Queens Park Rangers FC
| Fullt namn | Queens Park Rangers Football Club | |||
|---|---|---|---|---|
| Smeknamn | The R's, Super Hoops | |||
| Grundad | 1882 | |||
| Arena | Loftus Road (Kapacitet: 18 360[1]) |
|||
| Ägare | QPR Holdings, Ltd. | |||
| Ordförande | Tony Fernandes | |||
| Tränare | Harry Redknapp | |||
| Serie | Premier League | |||
| 2011/2012 | Premier League, 17:e | |||
|
|
||||
Queens Park Rangers Football Club (QPR) är engelsk fotbollsklubb från London bildad 1882. Klubbens största merit är ligacupsegern 1967 samt att man blev vicemästare i engelska ligan 1976.
Innehåll |
Historia[redigera]
Klubben bildades 1882 som St. Jude's, men fyra år senare slog man sig samman med Christchurch Rangers och ändrade namnet till Queens Park Rangers. Namnet kommer från området Queen's Park i London. Klubben blev professionell i december 1898 och gick med i Southern League. 1920 blev Queens Park Rangers medlem i The Football League. Första säsongen slutade med en tredjeplats i division tre. Efter att ha spelat på flera olika arenor genom åren, flyttade man 1933/34 till sin nuvarande hemmaarena Loftus Road.
Ligacupmästare[redigera]
1967 vann QPR division tre och blev även första division-tre-klubb att vinna Ligacupen när man besegrade West Bromwich Albion med 3–2 efter att ha hämtat in ett tvåmålsunderläge på Wembley. 1968 gick klubben upp i division ett för första gången. Det gick dock inget vidare i toppdivisionen. Man kom sist i serien och fick tillbringa fyra säsonger i division 2, innan man 1973 åter tog steget upp i division ett.
Dave Sexton anställdes som manager 1974 och säsongen 1975/76 nådde klubben sin bästa placering någonsin, då man kom på andra plats i division ett, en poäng efter Liverpool. Laget var obesegrat på hemmaplan och innehöll spelare som Gerry Francis och Stan Bowles. Följande säsong gick man till kvartsfinal i UEFA-cupen. 1977 flyttade Dave Sexton till Manchester United och två år senare ramlade QPR ner i division två. Phil Parkes blev världens dyraste målvakt när han såldes tlil West Ham för 565 000 pund. Man sålde även 19-årige anfallaren Clive Allen till Arsenal för en miljon pund.
I oktober 1980 anställdes Terry Venables som manager. 1982 tog han laget till final i FA-cupen för första gången. Finalen mot Tottenham Hotspur slutade 1–1, men i omspelet vann Tottenham med matchens enda mål. Denna säsong blev Queens Park Rangers första lag i England att lägga konstgräs på sin hemmaplan. 1983 var Queens Park Rangers tillbaka i division ett. Laget kom på femte plats säsongen 1983/84, men efter att Terry Venables flyttat till Barcelona, gick det sämre i ligan under ett par år.
1986 nådde laget final i Ligacupen under Jim Smiths ledning. Det blev dock förlust mot Oxford United på Wembley. Under säsongen 1987/88 toppade QPR ligan ett tag, men till slut slutade man på femte plats. Efter sju säsonger med konstgräs gick man i april 1988 tillbaka till naturgräs. I december 1988 lämnade Jim Smith klubben för Newcastle United. Han ersattes tillfälligt av Peter Shreeves innan Trevor Francis tog över som spelande tränare.
Francis lämnade klubben i november 1990. Han ersattes av Don Howe och senare Bobby Gould innan Gerry Francis blev ny manager sommaren 1991. QPR slutade i mitten av tabellen 1991/92 och kom på femte plats i den nystartade Premier League 1992/93. QPR blev därmed bästa Londonklubb i ligan. Francis ledde laget till nionde plats säsongen 1993/94, men hösten 1994 lämnade han klubben för Tottenham och ersattes av den 38-årige lagkaptenen Ray Wilkins.
Säsongen 1994/95 kom QPR på åttonde plats i Premier League och fansen hade förhoppningar om att nå en plats i det europeiska cupspelet följande säsong. Efter att ha sålt målskytten Les Ferdinand till Newcastle för sex miljoner pund, slutade säsongen 1995/96 med nedflyttning efter tretton säsonger i högsta serien. Wilkins fick sparken och ersattes av Stewart Houston. Efter att ha misslyckats med att ta tillbaka laget till Premier League fick Houston sparken i december 1997. QPR var nära att åka ur division ett, men Houstons efterträdare Ray Harford lyckades förnya kontraktet. Även Harford fick dock sparken efter en svag inledning på säsongen 1998/99. Gerry Francis kom tillbaka och tog laget till en tiondeplats säsongen 1999/2000. Följande säsong låg man i bottenskiktet av division ett och i februari 2001 fick Francis sparken. Ersättaren Ian Holloway, en före detta QPR-spelare, kunde inte hindra laget från att ramla ner i division två.
På grund av ekonomiska problem förbjöds QPR att värva spelare under säsongen 2001/02, men Holloway tog ändå laget till en respektabel åttondeplats. Säsongen 2002/03 gick man till final i kvalet till division ett, där man dock förlorade mot Cardiff City. Efter tre säsonger i division två, kom man 2003/04 på andra plats och tog steget upp i The Championship. Säsongen 2004/05 slutade laget på elfte plats i The Championship.
Den 1 mars 2010 blev det klart att Neil Warnock tog över som tränare för laget.
Premier League[redigera]
Den 30 april 2011 säkrade QPR uppflyttningsplatsen till Premier League efter vinst mot Watford FC med 2-0. Det innebar att laget var uppe i Premier League för första gången på 15 år.
Spelare[redigera]
Spelartrupp[redigera]
|
|
Meriter[redigera]
- The Football League: Division två 1983
- The Football League: Division tre (south) 1948
- The Football League: 1967
- Engelska ligacupen 1967
Referenser[redigera]
- ^ ”QPR Club Profile”. premierleague.com. http://www.premierleague.com/page/queens-park-rangers. Läst 29 augusti 2011.
Externa länkar[redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Queens Park Rangers FC
- Official Site
- Supporters Trust
- Unofficial QPR Message Board
- Loft For Words
- QPR Report
- QPR på VitalFootball.co.uk
- We are the Rangers Boys, fansite including audio of fan chants
- QPR Fans For the Fans, by the Fans.
- QPR Svenska Fans
|
|||||