Braxen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fartygsklassen, se Braxenklass. För de olika fartygen, se HMS Braxen.
Braxen
Status i Sverige: Ej hotad[1]
En braxen
En braxen
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Överklass Benfiskar
Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar
Actinopterygii
Ordning Karpartade fiskar
Cypriniformes
Familj Karpfiskar
Cyprinidae
Släkte Abramis
Cuvier, 1816
Art Braxen
A. brama
Vetenskapligt namn
§ Abramis brama
Auktor L., 1758
Synonymer
Entydiga[2]
  • Abramis vetula (Heckel 1836)
  • Abramis argyreus (Valenciennus 1844)
  • Abramis microlepidotus (Valenciennes 1844)
  • Abramis vulgaris (Mauduyt 1848)
  • Abramis gehini (Blanchard 1866)
  • Cyprinus brama (L. 1758)
Tvetydiga[2]
  • Abramis melaenus (Agassiz 1835)
  • Abramis media (Koch 1840)
  • Abramis brama bergi (Grib & Vernidub 1935)
Oviss tydighet
  • Abramis abramis
  • Abramidopsus leuckkartii (Heckel 1836)
  • Abramis leuckkartii (Heckel 1836)
Hitta fler artiklar om djur med

Braxen (Abramis brama) är en art i familjen karpfiskar som placeras i det egna släktet Abramis. Den föredrar stilla sötvattensbiotoper, men förekommer även i bräckt vatten.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Braxen blir som mest upp till 80 centimeter lång och kan väga 11 kilogram[3], men då tillväxten är långsam är den oftast betydligt mindre[4]. Fisken är silvergrå, men äldre individer kan få en lätt bronston. Fenorna är mörka. Braxen är som ung mycket lik den närbesläktade björknan (se bild nedan), men björknan har ett större öga som sitter närmare nosen än vad braxens gör. En tumregel är att avståndet mellan ögat och nosspetsen är större än ögats diameter hos braxen, men mindre hos björknan.[3] Björknans fjäll är också större.

Silverfärgad braxen nederst med en björkna överst.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Europeisk sydgräns går vid Alperna och södra Frankrike. I öster finns den fram till Aralsjön. I Skandinavien finns den allmänt i Danmark, sydöstra Norge, upp till mellersta Sverige och längs hela Norrlandskusten samt i södra och mellersta Finland. Den går också ut i norra och östra Östersjöns brackvatten.[3]

Braxen delas upp i tre underarter:[2][förtydliga]

  • Abramis brama subsp orientalis (Berg 1949)
  • Abramis brama subsp sinegorensis (Lukash. 1925)
  • Abramis brama subsp danubii (Pavlov 1956)

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Braxen är en stim- och bottenfisk som lever i sjöar och långsamt rinnande vattendrag. Unga fiskar är i huvudsak planktonätare, medan äldre främst lever på insektslarver och andra bottendjur, som de suger upp från botten med sin utskjutbara mun.[3]

Fortplantning[redigera | redigera wikitext]

Braxen vid utställningen Subaqueous Vltava i Prag.

Braxen leker under vår och försommar på grunt vatten. Honan kan lägga upp till totalt 300 000 ägg vid flera tillfällen. Äggen, som är knappt 2 millimeter stora, kläcks efter 1 till 2 veckor.[3] Fisken blir könsmogen vid 3–6 års ålder. Fiskar från småvuxna populationer kan dock vara betydligt äldre.[4]

Braxen och människan[redigera | redigera wikitext]

Sportfiske[redigera | redigera wikitext]

Braxen fångas genom mete och är en populär sportfisk. Det svenska sportfiskerekordet ligger på 7,96 kg och fångades i Bysjön utanför Lund den 26 maj 2012 av Martin Roth.[5]

I kulturen[redigera | redigera wikitext]

Braxen är Södermanlands landskapsfisk.

Namn[redigera | redigera wikitext]

En liten braxen, som ännu inte är stor nog för att duga som matfisk, kallas braxenpanka och braxenflisa.[6] Bland svensktalande i Nyland i Finland är dock braxenpanka (lokalt kallad Bliku) en annan art, nämligen Cyprinus ballerius.[6]

Trivialnamnet braxen kan härledas från det fornsvenska braxn, som härstammar från ett germanskt verb med betydelsen glimta, glänsa.[7] Pluralformen är därför braxnar. Också i bestämd form singularis heter det braxen. Ibland förekommer singularformen "brax" och även böjningsformerna "en brax, den braxen, flera braxar." Dessa former kan inte klassas som helt "felaktig" om man ser till språkbruket i stort. Även i vissa dialekter används helt enkelt benämningen "brax".

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Förteckning över svenska fiskar (pdf)
  2. ^ [a b c] ZipcodeZoo.com
  3. ^ [a b c d e] Lars Nielsen, Ulf Svedberg 2006 Våra fiskar ISBN 91-518-4572-5
  4. ^ [a b] Olle Nilsson, Rolf Smedman 1994 Fiskar i våra vatten ISBN 91-534-1583-3
  5. ^ Nya rekord för braxen och sarv”. Fiskejournalen. 25 juni 2012. http://fiskejournalen.se/nya-rekord-for-braxen-och-sarv/. Läst 25 juli 2012. 
  6. ^ [a b] Bliku i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  7. ^ Elias Wessén: Våra ord, deras uttal och ursprung. Norstedts, Stockholm 1966.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]