Såmaskin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En såmaskin från Överum som både sår och gödslar.
Såningsmaskin för häst vid Stendörrens naturreservat, Sverige

Såmaskiner används till att så utsäde. Moderna såmaskiner har ofta utrustning som gör det möjligt att lägga på en giva handelsgödsel samtidigt.

Såmaskiner som har låda för säd och mekaniskt maskineri med kugghjul som matar ut säd via billar ned i jorden kallas radsåningsmaskin. De första typerna hade endast en låda för säd. Under 1950-talet var radsåningsmaskin vanligen även utrustade med frölåda. Med en sådan maskin kunde förutom säd även höfrö sås samtidigt. Numera är radsåningsmasknier även möjlighet att lägga en giva handelsgödsel samtidigt.

Enkla såningsapparater har i Främre Orienten och Ostasien varit kända minst något tusental år. I Europa början man först på 1500-talet göra experiment med sådana. Det var dock först på 1700-talet som intresset för tekniska innovationer inom jordbruket tog fart. Christoffer Polhem konstruerade redan omkring 1720 en modell för en såmaskin, det är dock oklart om den verkligen blev byggd i full skala. Flertalet såningsmaskiner för radsådd där endast en rad såddes i taget förekom kring 1700-talets mitt. Charlotta Frölich publiserar 1741 en radsåningsmaskin liknande en skottkärra som drogs efter en person. Modellen var en utveckling av en tidigare publiserad uppfinning. [1] Likaså byggdes en såningsmaskin av Daniel af Thunberg på 1740-talet, oklart även om den fick någon spridning. 1756 köpte Kungliga Vetenskapsakademien in ett exemplat av Michel Lullin de Chateauvieuxs såmaskinoch lät Carl Johan Cronstedt pröva maskinen på Fullerö säteri i Västmanland.[2] Såmaskinen var inte till full belåtenhet så Carl Johan Cronstedt på 1761 tillverka en egen såningsmaskin som fick en viss spridning.[3][4] Modellerna över Polhems, Thunbergs och Cronstedts såningsmaskiner ingick i Kungliga modellkammaren[5] och ingår sedan 1969 i Nordiska museets samling över svensk kulturhistoria.

Vidare konstruerade en kyrkoherde Zacharias Westbeck omkring 1740 en såningsmaskin i form av en skottkärra försedd med låda för utsädes och en utmatningsanordning som skakades av ett fjädrande träspån mot kuggar på hjulet. Redskapet har vissa likheter med den kineiska såplogen men någon direkt samband har inte kunnat spåras.[4][6]

Även andra konstruktioner av handdrivna såningsmaskiner testades, men ingen av dessa uppfinningar fick dock något större genombrott.[6]

Istället var det den engelska utvecklingen som med tiden fick genombrott i Sverige. Jethro Tull, konstruerade redan 1701 en såningsmaskin som ett led i sina experiment att så. Maskinen var treradig med rotenrande cylindrar som matade fram kornen. Först 1783 uppfann dock prästen James Cook en radsåningsmaskin med 6 billar och en utmatningsanordning i form av små skopor, fästa vid roterande trissor. James Cooks såningsmaskin kom att betyda mycket för vidareutvecklingen av maskinerna. Under första hälften av 1800-talet var Garrett & Sons en ledande tillverkaren. På Världsutställningen i London 1851 väckte de stor uppmärksamhet och blev därigenom ytterligare kända och spridda.[6]

På 1850-talet börja även en svensk tillverkning av radsåningsmaskiner. Bland det första tillverkarna märks Överums bruk och Ystads mekaniska verkstad. Senare tillkom flera som AB Vesteråsmaskiner, Gefle Åkerredskaps AB, Klosters Gjuteri och Mekaniska Verkstad i Lund, Grönkvists Mekanska Verkstad i Katrineholm med flera.[6]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lotta Triven (Charlotta Frölich) (1741). ”Beskrifning på en sånings-machin, som på en gång uppkörer fåran, göder, sår och nedmyllar säden”. Vetenskapsakademiens handlingar: sid. 271-274. 
  2. ^ Cronstedt, Carl Johan. 1761. Försök med Franska sånings-machinen, anställde på Fullerö Sätesgård 1759. Kungliga Vetenskapsakademiens handlingar, s. 41-49.. 
  3. ^ Cronstedt, Carl Johan. 1765. Beskrifning på en ny sånings-machin. Kungliga vetenskapsakademins handlingar, Jul. Aug. Sept. Sid. 172-187.. 
  4. ^ [a b] Anonym (1809). ”Kort underrättelse om de förnämsta hitintills uppgifne Såningsredskap.”. Ny journal uti hushållningen "November och December 1809": sid. 180-187.. 
  5. ^ Norberg, Jonas. 1779. Inventarium öfver de machiner och modeller som finns vid Kongl. modell-kammaren i Stockholm, Belägen uti gamla kongshuset på K. Riddarholmen. Stockholm
  6. ^ [a b c d] Jordbruksmaskiner, Nils Nilsson

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Radsåningsmaskin år 1906