Jordbruksmark

Jordbruksmark är sådan mark som används, eller nyligen använts för jordbruk, främst åkermark och betesmark, men även ängsbruk. Definitionsskillnaden mellan åkermark och annan mark anges inom EU som att åkermark ska kunna plöjas. Inom naturvård räknas även småbiotoper i anknytning till sådan mark som jordbruksmark, till exempel dikesrenar, alléer, åkerholmar och märgelgravar.

Historiskt har människans jordbruksverksamhet, med betes- och slåtterängar, påverkat den biologiska mångfalden positivt, medan den allmänna miljösituationen påverkats i måttlig utsträckning. Andelen öppen jord var mindre, vilket även gav mindre erosion. Det moderna samhällets jordbruk med gödsling, bekämpningsmedel och större andel öppna marker har bidragit till mindre biologisk mångfald, övergödning och ökad erosion, som urarmar det övre täcket av bördig jord.

Officiell statistik om jordbruksmark

I den officiella statistiken betraktas jordbruksmarken som summan av åkermarken och betesmarken. I FAO:s databas publiceras statistik om jordbruksmarken i världen under kategorin Resources och underkategorin Land. I Eurostats databas publiceras statistik om jordbruksmarken i Europa under kategorin Agriculture och underkategorin Structure of agricultural holdings. Under de senaste tre årtiondena har jordbruksmarkens areal i Sverige minskat måttligt från knappt 3 300 000 hektar till knappt 3 100 000 hektar. En viss förskjutning har skett från åkermark till betesmark. På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om den svenska jordbruksmarken i det Statistiska meddelandet om jordbruksmarkens användning.

Externa länkar

• Jordbruksmarkens användning – Statistik från Jordbruksverket
• Jordbruk – Statistik från Eurostat
• Jordbruksmark – Statistik från FAO