Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport

Från Wikipedia
Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport
Sport(er)Alpin skidsport
Tidpunktjanuari-mars
År1982- (herrar och damer)
Geografisk omfattningHela världen

Juniorvärldsmästerskapen i alpin skidsport har arrangerats årligen av det internationala skidsportförbundet (FIS) sedan 1982 då det första mästerskapet ägde rum i franska Auron. I disciplinerna störtlopp, storslalom, slalom och kombination har det korats världsmästare sedan 1982, medan super-G inte kom med på programmet förrän 1988. Till JVM 2012 i Italien utökades programmet med en lagtävling. I juniorvärldsmästerskapen deltar åkare i åldrarna 15 till 20 år.

Sverige och Sälen arrangerade JVM 1987, men störtloppet kördes i norska Hemsedal, annars har JVM mest avgjorts i Alperna eller i Nordamerika.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det allra första guldet på herrsidan vanns av fransmannen Franck Piccard och det första guldet på damsidan vanns av fransyskan Catherine Quittet, båda två vann guld i störtlopp 1982. Sveriges första medalj togs av Johan Wallner när han tog en bronsmedalj i storslalom det allra första JVM:et, dagen efter tog han dessutom guld i slalom. Första svenska dam att vinna medalj var Erika Hansson som tog guld i kombinationen i JVM 1992 i Maribor. Det var annars ett JVM som dominerades av svensken Tobias Hellman som tog tre guld, ett silver och ett brons. Vid JVM 1990 hade Norge enorma framgångar genom Kjetil André Aamodt (tre guld och två silver) och Lasse Kjus (ett guld, två silver och två brons). Vid JVM 2002 var det schweizaren Daniel Albrechts tur att dominera med tre guld och ett silver. På damsidan dominerade österrikiskan Sabine Ginther slutet av 1980-talet med sex guld och två silver mellan 1987 och 1989. Runt millennieskiftet var svenskan Anja Pärson med fyra guld och två brons en av de mer framstående och direkt efter tog tyskan Maria Riesch över och vann fem guld, två silver och två brons. Mellan 2006 och 2009 tog österrikiskan Anna Fenninger fyra guld, två silver och ett brons.

En av de största överraskningarna är bulgaren Stefan Schalamanov som vann guldet i slalomen vid JVM 1988, bland annat före svenske tvåan Thomas Fogdö. Men även vid JVM 1989 tog chilenaren Paulo Oppliger ett överraskande brons i störtloppet, och en överraskning var det även när nyzeeländskan Annelise Coberger tog brons i slalom vid JVM 1990.

Mästerskap[redigera | redigera wikitext]

Upplaga År Värdstad Värdland Grenar
1 1982 Auron Frankrike Frankrike 8
2 1983 Sestriere Italien Italien 8
3 1984 Sugarloaf USA USA 8
4 1985 Jasná Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien 8
5 1986 Bad Kleinkirchheim Österrike Österrike 8
6 1987 Hemsedal/Sälen Norge Norge/Sverige Sverige 8
7 1988 Madonna Italien Italien 10
8 1989 Aleyska USA USA 10
9 1990 Zinal Schweiz Schweiz 10
10 1991 Hemsedal Norge Norge 10
11 1992 Maribor Slovenien Slovenien 10
12 1993 Montecampione Italien Italien 10
13 1994 Lake Placid USA USA 10
14 1995 Voss Norge Norge 10
15 1996 Hoch-Ybrig Schweiz Schweiz 10
16 1997 Schladming Österrike Österrike 10
17 1998 Megève Frankrike Frankrike 10
18 1999 Pra Loup Frankrike Frankrike 10
19 2000 Québec Kanada Kanada 10
20 2001 Verbier Schweiz Schweiz 10
21 2002 Tarvisio Italien Italien 9
22 2003 Briançon Frankrike Frankrike 10
23 2004 Maribor Slovenien Slovenien 10
24 2005 Bardonecchia Italien Italien 10
25 2006 Québec Kanada Kanada 10
Upplaga År Värdstad Värdland Grenar
26 2007 Altenmarkt/Flachau Österrike Österrike 10
27 2008 Formigal Spanien Spanien 10
28 2009 Garmisch Classic Tyskland Tyskland 10
29 2010 Les Houches Frankrike Frankrike 10
30 2011 Crans-Montana Schweiz Schweiz 10
31 2012 Roccaraso Italien Italien 11
32 2013 Québec Kanada Kanada 11
33 2014 Jasná Slovakien Slovakien 11
34 2015 Hafjell Norge Norge 11
35 2016 Sotji Ryssland Ryssland 11
36 2017 Åre Sverige Sverige 11
37 2018 Davos Schweiz Schweiz 11
38 2019 Trentino/Fassadalen Italien Italien 11
39 2020 Narvik Norge Norge 6
40 2021 Bansko Bulgarien Bulgarien 6
41 2022 Panorama Kanada Kanada 11
42 2023 St. Anton Österrike Österrike 11
43 2024 Haute-Savoie Frankrike Frankrike 11

Medaljställning 1982–2024[redigera | redigera wikitext]

NrNationGuldSilverBronsTotalt
1Österrike Österrike (AUT)105112100317
2Schweiz Schweiz (SUI)636547175
3Italien Italien (ITA)464444134
4USA USA (USA)31252278
5Norge Norge (NOR)30353196
6Sverige Sverige (SWE)27191460
7Frankrike Frankrike (FRA)27183681
8Tyskland Tyskland (GER)18262165
9Slovenien Slovenien (SLO)16131746
10Kanada Kanada (CAN)11111638
11Västtyskland Västtyskland88521
12Socialistiska federativa republiken Jugoslavien SFR Jugoslavien77822
13Sovjetunionen Sovjetunionen3249
14Finland Finland (FIN)25916
15Liechtenstein Liechtenstein (LIE)2417
16Kroatien Kroatien (CRO)23611
17Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien2338
18Tjeckien Tjeckien (CZE)2147
19Slovakien Slovakien (SVK)2013
20Japan Japan (JPN)1225
21Albanien Albanien (ALB)1012
Bulgarien Bulgarien (BUL)1012
Nya Zeeland Nya Zeeland (NZL)1012
24Ryssland Ryssland (RUS)0448
25Spanien Spanien (ESP)0112
26Storbritannien Storbritannien (GBR)0101
27Belgien Belgien (BEL)0033
28Chile Chile (CHI)0011
Totalt (28 nationer)4084094031220

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]