Brandy Norwood

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För artistens första studioalbum med samma namn, se Brandy (album)
Brandy
Född Brandy Rayana Norwood
11 februari 1979 (35 år)
USA McComb, Mississippi
Vistelseort Los Angeles, Kalifornien
Nationalitet Amerikan
Yrke/uppdrag Sångare, låtskrivare, producent, skådespelare, dansare
År som aktiv 1990–idag
Barn Sy'rai Iman Smith (född 16 juni 2002)
Föräldrar Sonja Norwood
Willie Norwood
Webbplats
www.4everbrandy.com

Brandy Rayana Norwood, född 11 februari 1979 i McComb, Mississippi, känd mononymt som enbart Brandy är en amerikansk skådespelare, sångare, kompositör och fotomodell. Hon började sin karriär med en mindre roll i filmen Imse vimse spindel (1990) och sågs senare i den kortlivade TV-serien Thea (1993). Vid 13 års ålder erbjöds hon ett skivkontrakt av Atlantic Records och släppte debutalbumet Brandy (1994). Skivan certifierades fyrdubbel platina av Recording Industry Association of America och innehöll fyra topp-tio hits. Därefter hade hon huvudrollen i den prisbelönta TV-serien Moesha som pågick i sex säsonger (1996-2001). År 1997 blev Norwood den första afroamerikanskan i amerikansk filmhistoria att spela rollen som Askungen i den Emmy-belönade omarbetningen med samma namn. Hon fortsatte att etablera sig med roller i filmerna Jag vet fortfarande vad du gjorde förra sommaren (1998) och Double Platinum (1999).

Populariteten och de kommersiella framgångarna fortsatte att öka i samband med utgivningen av Norwoods andra studioalbum Never Say Never (1998). Skivan, som såldes i 16 miljoner exemplar, gjorde henne till en av 1990-talets framgångsrikaste artister och ett kulturellt fenomen. Huvudsingeln "The Boy Is Mine" var en duett med Monica som låg 13 raka veckor som etta på USA:s singellista Billboard Hot 100. Efter ett uppehåll på grund av en ätstörning och ett omskrivet nervöst sammanbrott gav hon ut sitt tredje studioalbum Full Moon (2002). Utgivningen av hennes hittills mest kritikerrosade album Afrodisiac (2004) och medverkan som jurymedlem i första säsongen av America's Got Talent fördunklades av en rad skandaler. När sångaren väntade sitt första barn ljög hon om att vara gift med pojkvännen Robert Smith för att skydda sin perfekta image. Några år senare beskylldes Norwood för att ha orsakat en bilolycka där en person omkom.

Under början av 2010-talet deltog Norwood i Dancing with the Stars, sågs i en realityserie med sin familj och skådespelade i flera populära TV-serier. 2012 släpptes RCA Records-debuten Two Eleven som fick positiv kritik av musikrecensenter. Under sin karriär har Brandy Norwood sålt över 40 miljoner album och är en av världens mest framgångsrika kvinnliga musiker. Hon har vunnit över hundra prisnomineringar och belönats med titeln "Princess of R&B". År 2010 rankades hon som en av de 50 största och framgångsrikaste tonårsstjärnorna i musikhistorien. Tillsammans med de jämngamla sångerskorna Monica och Aaliyah anses hon ha satt ny agenda för R&B-genren under början av 1990-talet med sin unga ålder och innovativa musik. Norwood är en alt och har ett röstomfång på tre oktaver. Hon har gjort sig känd för sina raspiga och hesa toner och harmoniska bakgrundssång.

Tidiga år[redigera | redigera wikitext]

När familjen flyttade till L.A. gick Brandy i Hollywood High School.

Brandy Norwood föddes i McComb, Mississippi. Hon är dotter till Willie Norwood, gospelsångare och kyrkokörsledare och Sonja Norwood, tidigare distriktsmanager på skatteföretaget H&R Block.[1] Brandy är syster till sångaren William Raymond "Ray J" Norwood Jr och kusin till rapparen Snoop Dog.[2] Brandy växte upp i ett kristet hem och började sjunga genom pappans arbete i kyrkokören i Brookhaven Church of Christ i samhället Brookhaven, Mississippi. Där sjöng Norwood sitt första gospelsolo vid två års ålder.[3] 1983, när hon var fyra år gammal, flyttade familjen till Carson, Kalifornien, söder om Los Angeles. Där skolades Norwood i Hollywood High Performing Arts Center.[4] Vid sju års ålder var Brandy på sin första Whitney Houston-konsert. Hon blev en fan av artisten vilket ökade hennes eget musikintresse.[5][6] Norwoods föräldrar uppmuntrade henne att följa sina drömmar och vid elva års ålder började Brandy besöka olika talangtävlingar. Hon blev medlem i en ungdomsgrupp och fick tillfälle att sjunga på flera lokala tillställningar.[6] År 1990 fick hon ett kontrakt med Teaspoon Productions lett av Chris Stokes och Earl Harris, vilket i sin tur ledde till ett jobb som bakgrundssångare åt pojkbandet Immature.[5][6]

År 1993 sjöng Brandy inför Atlantic Records chef Darryl Williams som erbjöd henne ett skivkontrakt.[4] För att kunna vara manager åt sin dotter slutade Sonja sitt jobb och Brandy hoppade av Hollywood High School för att sedan få hemundervisning.[4][5] Under inspelningen av Brandys debutalbum fick hon rollen som Danesha Turrell i ABC:s komediserie Thea.[3] Brandy spelade den 12-åriga dottern till huvudpersonen, Thea Turrell (Thea Vidale). Serien hade aldrig några höga tittarsiffror och lades ner åtta månader efter premiären. Norwood nominerades till en Young Artist Award i kategorin "Outstanding Youth Ensemble in a Television Series".[7] Vid en tillbakablick mindes Brandy att hon var glad att serien avslutades eftersom dessa inspelningar kolliderade med produktionen av hennes debutalbum. "Jag tyckte hemskt synd om alla inblandade utom mig själv. För min egen del var det mest positivt för då kunde jag ägna mig åt det jag verkligen ville och det var att sjunga".[8][9]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Musikalisk debut, Moesha och Askungen (1994–1997)[redigera | redigera wikitext]

Darryl Williams anställde musikproducenten Keith Crouch och R&B-bandet Somethin' for the People för att jobba med Brandy och inom åtta månader sammanställde teamet debutalbumet Brandy.[9] Skivan bestod av street-orienterade rhythm-and-blueslåtar som hade inslag av hiphop soul[6] med låttexter som framhävde Norwoods ungdomliga och oskuldsfulla image.[9] Hon summerade senare låtarna på skivan som unga och sårbara: "Jag visste egentligen inte så mycket- allt jag ville göra var att sjunga. Man kan lätt förstå att det är en person som sjunger genuint, utan någon egentlig erfarenhet. Jag sjöng om att vara attraherad av det motstående könet men hade ingen erfarenhet av det."[10] Skivan släpptes i september 1994 och klättrade till tjugondeplatsen på amerikanska albumlistan Billboard 200.[11] Albumet bemöttes mestadels positivt av musikkritiker. AllMusics skribent Eddie Huffman klargjorde att Norwood var en "Janet Jackson med lägre register eller en modernare Mary J. Blige." [12] Anderson Jones vid Entertainment Weekly skrev följande i sin recension: "Tonårs-skådespelerskan Brandy spelar sin ålder - ett brådmoget och lyckat försök som verkar vara byggd på filosofin 'Om Aaliyah kan, varför skulle inte jag kunna?'." [13] Brandy såldes i över sex miljoner exemplar internationellt och certifieras fyrdubbel platina av RIAA.[14] Albumet gav Norwood två Grammy Award-nomineringar med utmärkelserna "Best New Artist" och "Best Female R&B Vocal Performance". Hon vann fyra Soul Train Music Awards, två Billboard Awards och en New York Children's Choice Award.[7] Fyra topp-tio hits släpptes från skivan, däribland "I Wanna Be Down" och "Baby" vilka båda klättrade till toppen på USA:s R&B-lista och certifierades guld respektive platina av RIAA.[15] I oktober 1994 uppträdde Brandy som öppningsakt på Boyz II Mens nationella turné.[16] I augusti 1995 spelade Norwood och gruppens ledsångare Wanya Morris in en duett av hennes albumspår "Brokenhearted". Låten gavs ut som den fjärde och sista singeln från Brandy och nådde topp-tio på den amerikanska singellistan.[17]

"När en del människor ser mig tror de att det är något dolt bakom min oskyldighet. De beter sig som om jag inte alls är trovärdig bara för att jag inte svär i mina låtar. De tror att jag är fejk bara för att jag inte säger 'du lämnade mig med barnen och det är bäst för dig att du har mina pengar'. Jag har gjort misstag. Jag genomgår problem och har blivit sårad. Jag uttrycker det bara på ett annat vis än, till exempel, Mary J. Blige."[en 1] [18]

–Norwood om hennes image under 1990-talet.

Den 16 mars 1995 meddelades att produktionsbolaget Big Ticket Television arbetat fram ett kontrakt med Norwood som skulle spela huvudrollen i ny TV-serie på TV-kanalen UPN. Ralph Farquhar blev chefsproducent för Moesha vars avsnitt skrevs av Sara V. Finney och Vida Spears. Norwood spelade huvudkaraktären, Moesha Mitchell, en typisk 16-årig afroamerikansk flicka från Los Angeles.[19] Deltagarna i Situationskomedin utgjordes enbart av afroamerikanska skådespelare och gjorde Norwood till den första svarta tonåringen med en egen tv-serie.[20] I birollerna sågs bland annat Sheryl Lee Ralph och Countess Vaughn. Pilotavsnittet sändes den 23 januari 1996 och inom en månad var Moesha en vinnare jämfört med andra serier. Tidskriften Newsweek skrev att serien var en "förvånansvärt stor hit". Tillsammans med science fiction-programmet Star Trek: Voyager blev Moesha snabbt UPN:s mest sedda serie med tittarsiffror som fortsatte att öka efter varje säsongsfinal.[20][21] Handlingen hölls fräsch genom att handla om vardagliga problem som tonåringar går igenom i skolan och hemma. Norwood sjöng aldrig, men seriens skapare var beslutna att göra programmet inne bland unga genom att ta med populära artister som gästskådespelare. Usher, Nancy Wilson, Little Richard, MC Lyte och basketproffset Kobe Bryant var några som hade kortare roller i serien. Norwoods insatser belönades med en NAACP Image Award med utmärkelsen "Outstanding Youth Actor/Actress".[7]

1996 bidrog hon med filmmusik till Batman Forever och Hålla andan, den senare filmens soundtrack, "Sittin' Up in My Room", blev en ytterligare andraplats-hit.[11] Norwood samarbetade även med Tamia, Chaka Khan och Gladys Knight på singeln "Missing You" från filmen Set It Off. Sånginsatsen bidrog till Norwoods tredje Grammy Award-nominering i kategorin "Best Pop Collaboration with Vocals".[7] År 1997 fick Norwood ett samtal från sångaren Whitney Houston som var verkställande producent för en omarbetning av Askungen. Norwood kom att spela titelkaraktären i filmen vilket skapade historia då det var första gången en afroamerikanska spelade den rollen.[22] Norwood blev nära vän med Houston, som utnämnde sig till hennes gudmor.[17] I TV-filmen spelade även mångkulturella skådespelare som Jason Alexander, Whoopi Goldberg, Bernadette Peters och Houston.[23] Den två timmar långa "Wonderful World of Disney"-specialen sågs av 60 miljoner tittare, vilket gav bolaget de bästa tittarsiffrorna på 16 år. Versionen vann därefter en Emmy Award.[24]

Omfattande framgångar med Never Say Never och filmdebut (1998–1999)[redigera | redigera wikitext]

År 1997 började Norwood arbeta på en uppföljare till sitt debutalbum trots att hon inte visste om hon ville fortsätta sin musikkarriär.[25] Atlantic Records anlitade Rodney "Darkchild" Jerkins för att producera låtar till albumuppföljaren, med den självbiografiska titeln Never Say Never. Norwood medförfattade och producerade sex av låtarna till albumet. Huvudsingeln, "The Boy Is Mine", en duett med den jämngamla R&B-stjärnan Monica, sålde över en miljon kopior under en period av två veckor och tillbringade 13 veckor som etta på musiklistan Billboard Hot 100.[20] Vid tidpunkten gjorde detta singeln till den näst största duetten i USA:s musikhistoria[20] och till dagens dato den tredje största.[26] Norwood och Monica vann varsina Grammy Awards med utmärkelsen "Best R&B Performance by a Duo or Group with Vocal". Låtens popularitet berodde främst på att media, redan innan duettens utgivning, spekulerade i att de båda sångerskorna var rivaler och ovänner. Låtens handling, två kvinnor som bråkar om samma pojkvän, var därför ett perfekt ämne för sångarna att sjunga om.[27] Never Say Never gavs ut den 9 juni 1998 och debuterade på andraplatsen på Billboard 200 med 160.000 sålda exemplar.[17] Stephen Thomas Erlewine från Allmusic, prisade Norwood och hennes team för att ha hittat ett "mellanting av Mariah Carey och Mary J. Blige- det är vuxet med en lätt touch av 'street'." Inom sex månader sålde skivan över tre miljoner kopior i USA och toppade listor i Kanada, Schweiz, Nederländerna och Tyskland. Fram till 2010 hade Never Say Never sålts i över 16 miljoner kopior internationellt och certifierats 5× platina av RIAA.[28] Skivan nominerades bland annat till fyra Grammy Awards och två American Music Awards.

Brandy gjorde sin biodebut tillsammans med skådespelarna Jennifer Love Hewitt och Freddie Prinze Jr.

Parallellt med musiken debuterade Norwood i biograferna med rollen som Karla Wilson i rysaren Jag vet fortfarande vad du gjorde förra sommaren.[29] Även om filmen hade en publik på 16,5 miljoner under premiärveckan var den kritiska reaktionen mot filmen en besvikelse. Webbplatsen Rotten Tomatoes beräknande att filmen endast fick 3.3 av 10 i betyg baserat på 53 recensioner.[30] Norwood fick dock positiva recensioner för sitt "livliga" presterande[31] som gav henne Blockbuster Entertainment Award- och MTV Movie Award-nomineringar för "Bästa skådespelerska" respektive "Bästa kvinnliga prestation".[7] Den 13 april 1999 sändes konserten VH-1: Divas Live/99 där Norwood, Tina Turner, Whitney Houston och Cher var huvudnummer.[20] Norwood framförde sin listetta "Have You Ever?", "Almost Doesn't Count" och sin version av "(Everything I Do) I Do It for You". Galan sågs av 9,5 miljoner amerikaner och blev det mest sedda programmet i VH-1:s historia. Den 16 maj 1999 sågs Norwood i huvudrollen tillsammans med Diana Ross i TV-filmen Double Platinum. Både Norwood och Ross var chefsproducenter för filmen som spelades in under 20 dagar i New York.[32]

Mot slutet av året valde Norwood att satsa på en modellkarriär och hon fick ett kontrakt med Cover Girl. Hon blev den första sångaren att lansera en modellkarriär, en trend som senare följdes av andra artister, så som Faith Hill och Queen Latifah. I en intervju om den nya satsningen sa artisten: "Jag visste att Cover Girl skulle bli ett stort steg i min karriär och jag är glad över att få uppleva det. Det är smickrande att följa Christie Blinkley och Tyra Banks fotspår."[33] Samma år blev hon en av de första afroamerikanska kvinnorna i USA:s historia att få kontrakt med Wilhelmina Models vilket i sin tur ledde till ett kontrakt med DKNY Jeans Juniors värt 5 miljoner amerikanska dollar.[34][35] Under sista kvartalet av 1999 hade Norwood utvecklats till ett "kulturellt fenomen", "USA:s sweetheart" och en av decenniets bästsäljande artister.[36][37] Norwood begav sig på sin första världsturné, Never Say Never World Tour, som hade slutsålda arenor i Eurasien, Oceanien och Nordamerika.[37] Flera författare skrev böcker om hennes karriär och liv och det amerikanska leksaksföretaget Mattell skapade en Brandy-barbiedocka, "The Brandy Doll", som snabbt blev en av de populäraste "kändis-dockorna" i USA.[38] Serietidningsförlaget DC Comics publicerade även serietidningar med Norwood i huvudrollen.[35]

Fortsatta framgångar med Full Moon och Afrodisiac (2000–2005)[redigera | redigera wikitext]

År 2000 beslutade UPN att lägga ner Moesha trots fortsatt höga tittarsiffrorna som även lett till en spin-off; The Parkers. Detta lämnade serien utan fortsättning på en cliffhanger och en inställd sjunde säsong.[39] Norwood fortsatte sin musikkarriär med att spela in en cover på Phil Collins hitlåt "Another Day In Paradise" till hans hyllningsalbum Urban Renewal: A Tribute to Phil Collins.[40] Låten gavs ut som den första singeln från skivan på den europeiska marknaden och blev en omedelbar hit med topp-tio positioner i de flesta länder.[41] Norwoods tredje studioalbum, Full Moon, släpptes den 25 februari 2002. Skivan märkte Brandys första album på fyra år och även sångerskans debut som vuxen i musikvärlden. Musiken speglade Brandys mognad och hade ett futuristiskt stuk.[42] Många av låtarna skapades av Jerkins och hans "Darkchild-team" samt Warryn Campbell och Mike City. Full Moon presterade bra på USA:s musiklistor. En månad efter utgivningen platinabelönades skivan av RIAA med en försäljning på 1 miljon sålda exemplar. Full Moon nominerades till en Grammy Award med utmärkelsen "Best Contemporary R&B Album". Huvudsingeln, "What About Us?", en "kaxig och rytmisk" upptempo-låt, beskrevs som "olik allt annat på radion" av Billboard.[43] Låten blev en av sångerskans största hits hittills med topp-tio-placeringar i de flesta länder.[44] Mot slutet av året medverkade Norwood i realityserien Brandy: A Special Delivery. Serien sändes på MTV och dokumenterade händelserna kring sångerskans graviditet.[45] "Den handlar om Brandys vardag när hon försöker balansera sitt äktenskap, karriär, familj och kommande moderskap" förklarade MTV. Serien visades i fyra delar och sista avsnittet sågs av över 3,7 miljoner amerikaner.[46]

Brandy framför sin topp-tjugo singel "Afrodisiac".

Norwoods fjärde studioalbum Afrodisiac släpptes den 28 juni 2004 och blev det kortaste mellanrummet mellan två album av sångaren. "Det enda jag ville göra efter födseln var att sjunga" förklarade Norwood i en intervju med Expressen.[47] Brandy tackade nej till ett fortsatt samarbete med Rodney Jerkins, och anlitade i stället musikkompositören Timbaland för att producera större delen av skivan. Brandys nya skiva debuterade på tredjeplatsen på Billboard 200 med en första veckas försäljning på 131 700 exemplar. Afrodisiac sålde mindre än tidigare album men mottog en guldcertifiering av RIAA för över 500 000 kopior skickade till affär.[48] Inför albumutgivningen valde Brandy att inte längre ha sin mamma, Sonja, som manager utan anlitade istället Benny Medina, som tidigare handlett Jennifer Lopez. Medina var till största del drivkraften bakom Brandys beslut att planera en sexigare och lekfullare image. Detta ledde bland annat till ett omdiskuterat omslag på Vibe Magazine. Den nya stiländringen bemöttes med blandade reaktioner. Essence Magazine menade att den nya stilen inte var "trovärdig".[49] Det blev klart att Brandys arbetsrelation med Benny Medina inte fungerade och att han, enligt uppgift, skötte sångerskans affärer slapphänt.[50] Detta resulterade i misslyckade förhandlingar om en duettversion av skivans andra singel, "Who Is She 2 U", med sångaren Usher och en gemensam världsturné.[50] Brandy avslutade sitt samarbete med honom.[50] Händelsen fick sångerskan att värdera sin relation med Sonja. Brandy elaborerade: "Att byta manager fungerade inte för mig, det var en sådan drastisk förändring. Ingen kan matcha hennes passion." Trots de lägre försäljningssiffrorna blev Afrodisiac Brandys hittills mest kritikerrosade album i karriären.[51] Allmusic jämförde Brandy med "Janet Jackson när hon är som bäst" och albumet fick senare en Grammy Award-nominering.[52] Norwood beskrev cd:n som sitt mognaste och mest mångfacetterade försök: "Jag ville bara sjunga från hjärtat och koppla samman med folk. Nu när jag mognat och blivit äldre kan jag sjunga mig in i folks hjärtan, det kunde jag inte förut."[53]

Efter elva år hos Atlantic Records begärde Brandy att villkorslöst få lämna bolaget - vilket beviljades i slutet av 2004. Sångerskan uttryckte sin önskan att få "gå vidare" som en av huvudorsakerna bakom beslutet.[54] För att avsluta sitt kontrakt med bolaget släpptes sångerskans första samlingsalbum, The Best of Brandy i mars år 2005. Skivan gavs ut utan någon marknadsföringssingel men nådde topp-trettio i Australien, England och USA. Samlingen uppskattades av kritiker som noterade kreativiteten i Brandys arbeten.[55] Andy Kellman vid Allmusic skrev: "Det här albumet skiljer sig från samlingsalbum utgivna av hennes jämlika och är inte en samling som utmärker fluktuerande popularitet eller kreativitet."[56]

America's Got Talent, Human och världsturné (2006–2011)[redigera | redigera wikitext]

I februari 2006 hade Norwood en återkommande roll i komediserien One on One och spelade systern åt sin bror Ray Js karaktär D-Mack.[57] I juni samma år anställdes Norwood som en av tre domare i den första säsongen av talangtävlingen America's Got Talent som producerades av Simon Cowell och sändes på NBC. Serien blev ett av sommarens mest-sedda program och avslutades den 17 augusti med 11-åriga Bianca Ryan som vinnare. Norwood var planerad att komma tillbaka till andra säsongen av serien. På grund av den bilolycka som hon var involverad i meddelade Norwood att hon inte kunde ge serien den "uppmärksamhet och tillgivenhet som den förtjänade".[58] Hon ersattes av realitystjärnan Sharon Osbourne.[58]

I början av 2008 skrev Norwood på för skivbolaget Epic Records.[59] Sångerskan återförenades med Rodney "Darkchild" Jerkins som skrev låtar till ett femte studioalbum tillsammans med Natasha Bedingfield, RedOne och LeShawn Daniels.[60][61] Ett nytt sound skapades som nu bestod av pop och country. I en intervju sa sångerskan: "De senaste åren har jag försökt att komma på fötter. Jag känner mig lyckligt lottad över att ha hittat tillbaka till mitt syfte här i livet, vilket är att göra musik. Det jag vill uppnå är att åter få koppla samman med mina fans. Jag vill inte bara sjunga mina låtar utan även deras."[59][62] "Right Here (Departed)", huvudsingeln från Brandys femte studioalbum, hade premiär via hennes officiella webbplats 13 augusti 2008. Låten skickades till radio 25 augusti samma år och blev därmed Brandys första singel på över fyra år. "Right Here" tog sig till plats 32 på USA:s singellista Billboard Hot 100. Brandys album Human, släpptes slutligen i december 2008. Skivan debuterade på femtondeplatsen på USA:s albumlista Billboard 200 med en första veckas försäljning på 73.000 sålda exemplar. De mediokra försäljningssiffrorna resulterade i att albumet hade den lägsta listplaceringen sedan Norwoods första album fjorton år tidigare. Fram till första kvartalet 2009 hade albumet endast sålt 196.000 exemplar vilket blev de lägsta försäljningssiffrorna i Brandys karriär.[63][64] Andra singeln från albumet, balladen "Long Distance", misslyckades att ta sig in på Billboard Hot 100. Brandy uttalade sig senare i en intervju med Billboard att hon förmodligen skulle låta sina fans få välja en tredje singel från skivan.[62][65] Dessa planer ställdes in när Brandy och Epic gick skilda vägar. "Vi ser ingen fördel i att ha henne signerad hos oss" meddelade bolagets chef Amanda Ghost.[66] I en intervju sa Norwood att hon försökte "låta bli att bry sig om försäljning och listpositioner" men uttryckte en tid senare sitt missnöje över skivans kommersiella prestation: "Min tro i projektet saknades. Albumet saknade min vision." År 2009 reste Brandy runt i världen på sin andra världsturné, Human World Tour också känd som Just Human Tour. Hon besökte länder som Frankrike, Sverige, Danmark, England och Tyskland. Brandy var också gästartist på Timbalands Shock Value II. Där introducerade sångerskan sitt rapp-alter ego Bran' Nu som bemöttes positivt av musikkritiker.[67]

Norwood under inspelningen till sin realityserie Brandy and Ray J: A Family Business (2011).

I april 2010 debuterade realityserien Brandy and Ray J: A Family BusinessVH1 där Norwood, Ray J och deras föräldrar var frontfigurer. Serien dokumenterade syskonens liv medan de tog på sig en större roll i familjeföretaget R&B Productions.[68] Serien, som till stor del producerades av familjen, sändes i elva avsnitt under våren och förnyades med en andra säsong som sändes under hösten samma år.[69] Ett medföljande soundtrackalbum; A Family Business gavs ut följande år via skivbolaget Saguaro Road Records.[70] Kritiker som The Washington Post klargjorde att skivan var "pinsam och bedårande och väldigt, väldigt enhetlig."[71] A Family Business misslyckades att ta sig in på några topplistor men innehöll tre marknadsföringssinglar, däribland spåret "Talk to Me".[72] Under hösten samma år var Norwood och hennes danspartner Maksim Chmerkovskiy deltagarna i den elfte säsongen av Dancing with the Stars. Hon slutade på plats fyra i tävlingen vilket chockade domare, tittare och andra deltagare då Norwood varit en av de mest framträdande genom seriens gång.[73] Under sista kvartalet av 2010 träffade Norwood musikkompositören och skivbolagschefen Breyon Prescott som var intresserad av att erbjuda sångaren ett skivkontrakt.[74] I augusti 2011 bekräftades att Norwood skrivit på för skivbolaget RCA Records och Prescotts Chameleon Records.[75][76][77] I september var Norwood en av mentorerna i talangtävlingen Majors & Minors som skapades av musikern Evan Bogart. Serien sändes på den amerikanska kanalen The Hub och följde en grupp unga sångare i åldrarna 10–16 som fick chansen att bli vägledda av artister som Norwood, Ryan Tedder och Leona Lewis.[78] I en intervju med MTV sa sångaren: "Jag tyckte iden var fantastisk. Att hylla och vägleda barn på deras resa i att bli, ni vet, artisten som de redan är inombords. Det tog mig tillbaka till mina unga år när jag som 15-åring ville bli en artist. Jag ville verkligen vara involverad i det här projektet."[79] Senare samma år fortsatte Norwood sin skådespelarkarriär med återkommande roller i tonårsdramat 90210 och i den fjärde säsongen av Lifetimes komediserie Drop Dead Diva, där hon gestaltade Elisa Shayne.[80]

Fortsatt skådespelarkarriär och Two Eleven (2012–framåt)[redigera | redigera wikitext]

År 2012 fick Norwood en återkommande roll i komediserien The Game som sändes på BET.[81] Artisten gestaltade Chardonnay, en "kaxig" bartender som Norwood besrev som en "ghetto-fabulös diva".[82] Hon fick en permanent roll i följande säsong.[83] I februari återförenades Norwood med Monica på singeln "It All Belongs to Me" som inkluderades på Monicas studioalbum New Life.[84] Norwood arbetade med Bangladesh, Sean Garrett, Rico Love och Chris Brown på sitt sjätte studioalbum Two Eleven som släpptes den 16 oktober 2012.[85] Skivan blev Norwoods återkomst till ett mera "autentiskt R&B-sound" som artisten själv beskrev som "progressiv".[86] Two Eleven debuterade på förstaplatsen på amerikanska R&B-listan och blev sångerskans andra albumetta i karriären.[87] Skivan mottog positiv respons från musikkritiker men blev en måttlig kommersiell framgång och betraktades som en "blygsam återkomst till rampljuset".[88] Fram till januari 2013 hade Two Eleven sålts i 155.000 exemplar.[89] Huvudsingeln från projektet, "Put It Down", nådde tredjeplatsen på amerikanska R&B-listan och blev Norwoods första topp-tio hit på tio år.[90][91]

I mars 2013 sågs Norwood i den amerikanska dramafilmen Temptation: Confessions of a Marriage Counselor tillsammans med skådespelare som Jurnee Smollett-Bell, Lance Gross och Vanessa L. Williams.[92] Norwood spelade rollen som Melinda, en kvinna som flyr från sitt förflutna och bär på mörka hemligheter. Filmen mottog mestadels negativ kritik från recensenter[93] men blev en framgång i box office.[94][95][96] I juni skrev Norwood på för managementbyrån Creative Artists Agency belägen i Los Angeles.[97] I oktober samma år bekräftade sångaren att hon börjat jobba på sitt sjunde studioalbum. Hon spelade in ny musik tillsammans med Mike Will Made It som jobbade med Norwood på föregående album och uttryckte sin önskan att åter få arbeta med Timbaland och Pharrell Williams.[98] I november 2013 meddelades att Norwood påbörjat inspelningen till en ny TV-serie producerad av Tyler Perry. Norwood är planerad att spela huvudrollen medan William Allen Young och Sheryl Lee Ralph ses i birollerna.[99]

Artisteri[redigera | redigera wikitext]

Röst och musikalisk stil[redigera | redigera wikitext]

"Jag tycker att min sexualitet är privat. Jag känner mig oerhört blyg inför tanken att vara 'sexig'. Den delen av mig är mycket stängd för allmänheten. Jag har sålt miljontals skivor med mina kläder på."[en 2] [100]

Brandy år 2004 i junis upplaga av Vibe Magazine.

Brandy Norwood är en alt med ett röstomfång på tre oktaver och en halvton.[101] Hon har ofta blivit prisad för sin raspiga och lätt 'trötta' röstton. Josh Love på Stylus Magazine prisade hennes röst som "underbar" och "odramatisk" medan Nicolas Paul Godkin vid Designer Magazine skrev: "Hennes hesa, ljuva toner är de som imponerar mest".[102] David Browne vid Entertainment Weekly klargjorde hennes röst som "kudd-mjuk" och Keya Modessa på The Situation beskrev Brandys röst som "Djup, het och annorlunda". Norwood har ofta blivit uppmärksammad för att vara skicklig inom melism men kanske främst för det flitiga användandet av så kallad "flerspårsinspelning". Ett sätt för sångaren att utarbeta harmonisk och komplex bakgrundssång, en teknik som har blivit hennes signatur.[103] Musikjournalisten Andrew Chan vid Slant Magazine skrev: "Brandys subtila manipulation av klangfärg och textur belönar den som lyssnar noga, vilket är ovanligt i popgenren. Sångarens huvudsakliga anspråk på teknisk virtuositet har alltid varit hennes långa, böljande sångslingor vilka många R&B-fans vördar henne för."[104]

Norwoods första album bestod av R&B med inslag av både gospel och soul.[11] Hennes låttexter beskrev ofta olika typer av förälskelser, från vänskapskärlek till romanser mellan två parter.[11] Efter att ha slagit igenom med "I Wanna Be Down" sommaren 1994 förvandlades Norwood snabbt till USA:s nya R&B-prinsessa. Tidskriften Essence Magazine skrev: "Hon är USA:s 'sweatheart'. Klyftig, söt, en ung amerikansk 'grannflicka'. Hon har verkligen blivit en förebild för många." Till sitt andra studioalbum, Never Say Never (1998), ville Brandy ta ett steg bort från tuggummipopen och istället framställa sig som en ung kvinna med hjälp av ballader om hjärtkross och svek. På uppföljaren, Full Moon (2002), övergavs tonårsmaneret för en mer vuxen och sensuell framtoning.[105] Tillsammans med sin image hade också rösten genomgått en förändring då den inte längre innefattade "raspigheten", som fram tills dess hade varit något av sångerskans signatur. Nu hade den mer värme och djup med association till raspighet.[106] Musiken reflekterade också förändringen, låtar som "When You Touch Me" och "Like This" utforskade vuxna och sexuella ämnen. Där blandades R&B med kraftiga influenser av UK garage och dubstep, med progressiva futuristiska vibbar.[107]

År 2004 hade hennes stil ändrats igen av det nyblivna moderskapet, livserfarenheter och det växande intresset för det engelska rock-bandet Coldplay. Musiken handlade än en gång om kärlek men hade en råare karaktär och influenser från hip-hop/street.[108] Efter ett uppehåll på fyra år och flera livsförändrande situationer släppte Norwood sitt femte studioalbum Human 2008. Skivan handlade om förlåtande, universell ärlighet och hjärtekross. Soundet förändrades drastiskt och skivans genre utgjordes nu av pop med element av countrymusik.[109] Efter en karriärmässig och personlig "pånyttfödelse" ville Norwood överge popgenren och istället återgå till ett mera autentiskt R&B-sound på sitt sjätte studioalbum Two Eleven (2012). Skivan var en blandning av sångarens klassiska urbana pop-stil och baskraftig 1990-tals influerad hiphop.[110] Albumspår som "Slower" och "No Such Thing as too Late" hade starkare sexuella teman än på tidigare musik utgiven av Norwood.[111][112]

Influenser[redigera | redigera wikitext]

Artisten Whitney Houston, Norwoods idol och huvudsakliga inspiratör.

En stor del av Norwoods musikaliska grund kom från att se sin pappa, Willie Norwood, uppträda i kyrkan. Hon lärde sig även från att lyssna på andra artister. I en intervju sa Norwood: "Jag jobbade hårt för att lära mig kontrollera min röst. Jag lyssnade mycket på Aretha Franklin och Stevie Wonder på Whitney Houston och Boyz II Men. Jag lärde mig styrka genom att sjunga psalmer i kyrkan."[113] Houston kom att bli hennes huvudsakliga inspiratör och anledning till att hon ville bli en "berömd sångare".[114] Norwood berättade: "När jag var liten ville jag vara henne. Jag sa 'Pappa jag vill ut i världen och vara en sångare'. Varje gång ett musikvideoprogram eller en musikgala sändes på TV hoppades jag att hon skulle vara med. Oftast var hon det. Jag såg fram emot nya nummer av Jet, Right On och Ebony för att se de senaste bilderna på henne."[113]

När Houston avled på Norwoods födelsedag den 11 februari 2012 beslutade hon att namnge sitt sjätte studioalbum "Two Eleven" och tillägnade det till sångaren.[115] I en intervju förklarade hon: "Att hon lämnade oss den dagen var, för mig, som att hon sa 'du vet vad du är här för att göra'. Från ögonblicket hon öppnade sin mun för att sjunga förändrade hon mitt liv totalt."[116] Norwood har även nämnt Enya,[117][118] Sade,[117] Janet Jackson, Michael Jackson, Mariah Carey och Kim Burrell som influenser och inspiratörer.[119][120]

Arv och inflytande[redigera | redigera wikitext]

Sedan debutalbumet 1994 har Brandy Norwood vunnit över hundra prisnomineringar[121] och belönats med titeln "Princess of R&B".[122] Fram till 2012 hade hon sålt 8,62 miljoner album i USA[123] och över 40 miljoner album internationellt.[124] 1999 rankades sångaren i topp-tjugo på listan Top Pop Artists of the 1990s utgiven av Billboard.[125] År 2010 rankades hon som en av de 50 största och framgångsrikaste tonårsstjärnorna i musikhistorien.[126] Tillsammans med de jämngamla sångerskorna Monica och Aaliyah (som MTV kallade "Den heliga treenigheten"[127]) anses hon ha satt ny agenda för R&B-genren under början av 1990-talet med sin unga ålder och innovativa musik.[128] Norwood var en av de yngsta artisterna att nomineras till en amerikansk Grammy Award med utmärkelsen "Best New Artist".[129] Hennes andra studioalbum Never Say Never kom med på listan "Top 100 Certified Albums" utgiven av Recording Industry Association of America.[130]

Norwoods sångteknik har haft en betydande inverkan på musikindustrin, särskilt inom genrerna R&B, pop och gospel. Hon tituleras ofta som "the Vocal Bible".[131] Många musikartister har henne som influens däribland Jessie J,[132] JoJo,[132] Bridget Kelly,[132] Olivia,[132] Emeli Sandé,[132] Jordin Sparks,[132] Tank,[132] Teyana Taylor,[132] och Elle Varner.[132] Flera av Norwoods jämlika har prisat hennes sång, däribland Kanye West,[133] Chris Brown,[134] Rihanna,[134] Natasha Bedingfield,[132] Missy Elliott,[132] Robyn,[135] John Legend,[136] Jennifer Hudson,[132] Syleena Johnson,[132] Lil' Mo,[132] Brian McKnight,[132] Jill Scott,[132] Angie Stone,[132] Timbaland[137] och Tamia.[132][138][139] I en intervju med Entertainment Weekly berättade artisten Rihanna att Norwood varit en inspiration vid inspelningen till hennes platinabelönade album Good Girl Gone Bad (2007): "Brandy var verkligen inspirationen bakom albumet, jag lyssnade på Afrodisiac varje dag i inspelningsstudion."[140] Kelly Rowland, som jobbade med Norwood på sin debut Simply Deep (2002), sade att sångerskan var en av inspirationerna bakom hennes andra studioalbum Ms Kelly (2007).[141] Norwood har även sagts vara en idol och förebild av flera yngre sångare, däribland Dawn Richard[142][143] och Bridget Kelly.[144] I en intervju berättade R&B-sångaren Keyshia Cole att Norwood var hennes idol och huvudsakliga anledning till att hon satsade på en musikkarriär.[145][146]

Den amerikanska neo soul-sångaren Erykah Badu berättade att en del av inspirationen till hennes debutalbum Baduizm (1997) kom från Norwoods debut.[147] I en intervju sa hiphop-artisten T-Pain: "De kommande åren skulle jag gärna vilja få förbättra kvalitén av det som spelas på radio. Jag skulle jättegärna vilja få samarbeta med Brandy, det skulle vara ett bra tillfälle för mig att få expandera och växa musikaliskt." Han fortsatte: Jag älskar hennes låt "Full Moon", hon har den bästa rösten i branschen."[148] Norwood har även blivit hyllad av rockmusikern John Frusciante, före detta gitarrist hos den legendariska rockgruppen Red Hot Chili Peppers. Han prisade Brandy och kallade hennes röst för "multi-dimensionell" och "inspirerande". När han beskrev sångerskans röst och signatur förklarade han: "Man kan inte höra de utarbetade harmonierna med sitt medvetande: man måste höra dem med sitt undermedvetande." Han nämnde också att Norwood var inspirationen bakom Red Hot Chili Peppers grammy-vinnande album Stadium Arcadium (2006)[149]

Filantropi och andra satsningar[redigera | redigera wikitext]

Den 18 oktober 1994 meddelade Atlantic Records att Brandy skulle samarbeta med miljöorganisationen Earth Jam på en nationell turné. Earth Jam High School Tour besökte skolor runt om i USA och blandade scenuppträdanden av Brandy med undervisning om återvinning och att vara miljösmart.[150] I en intervju sa sångerskan: "Unga måste få veta att miljön är viktig och vi måste göra vad vi kan så att vi kan fortsätta leva i den. Jag tror inte att vi gör tillräckligt."[151][152] Varje skolbesök varade i 45 minuter och Brandy fick en chans att prata i mindre grupper med skolelever om alkohol och droganvändning. I en intervju med Sister 2 Sister sade hon: "Jag pratar med mina jämngamla om att dricka alkohol och använda droger. Jag berättar att det bara förvränger saker i deras huvuden. Jag tycker det är fel." Turnén startade den 1 november 1994 i Houston, Texas.[151] Under sommaren år 1995 utsågs Brandy till ambassadör för Sabriya Castle of Fun Foundation, en organisation som jobbar med dödligt sjuka ungdomar.[153] Hon deltog i BET:s (Black Entertainment Television) "Back to School Program" och talade på amerikanska skolor om vikten av utbildning.[151] Samma år utsågs hon till ambassadör för år 1995:s Sears/Seventeen Peak Performance Scholarship Program. Brandy valdes för att hon hade förkroppsligat uttrycket "Allt är möjligt" och var en positiv förebild för unga flickor runt om i världen.[151] Den 5 oktober 1995 deltog sångerskan i konserten UrbanAID 4 Lifebeat som hölls på Madison Square Garden i New York. Projektet skapades av skivbolagschefen Andre Harrell och Lifebeat i syftet att öka medvetenheten om aids och skydd. UrbanAID 4 Lifebeat var en nationsvid rörelse som skapade insamlingar, intresse och medvetenhet bland skolungdomar. Programmet inspirerades av rapparen Eazy-E som dött i Aids. Förutom Brandy deltog bland annat Salt-N-Pepa, Mary J. Blige, The Notorious B.I.G., Naughty by Nature och Queen Latifah. I en intervju sa Brandy: "Jag uppmuntrar till att utöva säkert sex på grund av aidsviruset och andra könssjukdomar. Det behövs bara en gång för att man ska drabbas av aids eller hiv." Utöver sitt uppträdande spelade hon även in uppmaningar till allmänheten som sändes på TV.[151]

Tillsammans med sin bror, Ray J, startade hon The Norwood Kids Foundation, som fokuserade på att hjälpa utsatta barn i de fattigare delarna av USA.[151] I en intervju sade hon: "The Norwood Kids Foundation är en organisation som jag försöker bygga för att hjälpa barn och människor i mina hemtrakter. Jag ordnar med julklappar till jul, kalkoner till Thanksgiving, äggjakt kring påsk. Jag känner att det här är något jag vill göra. Tacka folk för att dom har stöttat mig genom åren. Även om jag inte höll på med musik eller gjorde något annat i nöjesbranschen så skulle jag ha velat ägna mig till välgörenhet. Om man inte gör bra saker när man kan, behöver man inte vara på den här planeten."[151] År 1998 gick Brandy samman med skådespelaren Meryl Streep, musikern Bon Jovi, och modellen Christie Brinkley för att uppmuntra unga att läsa tidningar. Tillsammans ingick de i Newspaper Association of Americas reklamkampanj "It All Starts With Newspapers" som diskuterade effekten nyhetsläsning har bland unga. I en intervju sa NAM-VD:n John F. Sturm: "Den här kampanjen har varit en stor succé, inte bara för att den påminner folk om att tidningsläsning är ett fantastiskt sätt för barn att lära sig läsa, utan den har också förstärkt människors positiva bild av vår industri." I reklamkampanjen syntes Brandy i annonser i tidningar och TV.[151] Hon var även en supporter för flera afroamerikanska organisationer, däribland The National Council of Negro Women, The Black Familiy Reunion och The Brotherhood Crusade.[151] År 1999 utsågs Brandy av UNICEF som den "Första internationella talespersonen för unga".[154] Med titeln fick sångerskan i uppgift att åka utomlands till fattiga länder och möta de barn som hjälptes av organisationen. Brandys huvudsakliga uppgift blev att öka medvetenheten för UNICEF:s Trick or Treat-insamling.[155] Hennes låt "One Voice" från albumet Never Say Never blev senare ledmotivet till UNICEF:s 50-årsjubileum.[155] År 2004 blev Brandy talesperson för Ultima Hair, ett amerikanskt företag som producerar löshår. Hennes låtar "Afrodisiac" och "Who Is She 2 U" blev märkets signaturmelodier. I en intervju sade hon; "Ordet som beskriver det här håret är frihet. Mitt liv är så krävande med både musiken och min dotter. Det är skönt att slippa spendera en massa tid på att fixa håret. Det tar bara 5-10 minuter sen är det klart."[156] Under 2006-2008 var hon frontfiguren för märkets reklamkampanj och syntes i tidningar och TV.[157] Hon uppträdde bland annat vid Bronner Brothers International Hair Show och sågs på förpackningen till serien Pro10.[158][159]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

1996 blev Norwood bjuden på skolbalen vid Lower Merion High School i Ardmore, Pennsylvania av Los Angeles Lakers-spelaren Kobe Bryant.[160][161] Under åren 1997-1998 dejtade hon Wanya Morris från Boyz II Men som Norwood beskrev som sin "första förälskelse".[162] Morris, som var fem år äldre, gjorde slut med sångerskan en dag innan hennes nittonde födelsedag.[163] En tid senare sågs hon tillsammans med rapparen Ma$e men duon förnekade en relation.[164] Under millennieskiftet började Norwood uppträda alltmer erratiskt på inspelningen till TV-serien Moesha och hade slutligen ett nervöst sammanbrott.[165] I en intervju med Oprah Winfrey avslöjade Sonja Norwood: "Hon tyckte att allting var roligt. Vi var tvungna att låsa bildörrarna på vägen till sjukhuset för att hon inte skulle hoppa ut."[165] Händelserna uppmärksammades i media och ledde till rykten om att artisten hade tagit för många bantningspiller. Norwood fick diagnoserna "extrem utmattning" och dehydrering. Flera år senare bekräftade Norwood att en ätstörning och för högt arbetstempo varit bidragande orsaker till kollapsen.[165][166] I en intervju med Teen Hollywood berättade Norwood: "Jag orkade inte längre. Jag gjorde en 'diva' och lämnade inspelningen. Jag stängde av min klocka och tänkte: 'Jag vill inte leva efter samma tid som resten av världen.' Efter det blev allt svart och jag minns inte hur jag tog mig till min lägenhet."[167]

"Alla runtomkring mig försökte tvinga mig till giftermål så jag sa: 'Varför kan jag inte bara säga att jag är gift? Jag vill inte gifta mig med honom så varför kan jag inte bara låtsas?' Det var mitt livs största misstag... Lögnen om giftermålet blev min karriärs fall. Allt förändrades efter det."

—Norwood om sitt påhittade äktenskap.[168]

Under skapandet av Full Moon blev Norwood tillsammans med musikkompositören Robert "Big Bert" Smith och paret började dejta i hemlighet. Norwood meddelade att hon och Smith hade gift sig under en privat ceremoni och att hon väntade sitt första barn.[42][168] 2003 separerade paret och ett öppet bråk bröt ut. I en radiointervju sa sångaren att hon "aldrig älskat Smith" varpå han kontrade med en rad avslöjanden. Under livesändning i amerikansk radio berättade han att han varit otrogen mot sångaren[169] och att deras giftermål var påhittat för att skydda Norwoods "perfekta" image.[170] Radiovärden Wendy Williams som sände nyheten beskrev den som "ett scoop utan like".[17] I ett uttalande via Norwoods publicist skrev sångaren att hon var "sårad och chockad" över Smiths "lögner". "Vi har fortfarande ett band till varandra via vår dotter, Sy'rai. Han tänker inte på henne, mig eller vad vi hade tillsammans. Han försöker förstöra mitt rykte samtidigt som han använder mig och vår dotter för att skapa publicitet och radiospelningar för sina artister. Jag är helt mållös över att han har sjunkit såhär lågt."[170] I ett svar hävdade Smith att han endast "talat sanning" och att han inte var en "dålig förälder" utan tvärtom fått delad vårdnad om parets dotter.[170] I en intervju med US Weekly flera år senare sa Norwood: "Jag ljög för rädslan av vad folk skulle tycka om mig och för att inte ses som en dålig förebild. Vår relation var äkta, vi var bara inte gifta."[171] Under julen år 2012 blev hon förlovad med musikförläggaren Ryan Press.[172]

Bilolycka[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2006 rapporterade nyhetskanaler att Brandy varit inblandad i en allvarlig biloycka vid halvelvatiden föregående dag. I ett uttalande till TMZ bekräftade Norwoods publicist, Courtney Barnes: "Brandy var en av bilisterna som var inblandad i en bilolycka den 30 december 2006. En tvåbarnsmamma omkom. Hon önskar att visa sitt stora deltagande offentligt till familjen. Hon önskar också att ni visar respekt för alla lidande av bilolyckan vid denna tidpunkt".[173] I olyckan dog 38 år gamla Awatef Aboudihaj- föraren till Toyotan som enligt uppgift ska ha blivit påkörd av Brandy i hennes Range Rover. Awatef fördes till Holy Cross sjukhuset i L.A. med livshotande skador men dog nästa dag. Föraren som åkte bakom Brandy hade en exklusiv intervju med TMZ där han berättade att Norwood beskyllde sig själv flertalet gånger vid olycksplatsen.[173] Brandy blev inte arresterad och det fanns inga bevis för att droger eller alkohol var inblandade. Källor till polisen berättade att Awatef inte observerade att bilarna framför saktade in varpå hennes Toyota Corolla kraschade in i framförvarande bil, en Toyota Tercel. Brandy körde sin bil i 120 km/h i den femte filen på motorvägen och hann inte stanna när olyckan inträffade framför henne. Awatefs Corolla blev påkörd bakifrån i en hastighet på över 100 km/h av Brandys SUV. Corollan sladdade över tre filer innan den träffade mitträcket, där den sekunder senare blev påkörd från sidan av en Acura Legend.[174][175] En talesman för L.A.s dödsfallsutredare meddelade även att det fanns spår av marijuana i Awatefs kropp vid olyckan.[176] Brandy pekades först ut som ansvarig för olyckan men i december 2007 uttalade sig Norwoods försvarsadvokat, Blair Berk till TMZ: "Vi är mycket nöjda att efter en mycket noggrannare undersökning av myndigheterna har Los Angeles statsåklagare kommit fram till att Brandy Norwood inte kommer att bli anklagad för något brott". Hon fortsatte: "Dessa tolv månader har varit otroligt svåra för Brandy och hennes familj, Brandy har blivit oskyldigt anklagad för olyckan på grund av det förhastade uttalande som Kaliforniens trafikpolis gjorde, innan en undersökning satts igång om ärendet."[177]

Efter bilolyckan lämnade inblandade in stämningsansökningar mot varandra. Norwood stämdes av Aboudihajs föräldrar på 50 miljoner dollar, ansökningen lämnades in den 30 januari 2007.[178] Den 13 november 2009 meddelade TMZ att Norwood inte skulle gå till en rättegång då ärendet ska ha klarats upp med Aboubihajs föräldrar.[179] Awatef Aboudihajs man, Marouane Hdidou, lämnade också in en stämning mot Norwood. Han avvisade ett betalningsförslag på 1,2 miljoner dollar i februari 2009[180] men godkände ett betalningsförslag i november samma år.[181] Aboudihajs två barn lämnade också in en stämningsansökan mot Norwood. De två barnen fick ett belopp på 300.000 dollar var av Brandy, enligt dokumenten inlämnade vid L.A. County Superior Court den 2 juni 2009.[180] Ytterligare två bilister stämde Norwood som betalade en okänd summa till de båda.[182][183] Efter händelsen fick Brandy en depression som var som djupast under 2007. Hon beskrev tiden som sin "mörkaste" och "svåraste" någonsin. Under en period på tre månader "barrikaderade" sig sångerskan från omvärlden och lämnade inte huset.[184] Planer på ett sci-fi/action TV-spel med henne själv i huvudrollen och en egen TV-serie på kanalen FOX ställdes in.[185][186][186] Brandy slutade arbeta på ett nästan färdigställt femte studioalbum och ställde in planer på en flytt till New York för att göra Broadway-shower.[187][184][188]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Brandys videografi

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bringing Up Brandy”. Essence Magazine. http://findarticles.com/p/articles/mi_m1264/is_n1_v28/ai_19332913. Läst 26 maj 2007. 
  2. ^ ”Snoop Reunites With Dre [...”]. MTV News. VH1.com. 2006-09-26. http://www.vh1.com/artists/news/1541667/09252006/snoop_dogg.jhtml. Läst 10 oktober 2006. Okänd parameter lass
  3. ^ [a b] ”"Not That Innocent"”. Vibe Magazine. http://books.google.de/books?id=wCYEAAAAMBAJ&pg=PA93&dq=brandy+church+NORWOOD&hl=en&ei=IcsnTKilD4-cOKKBpf4C&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=6&ved=0CD4Q6AEwBTgK#v=onepage&q=brandy%20church%20NORWOOD&f=false. Läst 25 juli 2010. 
  4. ^ [a b c] ”"Starry Eyed"”. people.com. http://www.people.com/people/archive/article/0,,20125467,00.html. Läst 25 juli 2010. 
  5. ^ [a b c] ”"Brandy Striving To Be 'As Large As Whitne'"”. Rome News-Tribune. Google Books.. http://news.google.de/newspapers?id=lyk1AAAAIBAJ&sjid=NTwDAAAAIBAJ&pg=6521,859979&dq=brandy+album&hl=en. Läst 25 juli 2010. 
  6. ^ [a b c d] Anita M. Samuels (1995-04-02). ”Brandy; At 16, Her Debut Is a Sweet Success”. The New York Times. http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990CEED81F30F931A35757C0A963958260. Läst 24 april 2008. 
  7. ^ [a b c d e] ”"Awards for Brandy Norwood"”. imdb. http://www.imdb.com/name/nm0005275/awards. Läst 25 juli 2010. 
  8. ^ ”"Brandy, Pop Star, Plays a Teen-Ager, Though Not Just Any Teen-Ager"”. The New York Times. http://www.nytimes.com/1996/02/11/tv/cover-story-brandy-pop-star-plays-a-teen-ager-though-not-just-any-teen-ager.html?pagewanted=2. Läst 25 juli 2010. 
  9. ^ [a b c] ”"Thea`s Brandy Bounces Back With Hit Album"”. The Victoria Advocate. Google Books.. http://news.google.de/newspapers?id=_T0KAAAAIBAJ&sjid=S0sDAAAAIBAJ&pg=4290,2633642&dq=brandy+album&hl=en. Läst 25 juli 2010. 
  10. ^ ”"Interview: Brandy"”. ChicagoPride.com. http://chicago.gopride.com/news/interview.cfm/articleid/93969. Läst 25 juli 2010. 
  11. ^ [a b c d] ”"Brandy"”. allmusic.com. http://www.allmusic.com/artist/brandy-p142547. Läst 25 juli 2010. 
  12. ^ ”"Brandy (1994) review"”. allmusic.com. http://www.allmusic.com/album/brandy-r207120. Läst 25 juli 2010. 
  13. ^ ”"Brandy (1994) review"”. Entertainment Weekly.. http://www.ew.com/ew/article/0,,304313,00.html. Läst 25 juli 2010. 
  14. ^ ”"Ich Weiss Noch Immer, Was Du Letzten Sommer Getan Hast (1998)"”. Kinoweb.de. http://www.kinoweb.de/film99/IStillKnowWhatYouDidLastSummer/film03.html. Läst 25 juli 2010. 
  15. ^ ”"Brandy - Timeline"”. Rockthenet. http://www.rockonthenet.com/artists-b/brandy_main.htm. Läst 25 juli 2010. 
  16. ^ ”"Shaggy The 'Humna Kid,' Brandy And Wanya, Mariah's 'Fantasy': This Week in 1995"”. MTV. http://www.mtv.com/news/articles/1457176/20020826/shaggy.jhtml. Läst 25 juli 2010. 
  17. ^ [a b c d] ”Brandy On Behind The Music: ‘The Lie About Being Married Was The Fall Of My Career’”. nicolebitchie.com. 2006-09-26. http://necolebitchie.com/2012/04/20/video-brandy-on-behind-the-music-the-lie-about-being-married-was-the-fall-of-my-career/. Läst 10 oktober 2006. 
  18. ^ [a b] Interview with: Singer Brandy. Request Magazine. 1998. Sid. 135 
  19. ^ ”"Singer Brandy Turns Actress In New TV Series Moesha"”. Jet. FindArticles.com. Arkiverad från originalet den 2012-05-25. http://archive.is/FCrn. Läst 25 juli 2010. 
  20. ^ [a b c d e] Daniels, Karu F. (1999). Brandy: An Intimate Look. Andrews McMeel Publishing. Sid. 45 
  21. ^ ”"UPN's Moesha, The Nonwhite Hit Nobody Knows"”. New York Times. http://www.nytimes.com/1999/09/26/arts/television-radio-upn-s-moesha-the-nonwhite-hit-nobody-knows.html?pagewanted=1. Läst 25 juli 2010. 
  22. ^ Daniels, Karu F. (1999). Brandy: An Intimate Look. Andrews McMeel Publishing. Sid. 18. ISBN 0740700243, 9780740700248. http://books.google.se/books?id=6Oowdc8yglgC&q=brandy:+an+intimate+look&dq=brandy:+an+intimate+look&hl=sv&sa=X&ei=y7agUoChO4OK4AT2woD4AQ&ved=0CDMQ6AEwAA 
  23. ^ ”"Brandy: On Her New Movie, Growing Pains and Dating In The Spotlight"”. Ebony. FindArticles.com. Arkiverad från originalet den 2012-05-25. http://archive.is/iWQJ. Läst 25 juli 2010. 
  24. ^ ”"Cinderella TV Movie Special Produces Spectacular Rating For ABC"”. Jet. FindArticles.com. http://findarticles.com/p/articles/mi_m1355/is_n1_v93/ai_20136070/. Läst 25 juli 2010. 
  25. ^ Daniels 1999, s. 43
  26. ^ ”The 40 Biggest Duets Of All Time”. billboard.com. http://www.billboard.com/features/the-40-biggest-duets-1005032672.story#/features/the-40-biggest-duets-1005032672.story?page=4. Läst 22 april 2008. 
  27. ^ Jim Farber (2002-02-06). ”At age 21, the N.J.-based producer is king of his world”. NY Daily News. http://www.nydailynews.com/archives/entertainment/2000/02/06/2000-02-06_r___b_rodney_at_age_21__the_.html. Läst 22 april 2008. 
  28. ^ ”'Dancing With the Stars' Results: Margaret Cho and Louis Van Amstel Eliminated”. ABC News. American Broadcasting Company (ABC). 2010-10-06. sid. 2. http://abcnews.go.com/Entertainment/dancing-stars-results-margaret-cho-louis-van-amstel/story?id=11810833&page=2. Läst 20 juli 2012. 
  29. ^ ”"Brandy Pours It On A Veteran Superstar At 19"”. New York Daily News. http://www.nydailynews.com/archives/entertainment/1998/07/05/1998-07-05_brandy_pours_it_on_a_veteran.html. Läst 25 juli 2010. 
  30. ^ ”"Review of I Still Know What You Did Last Summer (1998)"”. RottenTomatoes.com. http://www.rottentomatoes.com/m/i_still_know_what_you_did_last_summer/. Läst 25 juli 2010. 
  31. ^ ”"Here's What I Know"”. The Spectator. FindArticles.com. http://findarticles.com/p/articles/mi_qa3724/is_199905/ai_n8834433/. Läst 25 juli 2010. 
  32. ^ ”"Brandy And Diana Ross Team Up In TV Movie Double Platinum"”. Jet. FindArticles.com. Arkiverad från originalet den 2012-05-25. http://archive.is/ogR7. Läst 25 juli 2010. 
  33. ^ ”Music's Fashion Plates”. Billboard Magazine. http://books.google.se/books?id=vxAEAAAAMBAJ&pg=PA83&dq=%22brandy%22+%2B+%22unicef%22&hl=sv&sa=X&ei=ywo3U_GtHIbW4ASZwIFY&redir_esc=y#v=onepage&q=%22brandy%22%20%2B%20%22unicef%22&f=false. Läst 29 mars 2014. 
  34. ^ ”The Girl > Accomplishments”. foreverbrandy.com. http://web.archive.org/web/20030625160141/http://www.foreverbrandy.com/girl/03.php. Läst 6 december 2010. 
  35. ^ [a b] At 19 Brandy Is On Top Of The World- Hit Songs, Hip Shows And Hot Movies. TV Guide. 1998. Sid. 14 
  36. ^ ”Artist Charty History”. AllMusic. Arkiverad från originalet den 2007-09-29. http://web.archive.org/20070929175839/www.billboard.com/bbcom/retrieve_chart_history.do?model.vnuArtistId=119457&model.vnuAlbumId=634096. Läst 10 november 2006. 
  37. ^ [a b] Daniels, Karu F. (1999). Brandy: An Intimate Look. Andrews McMeel Publishing. Sid. 55 
  38. ^ ”Musical Superstar Brandy Unveils Her Signature Singing Holiday Brandy Doll”. investor.shareholder.com. http://investor.shareholder.com/mattel/releasedetail.cfm?releaseid=43330. Läst 6 oktober 2010. 
  39. ^ ”"UPN Cancels Moesha After Six Seasons"”. et. FindArticles.com. Arkiverad från originalet den 2012-05-25. http://archive.is/EVGP. Läst 25 juli 2010. 
  40. ^ MTV Staff (2003-01-06). ”For The Record: Quick News On Ja Rule, B2K, Aimee Osbourne, Brandy, Guns N' Roses, Yardbirds & More”. MTV News. MTV.com. http://www.mtv.com/news/articles/1459391/20030106/ja_rule.jhtml. Läst 6 juni 2009. 
  41. ^ ”'Another Day in Paradise' Chart History”. Hitparade. Swisscharts.com. http://swisscharts.com/showitem.asp?interpret=Brandy+and+Ray+J&titel=Another+Day+In+Paradise&cat=s. Läst 6 juni 2009. 
  42. ^ [a b] ”Brandy: Baby Baby Baby Baby Talks About Growing Up, Becoming A Vegan And Keeping Her Marriage A Big Secret”. Vibe Magazine. http://books.google.se/books?id=1SUEAAAAMBAJ&pg=PA108&dq=%22singer%22+%2B+%22brandy%22+%2B+%22moon%22&hl=sv&ei=8IDnToCCO_OK4gSs67mTCQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=9&ved=0CGEQ6AEwCDgK#v=onepage&q=%22singer%22%20%2B%20%22brandy%22%20%2B%20%22moon%22&f=false. Läst 6 juni 2009. 
  43. ^ ”Spotlights”. Billboard Magazine. http://books.google.se/books?id=XhAEAAAAMBAJ&pg=PA33&dq=%22singer%22+%2B+%22brandy%22+%2B+%22moon%22&hl=sv&ei=fIDnTrLQDIv54QSCsMyQCQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&sqi=2&ved=0CD8Q6AEwAQ#v=onepage&q=%22singer%22%20%2B%20%22brandy%22%20%2B%20%22moon%22&f=false. Läst 30 oktober 2010. 
  44. ^ ”'What About Us?' Chart History”. Swisscharts. http://swisscharts.com/showitem.asp?interpret=Brandy&titel=What+About+Us%3F&cat=s. Läst 6 juni 2009. 
  45. ^ ”MTV follows up 'Osbournes' with Brandy's pregnancy”. canoe.ca. http://jam.canoe.ca/Television/TV_Shows/D/Diary_Presents_Brandy_Special_Delivery/2002/06/11/734550.html. Läst 14 februari 2014. 
  46. ^ http://rnbdirt.com/37-million-watch-final-brandy-special-delivery/1830/
  47. ^ Ebba von Sydow (2005-03-30). ”Brandy: Jag vill vara en förebild”. expressen.se. http://www.expressen.se/noje/musik/jag-vill-vara-en-forebild/. Läst 20 maj 2008. 
  48. ^ Yahoo! Staff (2005-03-30). ”Brandy To Release Greatest Hits Album”. Yahoo! Music. http://music.yahoo.com/read/news/18021422/. Läst 20 maj 2008. 
  49. ^ ”Watch: Brandy – Behind the Music (Full)”. thatgrapejuice.net. 2005-03-30. http://thatgrapejuice.net/2012/04/watch-brandy-music-full/. Läst 20 maj 2008. 
  50. ^ [a b c] ”Brandy Leaves Medina”. Breaking News. BreakingNews.ie. 2004-07-19. http://archives.tcm.ie/breakingnews/2004/07/19/story157683.asp. Läst 27 maj 2007. 
  51. ^ Afrodisiac (2004) by Brandy”. Metacritic. Metacritic.com. http://www.metacritic.com/music/artists/brandy/afrodisiac. Läst 4 augusti 2004. 
  52. ^ Kellman, Andy. Afrodisiac review”. Allmusic. Allmusic.com. http://www.allmusic.com/cg/amg.dll?p=amg&sql=A4q27gjer46ib. Läst 29 juni 2008. 
  53. ^ Mitchell, Gail (2004-07-16). ”Brandy Gets Personal On New Album”. Billboard. MSNBC. http://www.msnbc.msn.com/id/5245603/. Läst 27 maj 2007. 
  54. ^ Rashbaum, Alyssa (2004-11-01). ”Another Breakup For Brandy: This Time It's Her Label”. MTV News. http://www.mtv.com/news/articles/1493335/20041101/brandy.jhtml. Läst 20 juni 2010. 
  55. ^ Inskeep, Thomas (2005-04-13). ”Brandy - The Best of Brandy - Review”. Stylus. http://www.stylusmagazine.com/reviews/brandy/the-best-of-brandy.htm. Läst 2 mars 2010. 
  56. ^ Kellman, Andy. [* Brandy NorwoodAllmusic (engelska)The Best of Brandy review”]. Allmusic.
  57. ^ Robertson, Ed (2006-05-14). ”Memories: Brandy does ‘One on One’”. Medialife. MedialifeMagazine.com. http://www.medialifemagazine.com/memories-brandy-does-one-on-one/. Läst 2008-09-09. 
  58. ^ [a b] ”'I'm Leaving America's Got Talent'. ContactMusic. ContactMusic.com. 2007-04-20. http://www.contactmusic.com/news.nsf/article/brandy%20im%20leaving%20americas%20got%20talent_1028669. Läst 2007-04-21. 
  59. ^ [a b] Jones, Steve & Strauss, Gary (2008-08-15). ”Coming Attractions: Remember Brandy? She's Coming Back”. USA Today. http://www.usatoday.com/life/2008-08-14-coming-attractions_N.htm. Läst 15 augusti 2008. 
  60. ^ Shaheem Reid & Matt Elias (2008-08-15). ”Brandy Readies Human After Four-Year Hiatus”. MTV News. VH1.com. http://www.vh1.com/news/articles/1593409/20080822/story.jhtml. Läst 23 augusti 2008. 
  61. ^ ”Epic Records Readies the Release of 'Human'”. Marketwatch. 2008-08-15. http://www.marketwatch.com/news/story/epic-records-readies-release-human/story.aspx?guid={BFD16F28-4B0F-4FA0-B88E-F0DDEC84E59F}&dist=hppr,. Läst 15 augusti 2008. 
  62. ^ [a b] ”Billboards #1”. Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=44L5ddkiygY. Läst 29 oktober 2008. 
  63. ^ Hasty, Katie (2008-12-17). ”Taylor Swift Reclaims Billboard 200 Throne”. Billboard. http://www.billboard.com/bbcom/news/taylor-swift-reclaims-billboard-200-throne-1003923353.story. Läst 20 december 2008. 
  64. ^ Hilton, Perez (2009-07-09). ”Sucks To Be Brandy!!!”. PerezHilton.com. http://perezhilton.com/2009-07-09-sucks-to-be-brandy. Läst 11 mars 2010. 
  65. ^ ”That Grape Juice Interview: Brandy”. thatgrapejuice.com. http://thatgrapejuice.net/2009/02/that-grape-juice-interview-brandy/. Läst 2 februari 2009. 
  66. ^ ”Brandy Dropped from Epic Records”. iamdomo.com. http://iamdomo.com/2009/07/09/jawn-murray-reports-brandy-dropped-from-epic-records/. Läst 11 juli 2010. 
  67. ^ ”Brandy Reemerges As A Rapper-Bran' Nu”. yahoo music.com. http://new.music.yahoo.com/blogs/hiphopmediatraining/237535/brandy-reemerges-as-a-rapper-bran-nu/. Läst 11 december 2009. 
  68. ^ ”Brandy & Ray J to Star with Family in VH1 Reality Series”. Rap-Up.com. 2006-07-16. http://www.rap-up.com/2010/02/03/brandy-ray-j-to-star-with-family-in-vh1-reality-series/#more-37809. Läst 2010-02-04. 
  69. ^ Juzwiak, Rich (2010-11-15). ”Brandy & Ray J: A Family Business Season 2 To Premiere Sunday, December 5”. VH1.com. http://blog.vh1.com/2010-11-15/brandy-ray-j-a-family-business-season-2-to-premeire-sunday-december-5/. Läst 2012-12-29. 
  70. ^ Mitchell, Gail (2010-07-16). ”Label Saguaro Road Widens To Encompass R&B And Gospel”. Reuters. http://in.reuters.com/article/idINTRE66G03H20100717. Läst 2008-10-04. 
  71. ^ Stewart, Allison (2011-07-22). ”Album review: Brandy and Ray J, "A Family Business"”. The Washington Post. The Washington Post Company. http://www.washingtonpost.com/blogs/click-track/post/album-review-brandy-and-ray-j-a-family-business/2011/07/22/gIQALhefTI_blog.html. Läst 2012-12-29. 
  72. ^ Herrera, Monica (2010-09-20). ”Brandy Talks Dancing with the Stars, Bristol Palin & New Music”. Billboard. Billboard.com. http://www.billboard.com/articles/news/956212/brandy-talks-dancing-with-the-stars-bristol-palin-new-music. Läst 2010-09-21. 
  73. ^ Chan, Anna. ”'Dancing' cuts yet another front-runner”. Theclicker.todayshow.com. http://theclicker.todayshow.com/_news/2010/11/16/5478918-dancing-cuts-yet-another-front-runner. Läst 2012-01-17. 
  74. ^ Lipshutz, Jason (2011-12-16). ”Brandy Discusses New Album, How Frank Ocean 'Inspired' Her”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.com/column/the-juice/brandy-discusses-new-album-how-frank-ocean-1005692352.story#/column/the-juice/brandy-discusses-new-album-how-frank-ocean-1005692352.story. Läst 15 augusti 2012. 
  75. ^ ”Brandy Performs ‘Put It Down’ Live in Washington, D.C”. Rap-Up.com. 2012-07-19. http://www.rap-up.com/2012/07/19/brandy-performs-put-it-down-live-in-washington-dc/. Läst 2012-08-15. 
  76. ^ ”Brandy Hints at Drake Collaboration”. Rap-Up.com. 2012-01-13. http://www.rap-up.com/2012/01/13/brandy-hints-at-drake-collaboration/#more-109978. Läst 2012-01-17. 
  77. ^ ”Brandy Signs with RCA/Chameleon Records”. Rap-Up.com. 2011-08-22. http://www.rap-up.com/2011/08/22/brandy-signs-with-rcachameleon-records/#more-94757. Läst 2012-01-17. 
  78. ^ Halperin, Shirley (2011-09-23). ”'Majors & Minors' Creator Evan Bogart on Junior Talents, What Justin Bieber Should Do Next (Q&A)”. The Hollywood Reporter. Prometheus Global Media. http://www.hollywoodreporter.com/news/majors-minors-creator-evan-bogart-238783. Läst 2012-04-03. 
  79. ^ ”Brandy Talks ‘Majors & Minors’ And Her Big, In-The-Works Album”. MTV. Viacom International Inc.. 2011-09-23. http://newsroom.mtv.com/2011/09/23/brandy-majors-and-minors-new-album-interview/. Läst 2012-04-03.  Originalcitat: "I was blown away by the idea and they are celebrating kids and their art and their journey into becoming, you know, the artists they already are within, and it just took me back to my youth, 15-years-old trying to become a great artist and I immediately wanted to get involved."
  80. ^ Bierly, Mandi (2011-08-21). ”'Drop Dead Diva': Brandy talks return to acting”. Entertainment Weekly.com. http://insidetv.ew.com/2011/08/31/drop-dead-diva-brandy/. Läst 2012-03-03. 
  81. ^ Schutte, Lauren (2011-06-12). ”Brandy's 'The Game' Character Arc Revealed”. The Hollywood Reporter. Prometheus Global Media. http://www.hollywoodreporter.com/news/brandys-game-character-arc-revealed-270104. Läst 2012-04-03. 
  82. ^ ”Brandy Aims For Big Comeback; Plays Sassy Diva 'Chardonnay'”. ontheredcarpet.com. http://www.ontheredcarpet.com/video?id=8493379. Läst 20 juni 2011. 
  83. ^ Puccio, Crystal (2013-03-27). ”Brandy Norwood Calls The Game‘s Chardonnay Pitts "A Hot Mess"”. VH1.com. http://www.vh1.com/music/tuner/2013-03-27/brandy-norwood-calls-the-games-chardonnay-pitts-a-hot-mess/. Läst 2012-04-04. 
  84. ^ Carlson, Erin (2012-01-17). ”Brandy and Monica Reunite For First New Single in 14 Years”. The Hollywood Reporter. Prometheus Global Media. http://www.hollywoodreporter.com/news/brandy-monica-new-single-282725. Läst 2012-04-03. 
  85. ^ ”Brandy Reveals Cover Art For Her Highly Anticipated Album Two Eleven”. rcarecords.com. 2002-02-06. http://www.rcarecords.com/news/brandy-reveals-cover-art-her-highly-anticipated-album-two-eleven. Läst 22 april 2008. 
  86. ^ Producer Bangladesh Plots His Pop Domination, But Not Before Settling Differences”. LA Times Blogs (Los Angeles Times). 2010-09-27. http://latimesblogs.latimes.com/music_blog/2010/09/producer-bangladesh-plots-his-radio-domination-but-not-before-settling-differences.html. Läst 2010-10-03. 
  87. ^ Trust, Gary (2012-10-24). ”Jason Aldean's 'Night Train' Rolls to No. 1 On Billboard 200”. Billboard. http://www.billboard.com/articles/news/474498/jason-aldeans-night-train-rolls-to-no-1-on-billboard-200. Läst 2012-10-24. 
  88. ^ ”Triple Threat: Brandy Covers JET, Dec. 24 Issue”. singersroom.com. 2012-11-14. http://singersroom.com/content/2012-12-16/Triple-Threat-Brandy-Covers-JET-Dec-24-Issue/#ixzz2FGniP9CW. Läst 15 november 2012. 
  89. ^ ”Two Eleven Sales (US)”. Chartnews. 2012-11-14. https://twitter.com/chartnews/status/287323056731459584. Läst 15 november 2012. 
  90. ^ ”Brandy To Release Highly Anticipated Album Two Eleven On October 16th”. rcarecords.com. 2002-02-06. http://www.rcarecords.com/news/brandy-release-highly-anticipated-album-two-eleven-october-16th. Läst 22 april 2008. 
  91. ^ ”Chart Juice: Brandy's 'Put It Down' Marks Her First Top 10 in 10 Years”. Billboard. Billboard.com. 2012-10-27. http://www.billboard.com/articles/columns/the-juice/474885/chart-juice-brandys-put-it-down-marks-her-first-top-10-in-10-years. Läst 2012-12-10. 
  92. ^ Sneider, Jeff (2011-11-01). ”Brandy joins Tyler Perry's 'Marriage'”. Variety (Variety.com). http://www.variety.com/article/VR1118045414. Läst 2011-11-03. 
  93. ^ ”Temptation (2013)”. rottentomatoes.com. 2002-02-06. http://www.rottentomatoes.com/m/temptation_2013/. Läst 22 april 2008. 
  94. ^ [http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=marriagecounselor.htm ”Tyler Perry's Temptation: Confessions of a Marriage Counselor”]. boxofficemojo.com. 2002-02-06. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=marriagecounselor.htm. Läst 22 april 2008. 
  95. ^ ”Temptation (2013)”. Rotten Tomatoes. http://www.rottentomatoes.com/m/temptation_2013/. Läst 2013-04-03. 
  96. ^ ”Tyler Perry's Temptation: Confessions of a Marriage Counselor (2013)”. Box Office Mojo. http://www.boxofficemojo.com/movies/?id=marriagecounselor.htm. Läst 2013-10-08. 
  97. ^ Sun, Rebecca (2013-06-04). ”Brandy Signs With CAA (Exclusive)”. The Hollywood Reporter. Prometheus Global Media. http://www.hollywoodreporter.com/news/brandy-signs-caa-562208. Läst 2013-06-04. 
  98. ^ ”Exclusive: Brandy – "I Am Working On A New Album"”. ThatGrapeJuice.net. 2013-10-08. http://thatgrapejuice.net/2013/10/exclusive-brandy-working-album/#more-123020. Läst 2013-10-08. 
  99. ^ http://www.destinyconnect.com/2013/11/27/brandy-to-get-new-show/
  100. ^ [a b] Dawson, Imani (2004-00-21). ”Brandy: Not That Innocent” (på engelska). Vibe Magazine. Google Books. http://books.google.com/books?id=wCYEAAAAMBAJ&pg=PA30&dq=brandy+vibe+2004&hl=sv&ei=iHX4Tae0OsjGswa-rdWKCQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=2&ved=0CC4Q6AEwAQ#v=onepage&q&f=false. Läst 2011-06-15. 
  101. ^ ”Vocal Profile: Brandy Norwood”. Designer Magazine. Diva Devotee. http://www.divadevotee.com/2012/05/vocal-profile-brandy-norwood.html. Läst 30 juni 2010. 
  102. ^ ”Brandy- Afrodisiac. Designer Magazine. Tripod.com. http://designermagazine.tripod.com/BrandyALBUMREV1.html. Läst 30 juni 2010. 
  103. ^ Sawyer, Terry (2004-09-17). ”Album Review - Afrodisiac (2004)”. PopMatters. PopMatter.com. http://www.popmatters.com/music/reviews/b/brandy-afrodisiac.shtml. Läst 30 juni 2010. 
  104. ^ Chan, Andrew (2012-10-14). ”Album Review – Two Eleven (2012)”. Slant Magazine. SlantMagazine.com. http://www.slantmagazine.com/music/review/brandy-two-eleven/2889. Läst 2012-11-26.  Originalcitat: "Like little else in pop-music singing, Brandy's subtle manipulation of timbre and texture rewards close listening. [...] Her main claim of technical virtuosity has always been her long, cascading riffs, a skill many R&B die-hards revere her for."
  105. ^ ”Brandy Talks For A Minute Or Two… Pregnant & Glowing”. Youtube. http://www.youtube.com/watch?v=2Gr6YrT0Wec. Läst 11 februari 2010. 
  106. ^ Seymour, Craig (2002-03-22). ”Brandy - Full Moon (2002)”. Entertainment Weekly. http://www.ew.com/ew/article/0,,251312,00.html. Läst 11 juni 2010. 
  107. ^ Reid, Shaheem (2002-02-25). ”Fans Will Get A New Taste Of Brandy On Full Moon”. MTV News. MTV.com. http://www.mtv.com/news/articles/1452576/20020222/brandy.jhtml. Läst 11 februari 2010. 
  108. ^ Reid, Shaheem (2004-04-29). ”Brandy Gets Love From Kanye, Timbaland On New Album”. MTV News. MTV.com. http://www.mtv.com/news/articles/1486701/20040429/brandy.jhtml. Läst 30 juni 2010. 
  109. ^ MacPherson, Alex (2008-12-05). ”Human Review”. The Guardian (London). http://www.guardian.co.uk/music/2008/dec/05/urban-brandy-norwood-human. Läst 2010-04-26. 
  110. ^ TrueExclusives Interviews Brandy”. True Exclusives (TrueExclusives.com). 2012-02-01. http://trueexclusives.com/2012/02/01/truexclusives-interviews-brandy/. Läst 3 mars 2012. 
  111. ^ Hampp, Andrew (2012-05-12). ”Brandy, 'Two Eleven': Track-By-Track Review”. Billboard. http://www.billboard.com/articles/columns/the-juice/474623/brandy-two-eleven-track-by-track-review. Läst 31 maj 2012. 
  112. ^ ”There's 'No Such Thing As Too Late' When It Comes To Brandy”. soulbounce.com. http://www.soulbounce.com/soul/2012/10/theres_no_such_thing_as_too_late_when_it_comes_to_brandy.php. Läst 20 oktober 2012. 
  113. ^ [a b] Daniels 1999, s. 23
  114. ^ ”Styles & Roman Interview With Brandy”. YouTube. http://www.youtube.com/watch?v=4O2RmZnRk3g. Läst 11 februari 2010. 
  115. ^ ”It’S A Bran’Nu World « Yrbmagazine”. Yrbmagazine.com. http://www.yrbmagazine.com/2012/04/its-a-brannu-world/. Läst 15 augusti 2012. 
  116. ^ ”Brandy Talks Whitney Houston Inspiration on '2/11' Album”. Ebony Magazine. http://www.essence.com/2012/06/19/brandy-talks-whitney-houston-inspiration-on-2-11-album/. Läst 11 februari 2010.  Originalcitat: "Her leaving on that day, for me, it was almost like it was her way of saying to me that you know what you have to do. She completely blessed me and changed my life from the moment I saw her open her mouth to sing."
  117. ^ [a b] ”UB Interview: Brandy Speaks on Two Eleven, Haters, Motherhood & More”. urbanbridgez.com. http://urbanbridgez.com/ubgblog/2012/08/24/ub-interview-brandy-speaks-on-two-eleven-haters-motherhood-more/. Läst 27 mars 2014. 
  118. ^ ”Brandy’s Best Kept Secrets: Singer Divulges Beauty, Business, Style & Food Tips”. theboombox.com. 29 november 2012. http://theboombox.com/brandys-best-kept-secrets/. Läst 27 mars 2014. 
  119. ^ ”Singer Brandy reflects on Michael Jackson”. The Insider. TheInsider.com. http://www.theinsider.com/news/2355164_Singer_Brandy_Reflects_on_Janet_Jackson. Läst 11 februari 2010. 
  120. ^ ”Up Close & Personal with Brandy 3/4”. TrueExclusives at TrueExclusives.com. YouTube. http://www.youtube.com/watch?v=pqCkxM5XDdM&feature=related. Läst 30 maj 2011. 
  121. ^ NBC (2006-05-18). ”Brandy, David Hasselhoff and Piers Morgan named as judges of NBC'S America's Got Talent. The Futon Critic. http://www.thefutoncritic.com/news.aspx?id=20060518nbc02. Läst 2 mars 2008. 
  122. ^ Audarshia Townsend (31 oktober 1998). ”No Real Treat Monica Highlights Otherwise Dreary Halloween Bash” (på Engelska). Chicago Tribune: s. 25. 10856706.  Originalcitat: "Rising above it all was Monica, the headline female act, who's currently sharing the title of 'R&B Princess' with young singer Brandy"
  123. ^ Trust, Gary (2009-10-02). ”Ask Billboard: How Popular Is Country Music?”. Billboard. Prometheus Global Media. http://www.billboard.com/articles/columns/chart-beat/267202/ask-billboard-how-popular-is-country-music. Läst 2012-07-20. 
  124. ^ ”BRANDY TO RELEASE HIGHLY ANTICIPATED ALBUM TWO ELEVEN ON OCTOBER 16TH ON RCA/CHAMELEON RECORDS”. rcarecords.com. http://www.rcarecords.com/news/brandy-release-highly-anticipated-album-two-eleven-october-16th. Läst 30 oktober 2010. 
  125. ^ Daniels, Karu F. (2000-01-14). ”Brandy Outdoes Herself With Multiplatinum Certifications”. Yahoo! Music. Music.Yahoo.com. http://music.yahoo.com/read/news/12063168. Läst 2007-07-29. 
  126. ^ ”The Top 50 R&B / Hip-Hop Artists of the Past 25 Years – The Juice”. Billboard. Prometheus Global Media. 2010-11-18. http://www.billboard.com/articles/columns/the-juice/950681/the-top-50-rb-hip-hop-artists-of-the-past-25-years. Läst 2012-01-17. 
  127. ^ http://www.mtv.com/news/articles/1488121/20040602/brandy.jhtml
  128. ^ ”3 oktober 2010: Aaliyah/Brandy/Monica”. sverigesradio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2680&artikel=4048929. Läst 30 oktober 2010. 
  129. ^ ”New Faces in Grammy Nominations - New York Times”. Nytimes.com. 1996-01-05. http://www.nytimes.com/1996/01/05/arts/new-faces-in-grammy-nominations.html. Läst 2013-08-08. 
  130. ^ ”Top 100 Albums - June 04, 2013”. RIAA. http://riaa.com/goldandplatinum.php?content_selector=top-100-albums. Läst 2013-06-04. 
  131. ^ McGloster, Niki (2012-07-11). ”Style Story: Dawn Richard”. VIBE Vixen. http://www.vibevixen.com/2012/07/style-story-dawn-richard/2/. Läst 2013-10-17. 
  132. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] ”Celebrities Congratulate Brandy on 20 Years & She Reacts!”. TrueExclusives. 2013-10-16. http://www.youtube.com/watch?v=Jghp_4aFNqU. Läst 2013-10-21. 
  133. ^ VH1 Staff (2005-10-12). ”Kanye West: Greatness, Perfection, Gucci”. VH1. VH1.com. http://www.mtv.com/news/articles/1511372/kanye-west-greatness-perfection-gucci.jhtml. Läst 30 juni 2010. 
  134. ^ [a b] ”[http://bossip.com/568578/beyonce-who-chris-breezy-calls-brandy-the-best-female-vocalist-of-all-time/ Beyonce Who? Chris Breezy Calls Brandy The Best Female Vocalist Of ALL Time! Read more at http://bossip.com/568578/beyonce-who-chris-breezy-calls-brandy-the-best-female-vocalist-of-all-time/#zR6vwOpIiEhvYLEV.99]”. Entertainment Weekly (EW.com). 2007-06-21. http://bossip.com/568578/beyonce-who-chris-breezy-calls-brandy-the-best-female-vocalist-of-all-time/. Läst 30 juni 2010. 
  135. ^ ”Jakten på the American Dream”. DN.se. 2005-10-12. http://www.dn.se/kultur-noje/musik/i-jakt-pa-the-american-dream. Läst 30 juni 2010. 
  136. ^ Glew, DJ. ”Industry Interview: John Legend”. The2XGP.com. http://the3xgp.com/blog/index.php/2008/11/14/industry-interview-john-legend-by-dj-glew/. Läst 30 juni 2010. 
  137. ^ 1 on 1 with Timbo da King 2. YouTube (2010-11-23). Retrieved on 2012-11-01.
  138. ^ Afrodisiac Album Review”. Rolling Stone. http://www.rollingstone.com/reviews/album/6202779/review/6383758/afrodisiac. Läst 2010-06-30. 
  139. ^ S., Nathan. ”Brandy – Human. DJBooth.net. http://www.djbooth.net/index/albums/review/brandy-human-1208081/. Läst 2010-06-30. 
  140. ^ Watson, Margeaux (2007-06-21). ”Caribbean Queen”. Entertainment Weekly. EW.com. http://www.ew.com/ew/article/0,,20038840_20038841_20043298,00.html. Läst 30 juni 2010. 
  141. ^ Moss, Corey (2006-09-27). ”Kelly Rowland Scraps Sappy Story, Picks Up Snoop”. MTV News. VH1.com. http://www.vh1.com/artists/news/1541798/20060926/rowland_kelly.jhtml. Läst 30 juni 2010. 
  142. ^ Twitter / AubreyODay: @4everBrandy Thanks. Twitter.com. Retrieved on 2012-11-01.
  143. ^ Dawn Richard talks Diddy, Dirty Money, Danity Kane, Brandy & Rihanna comparisons. Missjia.com (2012-07-12). Retrieved on 2012-11-01.
  144. ^ http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=tjPw-U7Krgc
  145. ^ Video: Throwback Clip Of The Week: Keyshia Cole Hating On Some Female R&B Singers Or Not? Said She's Not Feelin Amerie Or Mya! [Interview From 2005 Surfaces]. Worldstarhiphop.com (2009-09-30). Retrieved on 2012-11-01.
  146. ^ Keyshia Cole Eyes Brandy Collab? | ..::That Grape Juice // ThatGrapeJuice.net::.. || Thirsty?. Thatgrapejuice.net (2011-09-02). Retrieved on 2012-11-01.
  147. ^ ”ErykahBadoula: 28 Sep 12”. Twitter. 2012-09-28. https://twitter.com/fatbellybella/status/251677695241494528. Läst 2012-09-30. 
  148. ^ ”Intervju med T-Pain”. globalgrind.com. http://globalgrind.com/channel/culture/content/1470746/Freaknik-The-Musical-Brandy-And-God/. Läst 20 mars 2010. 
  149. ^ Zimmerman, Shannon. ”John Frusciante, The Empyrean. Spin Magazine. Spin.com. http://www.spin.com/reviews/john-frusciante-empyrean-record-collection. Läst 30 juni 2010. 
  150. ^ ”Down To Earth”. Billboard Magazine. http://books.google.se/books?id=YwgEAAAAMBAJ&pg=PA121&lpg=PA121&dq=brandy+%2B+%22earth+jam+high+school%22&source=bl&ots=0hD_DDwPz_&sig=JctT-vdjvM5wZdXOO9vVxqFZ9pY&hl=sv&sa=X&ei=Iwv8UMbJPOmK4gT6pIDICQ&ved=0CDcQ6AEwAQ#v=onepage&q=brandy%20%2B%20%22earth%20jam%20high%20school%22&f=false. Läst 6 december 2010. 
  151. ^ [a b c d e f g h i] Daniels, Karu F. (1999). Brandy: An Intimate Look. Andrews McMeel Publishing. Sid. 67 
  152. ^ ”An environmental jam”. baltimoresun.com. http://articles.baltimoresun.com/1994-11-23/features/1994327145_1_wanna-be-down-brandy-earth-jam. Läst 6 december 2010. 
  153. ^ ”More Good Works”. Billboard Magazine. http://books.google.se/books?id=xAsEAAAAMBAJ&pg=PA73&lpg=PA73&dq=brandy+%2B+%22sabriya+castle%22&source=bl&ots=5MLFpkprvi&sig=COyzoKNYNmIuatTmjhzA7JC_IRs&hl=sv&sa=X&ei=fxn8UP3-LOWk4gS-wIGIBQ&sqi=2&ved=0CEUQ6AEwAw#v=onepage&q=brandy%20%2B%20%22sabriya%20castle%22&f=false. Läst 6 december 2010. 
  154. ^ ”Brandy to be U.S. Committee for UNICEF'sInternational Spokesperson for Youth”. allbusiness.com. http://www.allbusiness.com/society-social/philanthropy-volunteers/6695832-1.html#ixzz1fxN6lBPu. Läst 25 juli 2010. 
  155. ^ [a b] Billboard.com - Brandy Becomes UNICEF Spokesperson
  156. ^ ”Brandy throws down at the 2007 Hair Idol Show”. youtube.com. http://www.youtube.com/watch?NR=1&v=6Yi_TP6PU84&feature=endscreen. Läst 6 december 2010. 
  157. ^ ”Brandy Norwood Looking Hot, Sports New Ultima Hair”. hiphoprx.com. http://www.hiphoprx.com/2007/08/02/brandy-norwood-looking-hot-sports-new-ultima-hair/. Läst 6 december 2010. 
  158. ^ ”2006 Bronner Brothers International Hair Show”. rnbdirt.com. http://rnbdirt.com/2006-bronner-brothers-international-hair-show/10959/. Läst 6 december 2010. 
  159. ^ ”New Brandy Photo Shoot”. thatgrapejuice.com. http://thatgrapejuice.net/2007/08/new-brandy-photo-shoot/. Läst 6 december 2010. 
  160. ^ Staff (1996-05-25). ”Brandy Cramps Prom's Style”. Milwaukee Journal Sentinel. Google. http://news.google.de/newspapers?id=q9AqAAAAIBAJ&sjid=htYFAAAAIBAJ&pg=3367,5536780&dq=brandy+wanya&hl=en. Läst 18 februari 2010.  [död länk]
  161. ^ Entertainment Wire (1998-03-19). Moesha Star Polishes Image”. Vibe. Google. http://news.google.de/newspapers?id=q9AqAAAAIBAJ&sjid=htYFAAAAIBAJ&pg=3367,5536780&dq=brandy+wanya&hl=en. Läst 18 februari 2010.  [död länk]
  162. ^ Fink, Mitchell (1999-09-03). ”Here's What Goes With A Fine Brandy”. New York Daily News. http://www.nydailynews.com/archives/gossip/1999/09/03/1999-09-03_here_s_what_goes_with_a_fine.html. Läst 18 februari 2010. 
  163. ^ Durham, Frank (1999-05-30). ”Why Mum's The Word For Superstar Brandy”. Sunday Mercury (FindArticles.com). http://findarticles.com/p/news-articles/sunday-mercury-birmingham-england/mi_7995/is_1999_May_30/mums-word-superstar-brandy/ai_n35998125/. Läst 18 februari 2010.  [död länk]
  164. ^ Hoadri Coker, Chero. Brandy - Not That Innocent. Google Books. http://books.google.de/books?id=wCYEAAAAMBAJ&pg=PA88&lpg=PA88&dq=%22NOT+THAT+INNOCENT%22+BRANDY+%22BLACK+PEPPER%22&source=bl&ots=J9hNv266Cf&sig=NVjOpx2yXnxw5_h4zj4TLtoUfFQ&hl=de&ei=dBZ9S4bhB5CJ_Aahs-mVBg&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=3&ved=0CBAQ6AEwAg#v=onepage&q=&f=false. Läst 17 januari 2007 
  165. ^ [a b c] ”Oprah interviews Brandy and her mom, Sonja Norwood”. Oprah.com. http://www.oprah.com/omagazine/Oprah-Interviews-Brandy-and-Her-Mother-Sonja-Norwood/10. Läst 12 mars 2010. 
  166. ^ ”Pressure to be perfect”. people.com. http://www.people.com/people/archive/article/0,,20150641,00.html. Läst 6 december 2010. 
  167. ^ ”Brandy's Nervous Breakdown”. Teen Hollywood. http://www.teenhollywood.com/2002/06/13/brandys-nervous-breakdown. Läst 25 juli 2010. 
  168. ^ [a b] ”Brandy Regrets Fake Marriage”. Toronto Sun. http://www.torontosun.com/2012/04/26/brandy-regrets-fake-marriage. Läst 6 juni 2009.  Originalcitat: "Everybody around me is trying to force me to get married and so I said, 'Why don't I just say I'm married? 'Cause I don't wanna get married, so why don't I just say it?' It was the biggest mistake I have ever made... The lie about being married was the fall of my career. Everything changed."
  169. ^ ”Brandy's Ex Speaks Out On Split”. contactmusic.com. 2004-07-21. http://www.contactmusic.com/news-article/brandy.s-ex-speaks-out-on-split. Läst 18 februari 2010. 
  170. ^ [a b c] D'Angelo, Joe (2004-07-21). ”Brandy's 'Ex-Husband' Says They Were Never Really Married”. MTV News. http://www.mtv.com/news/articles/1489609/20040721/brandy.jhtml. Läst 18 februari 2010.  Originalcitat: "We still share a common bond through our daughter, Sy'rai. He is not thinking about her, me, or what we had together. He is trying to destroy my reputation while using me and our daughter to get publicity and radio airplay for his artists. I am stunned that he is being so dirty about it."
  171. ^ D'Angelo, Joe (2004-07-21). ”Brandy Lies About Marriage, Tells the Reason Why”. Access Show Business. http://www.accesshowbiz.com/news/view/00020043.html#ixzz2mRiIpq8u. Läst 18 februari 2010.  Originalcitat: "I lied because of the fear of what people would think and the pressure to be a good role model but our relationship was very real, we just weren't legally married."
  172. ^ ”Brandy Gets Engaged to Music Executive Ryan Press”. Rap-Up. Rap-Up.com. 2012-12-28. http://www.rap-up.com/2012/12/28/brandy-gets-engaged-to-music-executive-ryan-press/#more-146223. Läst 2010-02-04. 
  173. ^ [a b] ”Brandy Tells Witness Fatal Crash Was Her Fault”. TMZ.com. 2007-01-24. http://www.tmz.com/2007/01/24/brandy-causes-fatal-car-crash/. Läst 4 februari 2010. 
  174. ^ ”Brandy Car Accident”. TMZ.com. http://www.tmz.com/tag/brandy%20car%20accident/page/2/. Läst 4 februari 2010.  [död länk]
  175. ^ ”Brandy in the Clear”. TMZ.com. 2007-12-28. http://www.tmz.com/2007/12/28/brandy-in-the-clear/. Läst 4 februari 2010. 
  176. ^ ”Brandy Crash - Dead Woman at Fault?”. TMZ.com. 2007-12-26. http://www.tmz.com/2007/12/26/brandy-crash-dead-woman-at-fault/. Läst 4 februari 2010. 
  177. ^ ”Brandy's Lawyer to CHP - You Did Her Wrong”. TMZ.com. 2007-12-28. http://www.tmz.com/2007/12/28/brandys-lawyer-to-chp-you-did-her-wrong/. Läst 4 februari 2010. 
  178. ^ ”Brandy Sued for $50 Million”. TMZ.com. 2007-01-30. http://www.tmz.com/2007/01/30/brandy-sued-for-wrongful-death/. Läst 4 februari 2010. 
  179. ^ ”Brandy Settles with Final Crash Victim”. TMZ.com. 2009-11-13. http://www.tmz.com/2009/11/13/brandy-settles-with-final-crash-victim/. Läst 4 februari 2010. 
  180. ^ [a b] ”Brandy Settles Fatal Car Crash with Victim's Kids”. TMZ.com. 2009-06-02. http://www.tmz.com/2009/06/02/brandy-settles-fatal-car-crash-case/. Läst 4 februari 2010. 
  181. ^ Brandy Settles With Motorist Over Fatal Crash. E! Online. Retrieved on 2012-05-04.
  182. ^ ”Court Documents In Brandy Norwood Fatal Accident”. RadarOnline.com. 2009-02-05. http://www.radaronline.com/exclusives/2009/02/post-8.php. Läst 4 februari 2010. 
  183. ^ ”Brandy Settles Lawsuit with Crash Survivor”. TMZ.com. 2009-07-14. http://www.tmz.com/2009/07/14/brandy-settles-lawsuit-with-crash-survivor/. Läst 4 februari 2010. 
  184. ^ [a b] http://www.youtube.com/watch?v=Et2B-waBsYQ
  185. ^ ”BRANDY - Sci-Fi Video Game, Sitcoms, Broadway and Music”. ukmix.org. http://www.ukmix.org/forums/viewtopic.php?t=31362&highlight=brandy. Läst 26 april 2008. 
  186. ^ [a b] [http://www.mtv.com/news/articles/1490443/brandy-developing-weekly-tv-show-fox.jhtml ”Brandy Developing Weekly TV Show For FOX: Ex-'Moesha' star is a veteran of the small screen.”]. mtv.com. http://www.mtv.com/news/articles/1490443/brandy-developing-weekly-tv-show-fox.jhtml. Läst 26 april 2008. 
  187. ^ [http://www.nydailynews.com/sports/story/324182p-277121c.html ”Brandy Takes Her Sweet Time, Personally And Professionally 04.04.2005”]. nydailynews.com. http://www.nydailynews.com/sports/story/324182p-277121c.html. Läst 26 april 2008. 
  188. ^ ”BRANDY TALKS LOVE, MARRIAGE AND DEPRESSION — EXCLUSIVE”. thedrop.com. http://thedrop.fm/brandy-depression/. Läst 26 april 2008. 

Engelska originalcitat[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "I think when people see me they think there is something hidden behind my innocence. They act as though I'm not believable at all because I'm not cursing in my songs. Like they think there's something fake about me just because I'm not saying; 'You left me with these kids, and you better have my money.' I've made my mistakes. I go through problems and I've been hurt. I Just express it in a different way than, say, Mary J. Blige"[18]
  2. ^ "I just feel my sexuality is private. I'm very shy about being sexy. That part of me has been so closed to the public eye. I've sold millions of records with my clothes on."[100]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]