Haparanda
- För andra betydelser, se Haparanda (olika betydelser).
| Haparanda | |
| Haaparanta | |
| Tätort · Centralort | |
 Haparanda stadshotell (sammanbyggt med kommunhuset)
| |
| Slogan: Internationell mötesplats | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Norrbotten |
| Län | Norrbottens län |
| Kommun | Haparanda kommun |
| Distrikt | Nedertorneå-Haparanda distrikt |
| Koordinater | 65°50′N 24°08′Ö / 65.833°N 24.133°Ö |
| Area | 593 hektar |
| Folkmängd | 6 679 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 11,26 inv./hektar |
| Grundad | 1842 |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 0922 |
| Tätortskod | T8604 |
| Geonames | 605859 |
  Haparandas läge i Norrbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Haparanda | |
Haparanda (finska: Haaparanta) är en tätort i Norrbotten och centralort i Haparanda kommun i Norrbottens län. Haparanda är Sveriges östligaste tätort.
Etymologi
Namnet är en försvenskning av finskans Haaparanta som betyder ’aspstrand’, där ranta i Haaparanta i sin tur har ett germanskt ursprung (strand → ranta).
Geografi
Staden ligger alldeles invid riksgränsen mot Finland och gränsar direkt till den finländska staden Torneå. Haparanda är Sveriges östligaste fasta punkt. De två orterna/kommunerna kallade sig under en period kring år 2000 tillsammans för EuroCity men övergick senare till beteckningarna Haparanda-Tornio (i Haparanda) respektive Tornio-Haparanda (i Torneå). Dessa beteckningar innehåller båda städernas namn på respektive kommuns huvudspråk.
Mellan Haparanda och Torneås stadskärna avviker riksgränsen från Torne älvs huvudfåra, och går i stället i en tidigare bifåra till älven. Bifåran har antagit karaktären av en vik (Stadsviken). En del av viken har fyllts ut och skall bebyggas med främst affärslokaler i en ny satsning med bland annat. Victoriatorget. Huvuddelen av stadsbebyggelsen i Haparanda ligger dock längre söderut, närmare Torne älvs mynning i Bottenviken.
Historia
Träsnitt från 1888 efter målning av Didrik von Essen.
Torneå var en av Nordkalottens mest kända marknadsplatser redan under medeltiden. Torneå stad grundades 1621 och växte till en stor handelsstad. Vid fredsavtalet efter finska kriget 1809 förlorade Sverige hela Finland samt en del av det egentliga Sverige genom en ny gränsdragning som drogs längs Torne älv och Muonioälven. Haparanda by med sju bondgårdar låg på den svenska sidan av Torne älv, medan Torneå hamnade på den ryska sidan. Haparanda by hade fördelen av närhet till Torneå, den nya riksgränsen och därmed även tullstationen.
För att ersätta den förlorade staden Torneå skulle en ny stad grundas i Tornedalen, vid namn Karl Johans stad. Privilegiebrev och stapelstadsrättigheter utfärdades i Örebro den 20 maj 1812, dock bytte staden redan den 26 juni 1821 namn till Haparanda, enligt beslut av Kungl. Maj:t. Denna stads anläggning, vid den nuvarande tätorten Nikkala väster om Haparanda, blev dock ett misslyckande. Enligt landshövdingens femårsberättelse 1817-1821 hade staden endast 23 invånare. Istället kom förslag från riksdagsmannen Johan Jakob Rutberg från Kalix (far till senare riksdagsmannen Johan Rutberg) om att flytta staden till platsen där Haparanda by låg. Då kungen inte biföll detta, bestämde Kungl. Maj:t som kompromiss att en köping med stapelstads- och handelsrätt vid namn Haparanda skulle grundas vid byns plats den 6 december 1821. Stadens utveckling hade samtidigt vid det här laget helt stagnerat. Så bedrövlig var stadens situation, att landshövdingen skrev i femårsberättelsen 1832-1836 att "Haparanda Stad existerar blott till namnet".
Där staden hade misslyckats, lyckades köpingen bättre. Inköpet av mark till köpingen från Haparanda by undertecknades den 10 mars 1828 och utvecklingen skedde snabbt. 1831 fanns det 127 personer skrivna i köpingen, 1836 hade antalet nästan dubblerats till 243 invånare. Sommaren 1842 ansökte borgerskapet om stadsrättigheter för köpingen, och så blev det. Haparanda köping fick stadsprivilegier och stapelrätt den 10 december 1842, samtidigt som dessa motsvarande som utfärdats 1812 för Karl Johans- och Haparanda stad drogs in[2][3]
Haparanda by fortsatte ännu länge att existera som by utanför det egentliga stadsområdet; köpingen/staden var i så måtto en ny ort.
1874 inrättades ett småskollärarseminarium för undervisning vid de mindre folkskolorna i de finsktalande församlingarna runt Haparanda.[4] Det fanns en militär gränsbefälhavare i Haparanda till 1881.
Språkutvecklingen under 1800-talet
Språkligt och kulturellt blev ortens befolkning annorlunda sammansatt än den i stort sett enspråkigt finska landsbygden runtomkring (även på den svenska sidan av gränsen). Då förutom tornedalingar även många borgare och hantverkare från svensktalande trakter, exempelvis Nederkalix, men även från andra delar av Sverige och från Torneå (som hade en stor svenskspråkig befolkning vid denna tid), slog sig ned i staden, blev svenska redan vid mitten av 1800-talet det dominerande språket.
1900-talet
I båda världskrigen spelade Haparanda en viktig roll för olika sorters gränsaffärer, inte minst för mottagande av flyktingar.
På kyrkogården invigdes 1919 ett invalidmonument, till minne av 205 österrikare, 11 tyskar och 3 turkar, som avled under invalidtransporterna under första världskriget. År 1915 anslöts Haparanda via Karungi med det svenska järnvägsnätet. År 1919 öppnades direkt järnvägsförbindelse med Finland, sedan järnvägsbron över Torne älv blivit färdig. 1930 förenades Torneå och Haparanda med en landsvägsbro. Tidigare hade endast en gångbro av trä funnits över älven; den Handolinska bron.[5]
Haparandas hamn var tidigare belägen i Salmis men 1933 färdigställdes en ny hamn vid före detta Karl Johans stad, 15 kilometer västsydväst om Haparanda.[6]
Torneå och Haparanda har under efterkrigstiden så småningom utvecklats till systerstäder. Riksgränsen mellan städerna har på senare tid kallats för ”världens fredligaste gräns”.
Språkutvecklingen under senare tid
Under modern tid har finskan fått ett allt starkare fäste i Haparanda, framförallt på grund av inflyttning från Finland och av sverigefinländare från södra Sverige. Majoriteten av Haparandas befolkning har minst en förälder född i Finland. Det finns därför sedan 1980-talet en språkskola där undervisningsspråken är finska och svenska, och samarbetet med Torneå är allt mer intensivt och djupgående. Haparanda kommun är även en del av det territorium där finska och meänkieli har officiell status som områdets minoritetsspråk.
Administrativa tillhörigheter
.jpg)
Haparanda stad som tidigt låg utanför orten bildades 1842 i Nedertorneå socken och ombildades till en stadskommun vid kommunreformen 1862. Staden utökades 1967 med Nedertorneå och Karl Gustavs landskommuner och ortens bebyggelse omfattade därefter bara en mindre det av stadskommunens yta. 1971 uppgick Haparanda stad i Haparanda kommun med Haparanda som centralort.[7]
Haparanda har hört till Nedertorneå församling, från 13 april 1928 benämnd Nedertorneå-Haparanda församling. Haparanda tillhör sedan 2010 Haparanda församling.[8]
Haparanda ingick till 1919 i Nedertorneå tingslag (före 1907 benämnd Nedertorneå och Karl Gustavs tingslag) och därefter till 1971 i Torneå tingslag. Haparanda ingår sedan 1971 i Haparanda domsaga.[9]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Haparanda stad 1865–1955 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Invånare | |||
| 1865 | 901 | |||
| 1870 | 898 | |||
| 1875 | 921 | |||
| 1880 | 1 030 | |||
| 1885 | 1 183 | |||
| 1890 | 1 253 | |||
| 1895 | 1 352 | |||
| 1900 | 1 557 | |||
| 1905 | 1 320 | |||
| 1910 | 1 350 | |||
| 1915 | 1 442 | |||
| 1920 | 2 645 | |||
| 1925 | 2 705 | |||
| 1930 | 2 602 | |||
| 1935 | 2 555 | |||
| 1940 | 2 567 | |||
| 1945 | 2 951 | |||
| 1950 | 2 991 | |||
| 1955 | 3 152 | |||
| Källa: SCB - Befolkning 1851 - 1910, SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. | ||||
| Befolkningsutvecklingen i Haparanda 1960–2015[10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 3 358 | 242 | ||
| 1965 | 3 948 | 248 | ||
| 1970 | 4 246 | |||
| 1975 | 5 031 | |||
| 1980 | 5 855 | |||
| 1990 | 6 719 | 553 | ||
| 1995 | 4 959 | 394 | ||
| 2000 | 4 767 | 394 | ||
| 2005 | 4 778 | 397 | ||
| 2010 | 4 856 | 443 | ||
| 2015 | 6 679 | 593 | ||
Anm.: Marielund utbruten 1995, åter del av Haparanda 2015.
| ||||
Kommunikationer
Den viktigaste vägen genom Haparanda är Europaväg 4. Haparanda skyltas på E 4:ans sträckning från Sundsvall och norrut. Riksväg 99, Norrskensvägen, börjar i Haparanda och går norrut.
Närmaste flygplats är Kemi-Torneå flygplats i Finland, cirka 25 kilometer bort, där det finns flyglinjer till Helsingfors. Närmaste svenska flygplats är Luleå-Kallax flygplats, cirka 130 kilometer bort, där det finns flyglinjer till bland annat Stockholm.
Haparanda har i dagsläget ingen persontrafik på järnväg. Busslinjen Norrlandskusten går mellan Haparanda och Sundsvall, vilket tar mer än tio timmar. Från 2006 till 2012 byggdes Haparandabanan om för godstrafik. Det innebar en upprustning av järnvägen mellan Boden och Kalix över Morjärv samt en nybyggd järnväg utmed kusten från Kalix till Haparanda. Bandelen Kalix–Haparanda byggdes för hastigheter om 250 kilometer i timmen, medan resten fick samma dragning som innan (relativt krokig).
Näringsliv
Den 8 juni 2005 blev det klart att Ikea valt att etablera sig i Haparanda. Invigningen skedde den 15 november 2006. Det är världens nordligaste Ikeavaruhus, och Sveriges 16:e. Eftersom Haparanda är gränsstad och ofta förknippas med sin systerstad Torneå (finska Tornio) har varuhusets namn blivit IKEA Haparanda-Tornio, och det marknadsförs som ”världens mest internationella IKEA”.[12] Tillsammans med övriga väntade etableringar betyder det att Haparandas andel av handelsströmmarna på Nordkalotten väntas öka kraftigt.
Förutom Ikeavaruhuset på 24 500 kvadratmeter (vilket är ett normalstort Ikeavaruhus) planeras byggnad av ytterligare mer än 100 000 kvadratmeter shoppingyta på svensk och finländsk sida av gränsen. Man har beräknat att kunder från närregionen inom en radie på 14 mil, vilken inkluderar närmare en halv miljon människor, skall kunna lockas till Haparanda. Räknar man in befolkningen inom 30 mils radie skulle man nå en miljon människor. Ikeas styrelse ville egentligen inte bygga varuhuset då deras regel är att det ska bo 300 000 personer inom tio mils radie (Luleå, Boden, Rovaniemi och Uleåborg ligger alla 12–14 mil från Haparanda) samt att transporter till Haparanda är kostsammare. Invånarna i denna region är dock vana vid långa avstånd och beslutet om etablering fattades av Ingvar Kamprad personligen. EU:s momsunion har möjliggjort etableringen – innan dess fick man inte ta varor värda mer än ett par tusen svenska kronor från Sverige in i Finland utan att betala finländsk moms i tullen och vice versa.
Det har funnits uppgifter att Haparanda kommun har infört euro som en andra officiell valuta. Det har man inte, kommuner får inte göra så i Sverige. Kommunen försökte införa möjlighet att få lön i euro, men det tilläts inte,[13] all bokföring och löneredovisning måste göras i kronor i hela Sverige, även för företag. De flesta butiker i Haparanda accepterar dock euro som kontant betalning.
Utbildning
Språkskolan är en grundskola i Haparanda som har elever från båda länderna, det vill säga att ungefär hälften av eleverna på skolan bor i Finland, och den andra hälften i Sverige. Reglerna är strikta om att man skall kunna finska om man vill börja studera på Språkskolan i mellan- och högstadiet, något som dock inte gäller för nuvarande högstadieelever om man börjat i lågstadiet.[källa behövs] I Haparanda ligger också Sverigefinska folkhögskolan.
Idrottsföreningar
Bilder
-
Cape East spahotell i Haparanda -
Haparanda kyrka -
Gamla centrumet i Haparanda -
Sverigefinska folkhögskolan -
Gamla vattentornet -
Flygfoto över Haparanda från 1994.
Se även
- Nedertorneå socken
- Nedertorneå-Haparanda distrikt
- Lista över fasta fornminnen i Haparanda (för omfattning av detta område, se Haparanda stad#Sockenkod)
- Personer från Haparanda
- Haparanda kyrka
- Marielund
Referenser
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Olof Hederyd: Tornedalens historia: Haparanda efter 1809 : kommunhistoria utgiven med anledning av Haparandas 150-årsjubileum. 3, Birkkarlen, Haparanda 1993, ISBN 91-971293-1-3, s. 47-56
- ^ Reinhold Odencrants: Haparanda stad 100 år: Minnesskrift på uppdrag av Haparanda stad, 1945, s. 37-46
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 638.
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 638-39.
- ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 638-639.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Haparanda tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska meddelanden: Tätorter 1960-2005” (PDF). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 85
- ^ Norrbottens Kuriren 15 november 2006: «Personkemin bakom Ikeas etablering»
- ^ Löntagaren 10 december 2001: «Svenska företagare betalar lön i euro»
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Haparanda.
| ||||||||||||||||
| |||||