Fanny och Alexander
Fanny och Alexander | |
Genre | drama |
---|---|
Regissör | Ingmar Bergman |
Producent | Jörn Donner |
Manus | Ingmar Bergman |
Skådespelare | Ewa Fröling Bertil Guve Pernilla Allwin Jan Malmsjö Jarl Kulle Allan Edwall Pernilla August |
Fotograf | Sven Nykvist |
Produktionsbolag | Svensk Filmindustri |
Distribution | Sandrews |
Speltid | 188 minuter |
Land | Sverige, Västtyskland, Frankrike |
Språk | svenska |
IMDb SFDb Elonet SVT Play Yle Arenan |
Fanny och Alexander är en svensk film som hade biopremiär i Sverige den 17 december 1982[1], i regi och med manus av Ingmar Bergman.
Handling
Filmen utspelar sig i Uppsala under åren 1907–1909 med epilog som utspelar sig 1910 och kretsar kring den förmögna familjen Ekdahl som domineras av en rik och begåvad änka, Helena, samt hennes tre söner. Äldste sonen Oscar driver tillsammans med sin hustru Emelie den lokala och familjeägda teatern. Paret har tillsammans två barn: Fanny och Alexander. De två andra sönerna är Gustaf Adolf, restauratör och förförare som har svårt att bara hålla sig till hustrun Alma. Den tredje sonen är Carl, professor vid universitetet men enligt sig själv misslyckad. Till familjen räknas en nära vän till Helena, Isak Jacobi, som driver en antikvitetsbutik.
Efter att Oscar drabbats av en för tidig död, gifter Emelie om sig med biskopen i staden och flyttar med barnen till hans spartanska och stränga hem. Ett helt nytt liv väntar Fanny och Alexander. Från att ha levt öppet och fritt i en glad storfamilj råder i biskopens hus kärvhet och minutiösa regler. Emelie ångrar snart sitt beslut att gifta sig med biskopen men försöker anpassa sig för barnens skull. När dock biskopen misshandlar Alexander, ber Emelie sin förra svärmor om hjälp. Hon i sin tur vänder sig till vännen Isak, som med hjälp av magiska krafter befriar barnen.
Ond bråd död följer men filmen slutar i ett lovtal till "den lilla världen", inte kärnfamiljen utan den utökade storfamiljen.
Värmen i den ekdahlska familjen, biskopens stränga palats, Isak Jacobis mysticism samt teaterns fantasivärld utgör sammantaget livet som det kan gestalta sig.
Om filmen
Filmen hade svensk premiär i originalversion 17 december 1982 på biografen Astoria i Stockholm. Den hade nypremiär i en 312 minuter lång version 17 december 1983 på biografen Grand i Stockholm. Den versionen har visats i Sveriges Television flera gånger, bland annat 3 augusti 2007, 26 december 2008 och 25 december 2017. Båda versionerna har visats på tv och biograf även utomlands.
Filmen har även visats som TV-serie i fyra delar; denna version är helt identisk med den långa, som också var den som klipptes färdig först (trots att tretimmarsversionen gick upp på bio ett år före den längre) och alltså kan betraktas som den primära versionen.
Fanny och Alexander var, då den gjordes, den dyraste filmproduktionen någonsin i Sverige och dokumenterar många av sin tids främsta svenska skådespelare i vad som i flera fall hör till deras främsta insatser på vita duken, till exempel Gunn Wållgren som Helena Ekdahl, Jan Malmsjö som biskop Vergérus och Ewa Fröling som Emelie. Sammanlagt innehåller rollistan i filmens manus hela 54 rollfigurer (varav tre senare ströks), så även rent kvantitativt var Fanny och Alexander Ingmar Bergmans största film.[2]
Max von Sydow och Liv Ullmann var Bergmans ursprungliga val för biskopen och Emelie[3], men de var förhindrade att medverka, i von Sydows fall ansågs gaget inte vara tillräckligt[4]. Enligt Jan Malmsjö ska von Sydow ha berättat för honom att det var hans livs största misstag och att han beklagat sig att inte Bergman kontaktat von Sydow direkt.[4]
Det har sagts att Ingrid Bergman var påtänkt för rollen som Helena, men det är mera osäkert. Fannys och Alexanders storasyster Amanda som förekommer i manuskriptet men inte i filmen var tänkt för Linn Ullmann.[5]
Filmen är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[6]
Dokumentärfilm
Parallellt med inspelningen av filmen regisserade Bergman även en prisbelönt dokumentärfilm om inspelningarna och hela produktionsprocessen, Dokument Fanny och Alexander, som hade svensk premiär på SVT den 18 augusti 1986.
Priser
Filmen nominerades för sex Oscar 1983 och vann fyra.[7] På Guldbaggegalan 1983 vann den tre Guldbaggar, där Bergman vann för Bästa regi, och Jarl Kulle fick en Guldbagge för Bästa manliga biroll, för sin roll som Gustav Adolf Ekdahl. Fanny och Alexander vann också för Bästa film.
Pris | Kategori | Mottagare | Resultat |
---|---|---|---|
Guldbagge | Bästa film | Ingmar Bergman och Jörn Donner | Vann |
Bästa regi | Ingmar Bergman | ||
Bästa manliga biroll | Jarl Kulle | ||
Oscar | Bästa regi | Ingmar Bergman | Nominerad |
Bästa originalmanus | Ingmar Bergman | ||
Bästa utländska film | Ingmar Bergman och Jörn Donner | Vann | |
Bästa scenografi | Anna Asp och Susanne Lingheim | ||
Bästa kostym | Marik Vos-Lundh | ||
Bästa foto | Sven Nykvist | ||
Golden Globe Award | Bästa utländska film | Ingmar Bergman och Jörn Donner | Vann |
Bästa regissör | Ingmar Bergman | Nominerad | |
BAFTA Award | Bästa utländska film | Ingmar Bergman och Jörn Donner | Nominerad |
Bästa kostym | Marik Vos-Lundh | ||
Bästa foto | Sven Nykvist | Vann |
Rollista
Ekdahlska huset
- Gunn Wållgren – farmor Helena Ekdahl
- Jarl Kulle – Gustav Adolf Ekdahl
- Mona Malm – Alma Ekdahl (Gustavs hustru)
- Angelica Wallgren – Eva Ekdahl (Gustav och Almas dotter)
- Maria Granlund – Petra
- Kristian Almgren – Putte
- Emelie Werkö – Jenny
- Allan Edwall – Oscar Ekdahl
- Ewa Fröling – Emelie Ekdahl (Oscars hustru)
- Bertil Guve – Alexander
- Pernilla Allwin – Fanny
- Börje Ahlstedt – Carl Ekdahl
- Christina Schollin – Lydia Ekdahl (Carls hustru)
- Sonya Hedenbratt – tant Emma
- Käbi Laretei – tant Anna von Bohlen
- Majlis Granlund – fröken Vega
- Svea Holst – fröken Ester
- Kristina Adolphson – Siri
- Siv Ericks – Alida
- Inga Ålenius – Lisen
- Eva von Hanno – Berta
- Pernilla August – Maj
- Lena Olin – Rosa
- Patricia Gélin – staty
- Gösta Prüzelius – doktor Fürstenberg
- Hans Strååt – präst
- Carl Billquist – Jespersson, polis
- Axel Düberg – vittne till biskop Vergérus död
- Olle Hilding – vittne till biskop Vergérus död
Biskopsgården
- Jan Malmsjö – Biskop Edvard Vergérus
- Kerstin Tidelius – Henrietta Vergérus
- Hans Henrik Lerfeldt – Elsa Bergius
- Marianne Aminoff – Blenda Vergérus
- Harriet Andersson – Justina
- Mona Andersson – Karna (jungfru)
- Marianne Nielsen – Selma (jungfru)
- Marrit Ohlsson – Tander (köksa)
- Linda Krüger – Pauline
- Pernilla Wahlgren – Esmeralda
- Peter Stormare – ung man som hjälper Isak med kistan
- Krister Hell – ung man som hjälper Isak med kistan
Jacobis hus
- Erland Josephson – Isak Jacobi
- Stina Ekblad – Ismael Retzinsky
- Mats Bergman – Aron Retzinsky
- Viola Aberlé – japansk kvinna
- Gerd Andersson – japansk kvinna
- Ann-Louise Bergström – japansk kvinna
- Marie-Hélène Breillat – japansk kvinna
Teatern
- Gunnar Björnstrand – Filip Landahl
- Heinz Hopf – Tomas Graal
- Sune Mangs – herr Salenius
- Nils Brandt – herr Morsing
- Per Mattsson – Mikael Bergman
- Anna Bergman – Hanna Schwartz
- Lickå Sjöman – Grete Holm
- Georg Årlin
- Gus Dahlström
- Ernst Günther – Rector Magnificus
- Hugo Hasslo – sångaren
Teaterversioner
Fanny och Alexander har i olika bearbetningar, liksom många andra av Ingmar Bergmans filmmanus, satts upp som teaterpjäs på flera scener efter Bergmans död. Första produktioner hade premiär på Nationaltheatret i Oslo i november 2009 i regi av Kjetil Bang-Hansen. Därefter gjorde den förre Bergman-medarbetaren Stefan Larsson en uppsättning på Aarhus Teater i Danmark i oktober 2010, följd av ännu en på Dramaten i Stockholm i februari 2012, spelad över 100 föreställningar, inklusive gästspel på den nordiska kulturfestivalen i Washington D.C. På Svenska Teatern i Helsingfors hade en uppsättning premiär 15 september 2010 i regi av Maria Lundström med god kritik både i de ledande svenska och finska tidningarna. I oktober 2012 gjordes en annorlunda version i Linus Tunströms regi på Uppsala stadsteater och i november 2012 hade en intimare uppsättning premiär på Intiman-scenen på Malmö stadsteater i regi av Maria Åberg.
2012-13 gjorde filmregissören och Bergman-kännaren Stig Björkman en dokumentärfilm kring uppsättningen på Dramaten, Fanny, Alexander & jag, även visad i Sveriges Television.
Referenser
Noter
- ^ ”Fanny och Alexander”. Svensk filmdatabas. 17 december 1982. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=5922&type=MOVIE&iv=Basic. Läst 15 oktober 2016.
- ^ Ingmar.Bergman.se Fanny och Alexander. Läst 2014-02-28
- ^ Koskinen, Maaret och Rondin, Mats (2005) Fanny och Alexander: Ur Ingmar Begmans arkiv och hemliga gömmor s.26. 66f
- ^ [a b] ”Max von Sydow”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/medarbetare/max-von-sydow. Läst 25 december 2014.
- ^ Koskinen och Rondin 2005, s.28, 65
- ^ Gradvall et al 2009, nr. 604
- ^ Oscars.org. Lista över vinnare och nominerade. Läst 2014-02-27
Tryckta källor
- Gradvall, Jan, Nordström, Björn, Nordström, Ulf, Rabe, Annina (2009). Tusen svenska klassiker: böcker, filmer, skivor, tv-program från 1956 till i dag. Stockholm: Norstedt. Libris 11378554. ISBN 978-91-1-301717-4
Externa länkar
- Wikiquote har citat av eller om Fanny och Alexander.
- Fanny och Alexander på Internet Movie Database (engelska)
- Fanny och Alexander på Svensk Filmdatabas
|
- 1900-talet (decennium) i svensk film
- 1910 på film
- Svenska filmer 1982
- Filmer från Svensk Filmindustri
- Filmer i regi av Ingmar Bergman
- Filmmanus av Ingmar Bergman
- Franska dramafilmer
- Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film
- Svenska dramafilmer
- Svenska julfilmer
- Svenskspråkiga filmer
- Tyska dramafilmer
- Uppsala på film
- Guldbaggen för bästa film
- Fiktiva radarpar