Oskar Kokoschka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Oskar Kokoschka
Oskar Kokoschka (1963) by Erling Mandelmann.jpg
1963.
Född 1 mars 1886
Pöchlarn, Niederösterreich
Österrike-Ungern Österrike-Ungern
Död 22 februari 1980
Montreux, Schweiz
Nationalitet Österrikare
År aktiv 1905-1980
Fält måleri, grafik, teater
Utbildning Wiens konstfackskola
Rörelse Expressionism
Priser Erasmuspriset (1960)

Oskar Kokoschka, född 1 mars 1886 i Pöchlarn, Niederösterreich, död 22 februari 1980 i Montreux i Schweiz, var en österrikisk expressionistisk bildkonstnär och författare av framför allt teaterpjäser. Den första expressionistiska pjäsen anses vara av hans hand.

Liv[redigera | redigera wikitext]

Kokoschkas födelsehus i Pöchlarn

Oskar Kokoschka föddes som andra son till handelsresanden Gustav Josef Kokoschka (1840–1923) och dennes maka Maria Romana, f. Loidl (1861–1934). Fadern kom från en guldsmedssläkt i Prag. 1887 flyttade familjen till Wien; den äldste brodern Gustav dog samma år. Två år senare föddes Oskars syster Berta (1889–1960), ytterligare tre år senare hans yngre bror Bohuslav (1892–1976).

I maj 1938 flydde Oskar Kokoschka till Storbritannien undan den tyska annekteringen av Österrike.

1941 gifte han sig med Olda Palkovská i ett skyddsrum i London.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

Kokoschka utbildade sig åren 1905-1909 vid Kunstgewerbeschule Wien, Wiens konstfackskola, [1] med inriktning på måleri, och började arbeta i en jugendstil. Arkitekten Adolf Loos blev hans mentor, Gustav Klimt och Egon Schiele hans konstnärliga vänner. Kokoschka tog för övrigt djupa intryck av Vincent van Goghs verk. Hans tidiga expressiva porträttmålningar nådde en viss framgång, inte minst i Tyskland, där flera museer beslöt att förvärva hans verk, bland andra Museum Folkwang i Essen. Han blev känd i synnerhet för sina inträngande, djuppsykologiska porträtt, målade med kraftiga, temperamentsfulla penseldrag.

Efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland 1933 togs alla verk av Oskar Kokoschka bort från offentliga museer. Sammanlagt 417 målningar konsfiskerades. 1937 medtogs verk av honom på konstutställningen Entartete Kunst i München.

1976 förärades han det östtyska konstnärspriset Lovis Corinth-Preis, instiftad 1974 till minne av den tyske konstnären Lovis Corinth. Oskar Kokoschka överlät prissumman på motsvarande 70 000 kronor till Amnesty International.[2]

Museer[redigera | redigera wikitext]

Dramatik[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1907 skrev Oskar Kokoschka också. Ingenting av detta finns däremot ännu på svenska.

1907 skrev han sin "komedi för automater", Sphinx und Strohmann ("Sfinx och bulvan"), vilken hade urpremiär 29 mars 1909 på en kabaret i Wien. Enligt Günter Berghaus i hans genomgång av avantgardistiska teaterföreställningar betraktas annars Kokoschkas enaktare Mörder, Hoffnung der Frauen ("Mördare, kvinnors hopp"), skriven 1909 och uppsatt första gången 4 juli 1909 i Wien, som det första expressionistiska verket för teater.[3]

Under första världskriget, den 3 juni 1917 hade för övrigt tre enaktare premiär samtidigt på Albert-Theater i Dresden och Kokoschka svarade för såväl regi som scenografi. Reinhardt-lärjungen Adolf E. Licho var teaterchef på Albert-Theater under krigsåren 1914-18 och främjade medvetet nyskriven dramatik. Pjäserna var Der brennende Dornbusch (1911), Hiob (1917) och återigen Mörder, Hoffnung der Frauen.

Paul Hindemith gjorde opera av Mörder, Hoffnung der Frauen sommaren 1921, som första delen i en triptyk av expressionistiska enaktare (1921-22).[4]

Pjäsen medtogs 1997 i en antologi med ett representativt urval expressionistisk dramatik i engelsk översättning.[5] På 1990-talet sattes Oskar Kokoschkas pjäser upp allt oftare på tyskspråkiga teatrar.

Oskar Kokoschkas signatur.

Teaterpjäser[redigera | redigera wikitext]

  • Sphinx und Strohmann. Komödie für Automaten (1907). Urpremiär 29 mars 1909 på Cabaret Fledermaus, Wien
  • Mörder, Hoffnung der Frauen (1909). 1921 bildade den libretto för en opera. Musik: Paul Hindemith. Urpremiär 4 juni 1921, Landestheater, Stuttgart. Dirigent: Fritz Busch.
  • Der brennende Dornbusch (1911)
  • Sphinx und Strohmann, Ein Curiosum (1913) Urpremiär 14 april 1917 på Dada-Galerie i Zürich
  • Hiob (1917) som en utvidgad version av Sphinx und Strohmann (1907)
  • Orpheus und Eurydike (1919). 1923 blev den operalibretto. Musik: Ernst Krenek. Urpremiär 27 november 1926, Staatstheater Kassel
  • Comenius (1936-38/1972)

Övriga skrifter[redigera | redigera wikitext]

Kokoschka författade essäer och dikter, utöver självbiografin Mein Leben (1971). Hans korrespondens började utges 1984.

  • Schriften 1907–1955., minnen och berättelser, dikter, dramer, om konstnärer och konst (1956)
  • Mein Leben (1971)
  • Das schriftliche Werk (1973 - )

Priser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Heter numera Universität für angewandte Kunst Wien (angewandt=tillämpad). Se här
  2. ^ Oskar Kokoschka (…). Ur: Arbeiter-Zeitung, 14 november 1976, s. 12, sp. 5 mitten
  3. ^ Berghaus, Günter: Theatre, Performance, and the Historical Avant-Garde. (Palgrave Studies in Theatre and Performance History ser. New York: Palgrave Macmillan, 2005). ISBN 978-0230617520.
  4. ^ De båda andra delarna i Hindemiths triptyk utgjordes av Franz Bleis Das Nusch-Nuschi och August Stramms Sankta Susanna.
  5. ^ Ernst Schürer: German Expressionist Plays (1997). Kokoschkas pjäs heter i översättning Murderer the Women's Hope.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]