Social fobi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Social fobi
Klassifikation och externa resurser
ICD-10 F40.1
DSM-IV 300.23
eMedicine article/290854 
MeSH engelsk

Social fobi är en ångeststörning där individen upplever obehag eller rädsla i eller inför sociala situationer. Social fobi finns i två olika former, generell social fobi och specifik social fobi. I den generella typen upplever individen ångest i närvaro av andra människor, i den specifika typen uppkommer ångestreaktionerna vid vissa situationer, till exempel då personen ska hålla ett föredrag.[1] Diagnosen kategoriseras som ett ångestsyndrom[2] En person med social fobi försöker ofta undvika sociala situationer på alla möjliga vis. Man ska inte förväxla social fobi med vanlig blyghet; social fobi är ett verkligt handikapp som förhindrar den drabbade att leva ett normalt liv.

Det kan vara mycket besvärligt att ha ett fungerade liv när man har social fobi; vardagliga saker som att jobba, gå i skolan, åka buss och handla är ofta väldigt jobbiga. Situationer där uppmärksamheten riktas mot personen kan vara speciellt jobbiga, som till exempel att redovisa eller hålla tal inför en grupp människor. Därför börjar dessa personer ofta att isolera sig mer och mer. Detta skapar en ond cirkel då den sociala fobin ofta blir värre och värre på grund av att de inte träffar några människor och rädslan för sociala situationer växer.

Social fobi är en av de vanligaste psykiska störningarna. En amerikansk undersökning från 1994 visade att 13,3% av befolkningen någon gång under sitt liv uppfyller kriterierna[3] för social fobi (ett mått som kallas livstidsprevalens), och studier pekar på att problemet är växande.[4]. Ofta vet omgivningen inte om att en person lider av social fobi, eftersom personen lärt sig dölja det. En allvarligare form av social fobi är Fobisk personlighetsstörning, då problemet ligger djupare och upplevs som en del av personligheten. En annan skillnad är att social fobi ofta uppkommer i tonåren, medan Fobisk personlighetsstörning börjar i barndomen.

Symptom[redigera | redigera wikitext]

Vid social fobi får den drabbade ångestsymptom vid situationer som upplevs som obehagliga. Besvären kan delas in i fyra undergrupper

  • Känslomässiga: till exempel, rädsla, pinsamhet, nervositet, ilska.
  • Beteendemässiga: undvika att störa eller tala i grupp, äta och dricka försiktigt för att inte göra bort sig.
  • Fysiologiska: rodnad, svettning, darrning, pulsökning, spändhet, illamående, andnöd
  • Tankemässiga: ”De tycker jag är konstig”, ”Alla skrattar åt mig”

Biologiska mekanismer[redigera | redigera wikitext]

Med avbildningstekniker såsom funktionell magnetresonsanstomografi (fMRI) och positronemissionstomografi (PET) kan man studera hur hjärnan aktiveras vid social ångest. I olika avbildningsstudier har personer med social fobi visat förhöjd neural aktivitet i amygdala i mediala temporalloben inför och under stressande muntliga presentationer eller vid exponering för bilder på fientliga ansikten [5]. Under motbjudande förhållanden har man hos personer med social fobi exempelvis funnit förhöjt blodflöde i amygdala [6]. Även ökad aktivering av posterior cingulate cortex har observerats hos personer med social fobi. Dessutom har man i studier funnit att hjärnans regionala blodflöde i anterior cingulate cortex förändras hos patienter med social fobi. I en studie som jämförde personer med social fobi och personer utan social fobi har man även kommit fram till att blodflödet i bilaterala insula cortex samt i den högra temporala polen hos personer med social fobi i större utsträckning minskar då de talar framför andra än då de talar för sig själv, medan blodflödet däremot ökar hos personer utan social fobi. Under dessa omständigheter minskar hjärnans blodflöde även i orbitofrontala cortex (Brodmanns area 12) i större utsträckning hos personer med social fobi än hos jämförelsegruppen[6].

Det finns ett betydande forskningsstöd för att amygdalakärnorna är inblandade då faror upptäcks och emotionella minnen formas. I en del studier har aktiviteten i amygdala varit högst hos de patienter som haft den svåraste kliniska problematiken. Dessa personer kan sägas ha ett överkänsligt alarmsystem i hjärnan, vilket leder till lättväckt ångest[7]. Överaktiviteten i amygdala kan dock dämpas och därmed normaliseras med hjälp av SSRI-preparat och KBT-behandling [8]. Amygdala är dock inte den enda viktiga strukturen som är betydelsefull vid social fobi, utan den ingår i ett större nätverk i hjärnan där kortikala och subkortikala områden samspelar vid uppkomsten och regleringen av ångest. Neurobiologisk forskning tyder på att frontala kortexområden såsom orbitofrontala cortex, dorsolaterala prefrontala cortex,  och främre cingulum kan hämma aktiviteten i amygdala och därmed dämpa ångestreaktionen. Intressanta men ännu obevisade hypoteser är att psykologiska behandlingar som KBT verkar genom att öka den frontala kortikala inhibitionen av amygdala medan läkemedel har en mer direkt effekt i subkortikala delar.[7]

Det finns även strukturella avvikelser som kan ha betydelse för problembilden vid social fobi, och ett exempel på detta är förändrad fibertäthet i fasciculus uncinatus, som är den huvudsakliga vitsubstansbanan som sammanbinder den undre frontalloben med temporalloben [9]. En studie fann dessutom att både amygdala och hippocampusregionerna var mindre (8–13 procent) hos patienter med social fobi än hos personer i kontrollgruppen [10].

Det finns mycket som tyder på att transmissionssystemen för serotonin och troligtvis även för dopamin har betydelse för social ångest [8]. Serotoninpåverkande läkemedel är effektiva vid behandling av social fobi, och de ger tydlig effekt i hjärnområden som amygdala, där tätheten av serotonerga neuron är hög. En PET-studie visade att patienter med social fobi har onormalt låga nivåer av serotonin-1A-receptorer i amygdala och flera andra hjärnområden, vilket kan hänga samman med ångestbenägenhet [11].

Genetiska faktorer spelar en viktig roll vid uppkoms­ten av ångestproblem [8]. »Imaging genetics« är ett snabbt växande forskningsområde, där funktionell hjärnavbildning och molekylärgenetiska analyser kombineras. Sådana studier har visat samband mellan amygdalareaktivitet, social ångest och variation i serotonintransportörgenens promotorregion [8]. Farmakogenetiska studier tyder dessutom på att variation i serotonintransportörgenen kan påverka den ångestdämpande effekten av SSRI [12]. Genen som kodar för hjärnans serotoninsyntes, det vill säga tryptofanhydroxylas-2 (TPH2)-genen, är också viktig. Det är även tänkbart att serotoninrelaterade genvarianter kan påverka effekten av psykologisk behandling.

Behandling[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera sätt att behandla social fobi. Det går att själv på egen hand träna bort den genom att utsätta sig för sociala situationer. Det går att få hjälp genom terapi, till exempel genom kognitiv beteendeterapi. Det går att få hjälp genom olika läkemedel, främst så kallade selektiva serotoninåterupptagshämmare även kallat SSRI-mediciner, men även SNRI som Efexor och MAO-hämmare som Aurorix har denna indikation. Några vanliga SSRI heter Fontex, Zoloft, Cipramil och Seroxat. Dessa kräver alla en längre tids medicinering för att få effekt. Ataraktika såsom vissa bensodiazepiner kan vara ett alternativ vid den specifika varianten av fobin, då den obehagliga situationen är tillfällig och känd på förhand. Innan begreppet "social fobi" hade myntats, användes barbiturater som pentymal för liknande åkommor.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kåver, Anna (1999). Social fobi - Att känna sig granskad och bortgjord. Cura Bokförlag och Utbildning AB. ISBN 91-89091-12-4 
  2. ^ American Psychiatric Association (2002). MINI-D IV Diagnostiska Kriterier Enligt DSM-IV-TR. Pilgrim Press. ISBN 978-91-973050-9-9 
  3. ^ I denna undersökning användes kriterierna från DSM-III-R, vilka är nästan identiska med dagens DSM-IV-kriterier.
  4. ^ Turk, C. L., Heimberg, R. G., & Hope, D. A. (2001). Social Anxiety Disorder. Från David H. Barlow (Red.) Clinical Handbook of Psychological Disorders, 3rd edition. New York: The Guilford Press
  5. ^ [Freitas-Ferrari MC, Hallak JE, Trzesniak C, Filho SA, Machado-de-sousa JP, Chagas MH, et al. Neuroimaging in social anxiety disorder: a systematic review of the literature. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry. 2010;34(4):565-80. ”Neuroimaging in social anxiety disorder”]. Freitas-Ferrari MC, Hallak JE, Trzesniak C, Filho SA, Machado-de-sousa JP, Chagas MH, et al. Neuroimaging in social anxiety disorder: a systematic review of the literature. Prog Neuropsychopharmacol Biol Psychiatry. 2010;34(4):565-80.. Läst 07.02.2015. 
  6. ^ [a b] ”Cerebral Blood Flow in Subjects With Social Phobia During Stressful Speaking Tasks”. http://ajp.psychiatryonline.org/doi/full/10.1176/appi.ajp.158.8.1220. Läst 07.02.2015. 
  7. ^ [a b] ”Social fobi- ingen vanlig blyghet”. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=16278. Läst 07.02.2015. 
  8. ^ [a b c d] [Furmark T. Neurobiological aspects of social anxiety disorder. Isr J Psychiatry Relat Sci. 2009;46(1):5-12 ”Neurobiological aspects of social anxiety disorder”]. Furmark T. Neurobiological aspects of social anxiety disorder. Isr J Psychiatry Relat Sci. 2009;46(1):5-12. Läst 07.02.2015. 
  9. ^ [Phan KL, Orlichenko A, Boyd E, Angstadt M, Coccaro EF, Liberzon I, et al. Preliminary evidence of white matter abnormality in the uncinate fasciculus in generalized social anxiety disorder. Biol Psychiatry. 2009;66:691-4 ”Preliminary evidence of white matter abnormality in the uncinate fasciculus in generalized social anxiety disorder”]. Phan KL, Orlichenko A, Boyd E, Angstadt M, Coccaro EF, Liberzon I, et al. Preliminary evidence of white matter abnormality in the uncinate fasciculus in generalized social anxiety disorder. Biol Psychiatry. 2009;66:691-4. Läst 07.02.2015. 
  10. ^ [Irle E, Ruhleder M, Lange C, Seidler-Brandler U, Salzer S, Dechent P, et al. Reduced amygdalar and hippocampal size in adults with generalized social phobia. J Psychiatry Neurosci. 2010;35(2):126-31 ”Reduced amygdalar and hippocampal size in adults with generalized social phobia”]. Irle E, Ruhleder M, Lange C, Seidler-Brandler U, Salzer S, Dechent P, et al. Reduced amygdalar and hippocampal size in adults with generalized social phobia. J Psychiatry Neurosci. 2010;35(2):126-31. Läst 07.02.2015. 
  11. ^ [Lanzenberger RR, Mitterhauser M, Spindelegger C, Wadsak W, Klein N, Mien L, et al. Reduced serotonin-1A receptor binding in social anxiety disorder. Biol Psychiatry. 2007;61(9):1081-9. ”Reduced serotonin-1A receptor binding in social anxiety disorder”]. Lanzenberger RR, Mitterhauser M, Spindelegger C, Wadsak W, Klein N, Mien L, et al. Reduced serotonin-1A receptor binding in social anxiety disorder. Biol Psychiatry. 2007;61(9):1081-9.. Läst 07.02.2015. 
  12. ^ [Stein MB, Seedat S, Gelernter J. Serotonin transporter gene promoter polymorphism predicts SSRI response in generalized so­cial anxiety disorder. Psychopharmacology. 2006;187:68-72. ”Serotonin transporter gene promoter polymorphism predicts SSRI response in generalized social anxiety disorder”]. Stein MB, Seedat S, Gelernter J. Serotonin transporter gene promoter polymorphism predicts SSRI response in generalized so­cial anxiety disorder. Psychopharmacology. 2006;187:68-72.. Läst 07.02.2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]