Braxen
- För fartygsklassen, se Braxenklass. För de olika fartygen, se HMS Braxen.
| Braxen Status i Sverige: Ej hotad[1] |
|
En braxen
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Karpartade fiskar Cypriniformes |
| Familj | Karpfiskar Cyprinidae |
| Släkte | Abramis Cuvier, 1816 |
| Art | Braxen A. brama |
| Vetenskapligt namn | |
| § Abramis brama | |
| Auktor | L., 1758 |
| Synonymer | |
|
|
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Braxen (Abramis brama) är en art i familjen karpfiskar som placeras i det egna släktet Abramis. Den föredrar stilla sötvattensbiotoper, men förekommer även i bräckt vatten.
Innehåll |
Utseende[redigera]
Braxen blir som mest upp till 80 centimeter lång och kan väga 11 kilogram[3], men då tillväxten är långsam är den oftast betydligt mindre[4]. Fisken är silvergrå, men äldre individer kan få en lätt bronston. Fenorna är mörka. Braxen är som ung mycket lik den närbesläktade björknan (se bild nedan), men björknan har ett större öga som sitter närmare nosen än vad braxens gör. En tumregel är att avståndet mellan ögat och nosspetsen är större än ögats diameter hos braxen, men mindre hos björknan.[3] Björknans fjäll är också större. Det kan dock vara mycket svårt att skilja dessa arter åt då de ibland hybridiserar.[källa behövs]
Utbredning[redigera]
Europeisk sydgräns går vid Alperna och södra Frankrike. I öster finns den fram till Aralsjön. I Skandinavien finns den allmänt i Danmark, sydöstra Norge, upp till mellersta Sverige och längs hela Norrlandskusten samt i södra och mellersta Finland. Den går också ut i norra och östra Östersjöns brackvatten.[3]
Braxen delas upp i tre underarter:[2][förtydliga]
- Abramis brama subsp orientalis (Berg 1949)
- Abramis brama subsp sinegorensis (Lukash. 1925)
- Abramis brama subsp danubii (Pavlov 1956)
Ekologi[redigera]
Braxen är en stim- och bottenfisk som lever i sjöar och långsamt rinnande vattendrag. Unga fiskar är i huvudsak planktonätare, medan äldre främst lever på insektslarver och andra bottendjur, som de suger upp från botten med sin utskjutbara mun.[3]
Fortplantning[redigera]
Braxen leker under vår och försommar på grunt vatten. Honan kan lägga upp till totalt 300 000 ägg vid flera tillfällen. Äggen, som är knappt 2 millimeter stora, kläcks efter 1 till 2 veckor.[3] Fisken blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Fiskar från småvuxna populationer kan dock vara betydligt äldre.[4]
Braxen och människan[redigera]
Sportfiske[redigera]
Braxen fångas genom mete och är en populär sportfisk. Den är inte vanlig som matfisk eftersom den innehåller många ben, men säljs exempelvis rökt i Ryssland.[källa behövs] Under sommaren kan man bedriva lyckat braxenmete med ett lätt tackel agnat med mask eller majs, eller både och, så kallad "cocktail". Även "casters" (förpuppade maggots) är ett bra bete.[källa behövs]
Det svenska sportfiskerekordet ligger på 7,96 kg och fångades i Bysjön utanför Lund den 26 maj 2012 av Martin Roth.[5] Den största braxen som har fångats i Sverige med yrkesredskap vägde 9,2 kilo och var 82 cm lång; den fångades i Ringsjön i Skåne.[källa behövs]
I kulturen[redigera]
Braxen är Södermanlands landskapsfisk.
Namn[redigera]
En liten braxen, som ännu inte är stor nog för att duga som matfisk, kallas braxenpanka och braxenflisa.[6] Bland svensktalande i Nyland i Finland är dock braxenpanka (lokalt kallad Bliku) en annan art, nämligen Cyprinus ballerius.[6]
Trivialnamnet braxen kan härledas från det fornsvenska braxn, som härstammar från ett germanskt verb med betydelsen glimta, glänsa.[7] Pluralformen är därför braxnar. Också i bestämd form singularis heter det braxen. Ibland förekommer singularformen "brax" och även böjningsformerna "en brax, den braxen, flera braxar." Dessa former kan inte klassas som helt "felaktig" om man ser till språkbruket i stort. Även i vissa dialekter används helt enkelt benämningen "brax".
Källor[redigera]
- ^ Förteckning över svenska fiskar (pdf)
- ^ [a b c] ZipcodeZoo.com
- ^ [a b c d e] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
- ^ [a b] Olle Nilsson, Rolf Smedman 1994 Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3
- ^ ”Nya rekord för braxen och sarv”. Fiskejournalen. 25 juni 2012. http://fiskejournalen.se/nya-rekord-for-braxen-och-sarv/. Läst 25 juli 2012.
- ^ [a b] Bliku i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
- ^ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung. Norstedts, Stockholm 1966.
Externa länkar[redigera]
- Allt om fisk - Braxen
- Wikimedia Commons har media som rör braxen
