Göran Persson

För andra personer med samma namn, se Göran Persson (olika betydelser).

Göran Persson
Sveriges statsminister
Ämbetsperiod 22 mars 1996–6 oktober 2006
Ställföreträdare	Lena Hjelm-Wallén (1998–2002) Margareta Winberg (2002–2003) Marita Ulvskog (2003–2004) Lars Engqvist (2004) Bosse Ringholm (2004–2006)
Företrädare	Ingvar Carlsson
Efterträdare	Fredrik Reinfeldt
Sveriges finansminister
Ämbetsperiod 7 oktober 1994–22 mars 1996
Statsminister	Ingvar Carlsson
Företrädare	Anne Wibble
Efterträdare	Erik Åsbrink
Sveriges skolminister
Ämbetsperiod 29 januari 1989–4 oktober 1991
Statsminister	Ingvar Carlsson
Företrädare	Bengt Göransson
Efterträdare	Beatrice Ask
Socialdemokraternas partiledare
Ämbetsperiod 15 mars 1996–17 mars 2007
Företrädare	Ingvar Carlsson
Efterträdare	Mona Sahlin
Född	20 januari 1949 Västra Vingåkers församling, Vingåker, Södermanlands län
Politiskt parti	Socialdemokraterna
Maka	Gunnel Claesson (1978–1994) Annika Barthine (1994–2003) Anitra Steen (sedan 2003)
Ministär	Regeringen Persson
Namnteckning

Hans Göran Persson, född 20 januari 1949 i Vingåker, är rådgivare hos pr-byrån JKL i Stockholm samt före detta svensk socialdemokratisk politiker. Han var Sveriges statsminister 1996–2006 och socialdemokraternas partiledare 1996–2007. Han var riksdagsledamot 1991–2007.

Mellan 1985 och 1989 var Persson kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Katrineholms kommun. Han hade dock redan på 1970-talet varit kommunalråd för skolfrågor i samma kommun samt ordförande i Katrineholms Arbetarkommun.

År 2007 engagerades han som kommmunikationskonsult åt JKL i Stockholm och är sedan den 16 april 2008 av regeringen utsedd styrelseordförande för Sveaskog.

Biografi

Göran Persson föddes den 20 januari 1949 i Västra Vingåkers församling i Vingåkers kommun, Södermanlands län. Hans föräldrar var Karin Persson (född Jonson; 1924–1999), född i Furingstad i Östergötland, och Thomas Persson (1911–2007), född i Västra Vingåker. Persson växte upp med fyra syskon: de äldre syskonen Kerstin (född 1943) och tvillingarna Jan och Bo (födda 1945) samt den yngre brodern Bengt (född 1950).

Persson gick ut Teknis i Norrköping, nuvarande Ebersteinska gymnasiet, 1969, genomförde den grundläggande värnpliktsutbildningen vid Södermanlands regemente (P 10) som handräckningsman vid vaktstyrkan på Östra militärområdsstaben (Milo Ö) i Strängnäs och studerade sedan vid Högskolan i Örebro (numera Örebro universitet). Efter oavslutade högskolestudier (i främst sociologi) blev han 1971 ombudsman i SSU och sedan studiesekreterare i ABF. Mellan åren 1977 och 1979 var han heltidsengagerad ordförande i skolstyrelsen i Katrineholms kommun och därefter blev han invald i riksdagen. År 1985 utnämndes han till kommunalråd i Katrineholms kommun, och under den här tiden gjorde han sig bland annat känd som en effektiv och målmedveten beslutsfattare.

Persson utnämndes 1989 till statsråd vid Utbildningsdepartementet (skolminister). Hans största insats som skolminister var att genomdriva kommunaliseringen av grundskolan, som tidigare varit en statlig verksamhet. Denna åtgärd hade länge diskuterats inom socialdemokratin, men skjutits upp med anledning av det starka motståndet från bland annat lärarkåren. Trots omfattande protester och upprepade lärardemonstrationer genomdrev Persson med kraft kommunaliseringen av lärarnas och skolledarnas tjänster hösten 1989. Ett tungt understöd fick Persson av TCO-ordföranden och partikamraten Björn Rosengren, som pläderade för kommunaliseringen bland lärare anslutna till TCO:s förbund, mestadels grundskolelärare. En klar majoritet av de berörda lärarna inom TCO-förbunden Svenska lärarförbundet och Svenska facklärarförbundet röstade ja till kommunalisering i en medlemsomröstning, Saco-förbundet Lärarnas Riksförbund var dock klart emot. Omröstningen i riksdagen slutade med 162 röster för och 157 röster emot, där socialdemokraterna fick stöd av en knapp majoritet av vänsterpartiets riksdagsledamöter. Kommunaliseringen bidrog till att etablera bilden av Persson som en politiker med förmåga att åstadkomma förändring.

Persson blev åter invald i riksdagen 1991, men förlorade sin post i regeringen eftersom socialdemokraterna samtidigt förlorade regeringsmakten. Under oppositionsåren 1991–1994 fick han en alltmer framträdande roll i partiet. Åren 1991–1992 var han ordförande i riksdagens jordbruksutskott, 1992–1993 var han socialdemokraternas näringspolitiska talesperson och 1993–1994 talesperson i ekonomiska frågor.

Efter valet 1994 återkom Persson till Rosenbad, nu som finansminister i Ingvar Carlssons ministär. Som finansminister genomdrev Persson en sanering av statsfinanserna som omfattade både besparingar och skattehöjningar.

Göran Persson har varit gift tre gånger: först Gunnel Persson (född Claesson) 1978–1995, med Annika Barthine 1995–2003 och är sedan den 6 december 2003 gift med Anitra Steen. Han har två döttrar från sitt första äktenskap.

Tiden som statsminister

Efter att Mona Sahlin drog tillbaka sin kandidatur som partiledare för socialdemokraterna (se Tobleroneaffären) och bland andra Jan Nygren och Ingela Thalén hade avböjt att ställa upp, efterträddes Ingvar Carlsson av Göran Persson. Den 16 mars 1996 utsågs han till partiledare av partiets extrakongress och 21 mars till statsminister.

Göran Persson (i mitten) tillsammans med George W. Bush (t.v.) och Romano Prodi (t.h.), vid Gunnebo slott i Mölndal den 14 juni 2001.

Trots regeringens minoritetsställning lyckades Persson genom ett organiserat parlamentariskt samarbete med centerpartiet genomföra ett besparingsprogram, vilket kom att vålla konflikter både inom det egna partiet och med LO. Göran Persson skriver själv i sina memoarer Min väg, mina val att hans samarbete med LO var ansträngt under hela mandatperioden.

Persson hade planer på att bilda en koalitionsregering med centern men trodde att stora delar av partiet och LO skulle motsätta sig det.

Persson myntade uttrycket "Den som är satt i skuld är icke fri" efter budgetsaneringen. Budgetsaneringen är idag starkt ifrågasatt av ekonomiprofessorn (och förre rådgivaren till Carl Bildt) Lars Jonung, om den verkligen hade den effekt som Göran Persson påstår eller om det i själva verket var valutaspekulanter som räddade Sverige från den ekonomiska krisen. Trots Socialdemokraternas kraftiga tillbakagång i 1998 års val kunde Persson fortsätta som statsminister för en socialdemokratisk minoritetsregering, genom ett organiserat samarbete med vänsterpartiet och miljöpartiet om den ekonomiska politiken. Detta samarbete fortsatte även efter valet 2002, då socialdemokraterna gick framåt och fick 39,9 procent av rösterna.

Utrikespolitiskt har Persson arbetat för att främja EU:s utvidgning och fördjupa samarbetet mellan länderna kring Östersjön.

Första halvåret 2001 var Sverige EU:s ordförandeland och Göran Persson gjorde sig känd bland annat när han den 2 maj 2001 som förste västledare, i egenskap som EU:s ordförande, besökte Nordkorea och dess ledare Kim Jong Il. I juni 2001 ägde EU:s toppmöte rum i Göteborg då våldsamma kravaller utbröt i samband med USA:s president George W. Bushs besök vid mötet.

I samband med en cykelolycka sommaren 2002 bröt Persson nyckelbenet och led sedan svårt av detta.

Hösten 2003 innebar en svår period för Persson, med mordet på utrikesminister Anna Lindh. Ytterligare en motgång för Göran Persson under 2003 var förlusten i folkomröstningen om EMU.

Våren 2004 innebar ännu ett bakslag för Persson, då det framkom att Sveriges regering med Perssons och Anna Lindhs goda minne lämnat ut terrormisstänkta egyptier till Egypten. De två egyptierna, Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, hade satts på ett amerikanskt flygplan med maskerade agenter. USA hotade Sverige med handelsblockad om de inte gick med på utvisningen. I maj 2005 fällde FN:s kommitté mot tortyr sitt utslag i det välkända fallet. Kommittén konstaterade i sitt prejudicerande beslut att svenska statens "avvisning av den klagande stred mot artikel 3 i Konventionen. Utverkandet av diplomatiska försäkringar i vilka det dessutom inte fanns några överenskommelser om efterlevnad av försäkringarna, var inte tillräckliga för att ge skydd mot denna uppenbara risk för tortyr."

Även riksdagens konstitutionsutskott riktade hård kritik mot regeringen för dess hanterande av fallet. Bl.a. konstaterades att "Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling" samt "garantin borde därmed inte lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001".

Vid partikongressen 2004 omvaldes Persson enhälligt som partiordförande. I december 2005 fick Persson och regeringskansliet kritik av den kommission som utrett Sveriges regerings hantering av jordbävningen i Indiska oceanen 2004 i samband med Tsunamikatastrofen 2004. Efter att utredningen presenterats bad Persson å sina egna och regeringskansliets vägnar om ursäkt för de fel som begåtts, bland annat med formuleringen "jag har ansvaret och jag tar ansvaret".

Göran Persson första maj-talar 2006 vid Norra Bantorget i Stockholm.

På valnatten den 17 september 2006, när det stod klart att de borgerliga partierna (Allians för Sverige) hade gått segrande ur riksdagsvalet, meddelade Göran Persson att han dagen efter skulle lämna in sin avskedsansökan till riksdagens talman samt att han ämnade avgå som partiledare vid en extrakongress i mars 2007. Göran Persson och hans regering kvarstannade som expeditionsministär tills den nyvalda riksdagen hade samlats och 5 oktober 2006 utsett moderatledaren Fredrik Reinfeldt till ny statsminister. Det formella regeringsskiftet ägde rum vid konselj dagen därpå.

Efter sin avgång som socialdemokratisk partiordförande har Persson tagit uppdrag som talare och PR-konsult via JKL. I media har det framkommit att Persson genom JKL har utfört uppdrag för bl.a. branschorganisationen BIL Sweden, ubåtstillverkaren Kockums och för stridsfordonstillverkaren BAE Systems Hägglunds.

Göran Person utpekas som den makthavare som har haft störst betydelse som lobbyist för vapenexportens omfattande statliga ekonomiska och politiska stöd, med hänvisning till ovan nämnda konsultuppdrag så väl som hans arbete att sälja JAS under tiden som statsminister. Han är även styrelseordförande i Sveaskog.

Ledarstil som statsminister

Under sina dryga tio år som statsminister kom Göran Persson att bli föremål för åtskilliga kommentarer som gällde hans ledarstil som partiledare och statsminister, såväl positiva som negativa, och med ursprung både i det egna partiet och hos utomstående betraktare. De positiva omdömen som förekom tog ofta fasta på att socialdemokraterna under hela Göran Perssons statsministertid kunde bilda enpartiregering trots en minoritetsställning i riksdagen. Persson kritiserades däremot för sin dominanta ledarstil, att han dominerade regeringsarbetet i för stor utsträckning och därmed agerade för presidentlikt som statsminister.

Argument som brukar åberopas för att stärka bilden om Persson som en dominant ledare:

• De olika departementen slogs den 1 januari 1997 ihop till en enda myndighet, Regeringskansliet, vilket innebar att betydligt mindre beslutsbefogenheter hamnade hos de statsråd som var departementschefer.
• Organisationen med en enda myndighet innebar bland annat att statsministern kunde påverka tillsättningarna av tjänstemän inom departementen och hur den interna budgeten fördelas mellan departementens enheter.
• Ansvaret för Regeringskansliets EU-samordning flyttade 1998 från Utrikesdepartementet till Statsrådsberedningen.
• Många ministrar rekryterades utan riksdagserfarenhet, vilket innebar att de inte hade någon egen rikspolitisk bas och var beroende av statsministern för sin position. Under Göran Persson hade endast en tredjedel av ministrarna riksdagsbakgrund.
• Snabbare omsättning av ministrar, både genom att de fick lämna regeringen och genom att de oftare fick byta områden. Medan Tage Erlander hade 56 olika statsråd under en period på 23 år, hade Göran Persson 52 statsråd under 10 år.

Sveriges Televisions och Erik Fichtelius dokumentär Ordförande Persson som visades i mars 2007 bidrog till att förstärka de tidigare åsikterna om Göran Perssons ledarstil. Statsvetaren Olof Ruin har påpekat att efterföljaren Fredrik Reinfeldts sätt att utöva statsministerämbetet kommer att påverka hur Göran Perssons ledarstil bedöms i framtiden, och att resultatet av det kan bli att Göran Perssons ledarstil kommer att uppfattas som mer positiv i framtiden.

Utmärkelser

Göran Persson med hustru Anitra vid Prinsessan Estelles dop 2012

Göran Persson blev den 1 december 2004 utsedd till hedersdoktor vid Örebro universitet, fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik. Utnämningen har sin bakgrund i att Högskolan i Örebro fick sin universitetsstatus 1999 genom ett personligt ingripande av Persson, som därvid gick emot Högskoleverkets rekommendationer. Utnämningen väckte offentlig debatt och togs även upp i en utfrågning i Konstitutionsutskottet.

Göran Persson blev också utsedd till hedersdoktor vid Dankook-universitetet under sitt besök i Sydkorea i mars 2004, samt vid Tbilisis universitet i Tbilisi i Georgien vid sitt besök där 2006. Han fick vidare norska Sofie-priset 2007 för sitt miljöarbete; bland annat för att han under sin tid som statsminister verkat för minskad oljeförbrukning och lägre koldioxidutsläpp i Sverige. Priset är på 100 000 dollar.

Göran Persson tilldelades 2009 H.M. Konungens medalj i guld av 12 storleken med kedja. Detta är en av de högsta utmärkelserna man idag kan få som svensk från Sverige, eftersom de kungliga riddarordnarna (undantaget Carl XIII:s orden) inte längre utdelas till svenska medborgare.

Övre Torp

Övre Torp.

Våren 2004 förvärvade Göran Persson tillsammans med sin hustru Anitra Steen jordbruksfastigheten Övre Torp, med 190 hektar mark i Hyltinge socken intill sjön Båven i Södermanland, för 12,5 miljoner kronor. Inköpspriset har, enligt Persson och Steen, litet att göra med markens avkastningsförmåga utan reflekterar främst det natursköna läget och den relativa närheten till huvudstaden. De förutvarande ägarna ska fortsätta att sköta driften men Göran Persson siktar enligt egen uppgift på att inom ett par år^[när?] ta över ansvaret för att hålla markerna öppna. Paret genomförde under 2006 bygget av ett stort hus på markerna vid sjön.

Efter att ha sett en tidningsbild på bygget i Övre Torp gjorde Arbetsmiljöverket i Linköping våren 2006 en inspektion och fann flera brister i arbetsmiljöskyddet, vilket ledde till en anmälan om arbetsmiljöbrott hos åklagarmyndigheten i Eskilstuna. Anledningen till att Arbetsmiljöverket skickade inspektörer till platsen var att det av bilden framgick att bygget saknade tillräckliga skyddsanordningar, bland annat avseende byggnadsställningar och stegar som var uppställda på ett felaktigt sätt.

I maj 2006 inleddes en förundersökning mot Göran Persson, som därmed blev den förste svenske statsminister sedan andra världskriget som misstänkts för ett brott. Åklagaren Lars Lundin hade svårt att få Persson att komma till ett polisförhör, som dock till sist kunde genomföras. Det skall ha varit Perssons fulla schema som hindrade honom från att bli förhörd under sin tid som statsminister.

När Persson förhördes av polisen nekade han både till uppsåt och oaktsamhet, då åklagaren meddelade att han inte kunde lägga ner fallet så medgav Persson via sin advokat Thomas Nilsson oaktsamhet och ett strafföreläggande utfärdades. Det Persson anklagades för var att en arbetsmiljöplan inte hade upprättats och från inga håll har det påståtts att det var med uppsåt. Persson är därmed den förste svenska statsministern som fällts för brott begångna under ämbetstiden. I media under 2009 såg Persson tillbaka på händelsen och kommenterade att inga av hans politiska motståndare använde händelsen emot honom eftersom de flesta förstod att reglerna var för krångliga.

Bibliografi

• 1997 – Den som är satt i skuld är icke fri, ISBN 91-89044-06-1
• 2001 – Tankar och tal, ISBN 91-89080-54-8
• 2002 – Kunskap och kärlek, ISBN 91-972225-8-5
• 2003 – Vägskäl, ISBN 91-972225-9-3
• 2006 – Se dig själv i andra, ISBN 91-7224-025-3
• 2007 – Min väg, mina val, ISBN 978-91-85555-13-0

Dokumentärfilm

• 2007 Ordförande Persson

Litteratur

• Svenning, Olle (2005). Göran Persson och hans värld. Stockholm: Norstedt. ISBN 91-1-301391-2 
• Ögren, Mats, red (2005). Makten framför allt: en antologi om statsminister Göran Persson. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-21154-3 
• Isaksson, Christer (1999). Perssons sidor: en kritisk granskning av en statsminister. Stockholm: Wahlström & Widstrand. ISBN 91-46-17555-5 
• Linnala, Tomas (2006). Historien om statsministerns revansch. Stockholm: Kalla Kulor Förlag. ISBN 91-975748-7-2 
• Fichtelius, Erik (2007). Aldrig ensam, alltid ensam: samtalen med Göran Persson 1996–2006. Stockholm: Norstedt. ISBN 978-91-1-301753-2 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Göran Persson
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Göran Persson

  Citat
• Göran Persson – www.socialdemokraterna.se
• Göran Persson i talarstolen: en studie i Sveriges statsministers retoriska förmåga i valda debatter 1996–2000
• Myterna kring Perssons budgetsanering

Citat

Bilder & media

Nyheter

Företrädare: Okänt	Kommunstyrelsens ordförande i Katrineholms kommun 1985–1989	Efterträdare: Marita Bengtsson
Företrädare: Bengt Göransson Sveriges kultur- och skolminister	Sveriges skolminister 1989–1991	Efterträdare: Beatrice Ask
Företrädare: Karl Erik Olsson	Jordbruksutskottets ordförande 1991–1992	Efterträdare: Margareta Winberg
Företrädare: Hans Gustafsson	Finansutskottets vice ordförande 1993–1994	Efterträdare: Per-Ola Eriksson
Företrädare: Anne Wibble	Sveriges finansminister 1994–1996	Efterträdare: Erik Åsbrink
Företrädare: Ingvar Carlsson	Socialdemokraternas partiledare 1996–2007	Efterträdare: Mona Sahlin
	Sveriges statsminister 1996–2006	Efterträdare: Fredrik Reinfeldt