Uefa Europa League

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För damturneringen, se UEFA Women's Cup.
UEFA Europa League
Logo uefa europa 2012.png
År 1971
(2009 i nuvarande form)
Tidigare namn UEFA-cupen
Sport(er) Fotboll
Geografisk omfattning Europa
Arrangör Uefa
Europa League-final 2013 mellan Chelsea och BenficaAmsterdam Arena.

Uefa Europa League, tidigare Uefacupen, är den näst största fotbollsturneringen i Europa för klubblag. Uefa Europa League anordnas av Uefa varje säsong. Turneringen blev en stor officiell europeisk turnering säsongen 1971/1972 då Uefa tog över cupen. En föregångare till Uefacupen var den så kallade Mässcupen som startade 1955. Från säsongen 2009/2010 ändrades namnet från Uefacupen till Uefa Europa League.[1]

Italien och italienska klubbar har varit de mest framgångsrika genom åren med hela 9 vinster och 6 finalförluster i Uefacupen och Uefa Europa League och där Juventus varit den mest framgångsrika klubben med totalt tre finalvinster och en förlorad final. Uefacupen är den enda stora europeiska cup som vunnits av ett svenskt lag genom IFK Göteborg som först vann turneringen 1981/1982 och återupprepade bedriften 1986/1987.[2]

I föregångaren Mässcupen var spanska FC Barcelona det mest framgångsrika laget genom tiderna i Uefacupen och Uefa Europa League med totalt tre finalvinster och en förlorad final. Spanien var likaså det mest framgångsrika landet, då klubbar från landet korats som segrare hela 6 gånger tillsammans med 3 finalförluster.[3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mässcupen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Mässcupen

Den första Mässcupen (Inter-Cities Fairs Cup), som spelades mellan 1955 och 1958, var en turnering öppen för städer där det hölls mässor och inte nödvändigtvis klubbar – städer med mer än en klubb skickade kombinationslag med spelare från stadens olika klubbar. Sedermera blev kombinationslagen färre, och från mitten av 1960-talet deltog endast europeiska klubbar som kvalificerat genom en placering, normalt andra till fjärde plats, i sin inhemska liga. Man införde dock en regel om att endast ett lag per stad fick delta.[1]

Under tidigt 1960-tal dominerade sydeuropa och framför allt Spanien turneringen; bland de tidiga vinnarna finns FC Barcelona, Valencia CF och Real Zaragoza. Turneringen växte i prestige och omfång, säsongen 1964/1965 deltog totalt 48 lag och 1968 vann Leeds United som första klubb från norra Europa turneringen. Leeds vann även turneringen under dess sista år, säsongen 1970/1971, då totalt 64 lag deltog.[1]

Uefacupen[redigera | redigera wikitext]

Mässcupen hade vuxit så i betydelse att Uefa tog över turneringen från mässorganisationen säsongen 1971/1972 och namnet ändrades därmed till Uefacupen. Regeln om ett lag per ort fanns dock kvar, och togs inte bort förrän 1975. Everton FC hade slutat på fjärde plats i engelska ligan och skulle därmed ha kvalificerat sig, men man nekades att spela eftersom Liverpool FC också hade kvalificerat sig genom att komma tvåa. Everton överklagade och hävdade att regeln var orättvis, och Uefa gav dem rätt och valde att slopa regeln.[1]

Turneringen var länge öppen för tvåorna och treorna (förutom i de fyra stora ligorna där lag två till fem deltar i Uefacupen) i de inhemska ligorna, men 1999 slogs den samman med Cupvinnarcupen. Sedan dess deltar även vinnarna av de inhemska cuperna i Uefacupen. Uefacupen får även tillskott från förlorare i Champions Leagues tredje kvalomgång samt grupptreorna från gruppspelet.[1]

I början av 1980-talet började svenska lag röna framgångar i Uefacupen och dessa kröntes med IFK Göteborg finalvinst säsongen 1981/1982 då de besegrade storfavoriten Hamburg med sammanlagt 4-0 i finalen. IFK Göteborg återupprepade bedriften säsongen 1986/1987 då de besegrade Dundee United i final med 2-1 sammanlagt.

Fair play kan ta lag till Uefacupen. Det finns tre sådana platser. Svenska Östers IF och Gefle IF fick säsongen 2006/2007 tack vare Fair Play i Allsvenskan kvalplatser till Uefacupen. Dessa två lag klarade däremot inte kvalspelet till Uefacupens huvudturnering. Varje lags Fair Play-resultat tas fram efter sex olika kriterier: Gula och röda kort (antal av dessa blir poängavdrag), positivt spel (belöning med poäng), respekt för motståndaren, respekt för domaren, lagfunktionärernas uppträdanden samt publikens uppträdande.

Uefa Europa League[redigera | redigera wikitext]

Då turneringen inför säsongen 2009/2010 bytte namn till Uefa Europa League slopades UEFA Intertoto Cup och ersattes med kvalmatcher i ett tidigt skede i kvalet. En annan nyhet var att gruppspelet gjordes om.[1]

Uefacupen och Uefa Europa League[redigera | redigera wikitext]

Italienska Juventus är det mest framgångsrika laget genom tiderna i Uefacupen och Uefa Europa League med totalt tre finalvinster och en förlorad final. Italien är likaså det mest framgångsrika landet då klubbar från landet korats som segrare hela 9 gånger tillsammans med 6 finalförluster.[2]

Finalvinster[redigera | redigera wikitext]

Maratontabell 1972–2014 per land[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presentarar det sammanlagda antalet vinnare per land av Uefacupen och Uefa Europa League. Uppdaterard till och med säsongen 2013/2014..[2]

Land Vinster Finalförluster
 Italien 9 6
SpanienSpanien 8 5
EnglandEngland 7 5
 Tyskland 6 8
 Nederländerna 4 2
 Portugal 2 6
 Ryssland 2 0
 Sverige 2 0
 Belgien 1 2
 Turkiet 1 0
 Ukraina 1 0
 Frankrike 0 4
 Skottland 0 3
 Jugoslavien 0 1
 Ungern 0 1
 Österrike 0 1

Maratontabell 1972– per klubb[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presentarar det sammanlagda antalet vinnare per klubb av Uefacupen och Uefa Europa League. Uppdaterard till och med säsongen 2012/2013.[2]

Lag Vinster Finalförluster Vinstår Finalförlustår
1 Italien Juventus 3 1 (1977, 1990, 1993) (1995)
2 Italien Inter 3 1 (1991, 1994, 1998) (1997)
3 England Liverpool 3 0 (1973, 1976, 2001) -
4 Spanien Sevilla FC 3 0 (2006-2007-2014) -
5 England Tottenham 2 1 (1972, 1984) (1974)
6 Spanien Real Madrid 2 0 (1985, 1986) -
7 Sverige IFK Göteborg 2 0 (1982, 1987) -
8 Italien Parma 2 0 (1995, 1999) -
9 Nederländerna Feyenoord 2 0 (1974, 2002) -
10 TysklandBorussia Mönchengladbach 2 0 (1975-1979) (1973-1980)
11 Portugal Porto 2 0 (2003, 2011) -
12 Spanien Atlético Madrid 2 0 (2010, 2012) -
13 Belgien Anderlecht 1 1 (1983) (1984)
14 Nederländerna PSV Eindhoven 1 0 (1978) -
15 Tyskland Eintracht Frankfurt 1 0 (1980) -
16 England Ipswich 1 0 (1981) -
17 Tyskland Bayer Leverkusen 1 0 (1988) -
18 Italien Napoli 1 0 (1989) -
19 Nederländerna Ajax 1 0 (1992) -
20 Tyskland Bayern München 1 0 (1996) -
21 Tyskland Schalke 04 1 0 (1997) -
22 Turkiet Galatasaray 1 0 (2000) -
23 Spanien Valencia 1 0 (2004) -
24 Ryssland CSKA Moskva 1 0 (2005) -
25 Ryssland Zenit Saint Petersburg 1 0 (2008) -
26 Ukraina Sjachtar Donetsk 1 0 (2009) -
27 England Chelsea 1 0 (2013) -
28 Tyskland Borussia Dortmund 0 2 - (1993, 2002)
29 Frankrike Marseille 0 2 - (1999, 2004)
30 Spanien Espanyol 0 2 - (1988, 2007)
31 England Wolverhampton 0 1 - (1972)
32 Nederländerna Twente 0 1 - (1975)
33 Belgien Club Brügge 0 1 - (1976)
34 Spanien Athletic Bilbao 0 1 - (1977)
35 Frankrike Bastia 0 1 - (1978)
36 Jugoslavien Röda Stjärnan 0 1 - (1979)
37 Nederländerna AZ Alkmaar 0 1 - (1981)
38 Tyskland Hamburg 0 1 - (1982)
39 Portugal Benfica 0 3 - (1983, 2013-2014)
40 Ungern Videoton 0 1 - (1985)
41 Tyskland Köln 0 1 - (1986)
42 Skottland Dundee United 0 1 - (1987)
43 Tyskland Stuttgart 0 1 - (1989)
44 Italien Fiorentina 0 1 - (1990)
45 Italien Roma 0 1 - (1991)
46 Italien Torino 0 1 - (1992)
47 Österrike Red Bull Salzburg 0 1 - (1994)
48 Frankrike Bordeaux 0 1 - (1996)
49 Italien Lazio 0 1 - (1998)
50 England Arsenal 0 1 - (2000)
51 Spanien Alavés 0 1 - (2001)
52 Skottland Celtic 0 1 - (2003)
53 Portugal Sporting Lissabon 0 1 - (2005)
54 England Middlesbrough 0 1 - (2006)
55 Skottland Glasgow Rangers 0 1 - (2008)
56 Tyskland Werder Bremen 0 1 - (2009)
57 England Fulham 0 1 - (2010)
58 Portugal Braga 0 1 - (2011)

Cupfinaler[redigera | redigera wikitext]

Uefa Europa League finaler[redigera | redigera wikitext]

Säsong Arena Vinnare Tvåa Resultat Anmärkningar
2013/2014 Estádio da Luz, Lissabon Sevilla FC SL Benfica 4-2 e.str. Benfica förlorar andra finalen på 2 år.
2012/2013 Amsterdam Arena, Amsterdam Chelsea FC SL Benfica 2-1 Chelsea blir ett av fyra lag att vinna både UEFA Champions League och Europa League samt det enda lag som har Champions League-pokalen och Europa League-pokalen samtidigt.
2011/2012 Stadionul Național, Bukarest Atlético Madrid Athletic Bilbao 3-0 Första gången som två spanska lag spelar mot varandra i finalen.
2010/2011 Aviva Stadium, Dublin FC Porto SC Braga 1-0 Första gången som två portugisiska lag spelar mot varandra i finalen.
2009/2010 HSH Nordbank Arena, Hamburg Atlético Madrid Fulham FC 2-1 e.f. Första finalen av Uefa Europa League.

Uefacupfinaler 1997/1998 - 2008/2009[redigera | redigera wikitext]

Säsong[2] Arena Vinnare Tvåa Resultat Anmärkningar
2008/2009 Şükrü Saracoğlu Stadium, Istanbul FC Sjachtar Donetsk SV Werder Bremen 2-1 FC Sjachtar Donetsk tog sin första europeiska titel.
2007/2008 City of Manchester Stadium, Manchester FC Zenit Sankt Petersburg Glasgow Rangers FC 2-0 Zenit St. Petersburg tog sin första europeiska titel.
2006/2007 Hampden Park, Glasgow Sevilla FC Espanyol 2-2 e.f. 3-1 efter straffsparkar.
2005/2006 Philips Stadion, Eindhoven Sevilla FC Middlesbrough F.C. 4-0  
2004/2005 José Alvalade-stadion, Lissabon CSKA Moskva Sporting Lissabon 3-1 Berezytski, Zhirkov, Vagner Love, Valery Gazaev  
2003/2004 Ullevi, Göteborg Valencia CF Olympique de Marseille 2-0  
2002/2003 Olimpico Sevilla, Sevilla FC Porto Celtic FC 3-2 e.f. Matchen avgjordes med silver goal.
2001/2002 De Kuip, Rotterdam Feyenoord Borussia Dortmund 3-2  
2000/2001 Westfalenstadion, Dortmund Liverpool FC Deportivo Alavés 5-4 e.f. Matchen avgjordes med golden goal.
1999/2000 Parken, Köpenhamn Galatasaray SK Arsenal FC 0-0 e.f. 4-1 efter straffsparkar.
1998/1999 Luzjnikistadion, Moskva Parma AC Olympique de Marseille 3-0  
1997/1998 Parc des Princes, Paris FC Inter SS Lazio 3-0  

Uefacupfinaler 1971/1972–1996/1997[redigera | redigera wikitext]

Notera: Vinnarna i fetstil.

Säsong[2] Arena Hemmalag Bortalag Mål Anmärkningar
1996/1997 Parkstadion, Gelsenkirchen FC Schalke 04 Inter 1-0 FC Schalke 04 vann med 5-1 efter straffsparkar.
Giuseppe Meazza, Milano Inter FC Schalke 04 1-0 e.f.
1995/1996 Olympiastadion, München Bayern München Bordeaux 2-0  
Parc Lesure, Bordeaux Bordeaux Bayern München 1-3
1994/1995 Ennio Tardini, Parma Parma Juventus 1-0  
Giuseppe Meazza, Milano Juventus Parma 1-1
1993/1994 Ernst Happel, Wien SV Casino Salzburg Inter 0-1  
Giuseppe Meazza, Milano Inter SV Casino Salzburg 1-0
1992/1993 Westfalenstadion, Dortmund Borussia Dortmund Juventus 1-3  
Stadio delle Alpi, Turin Juventus Borussia Dortmund 3-0
1991/1992 Stadio delle Alpi, Turin Torino Ajax 2-2 Ajax vann på flest gjorda bortamål.
Olympisch Stadion, Amsterdam Ajax Torino 0-0
1990/1991 Giuseppe Meazza, Milano Inter Roma 2-0  
Stadio Olimpico, Rom Roma Inter 1-0
1989/1990 Stadio Comunale, Turin Juventus Fiorentina 3-1  
Stadio Partenio, Avellino Fiorentina Juventus 0-0
1988/1989 San Paolo-stadion, Neapel Napoli Stuttgart 2-1  
Neckarstadion, Stuttgart Stuttgart Napoli 3-3
1987/1988 Sarria Stadium, Barcelona Espanyol Bayer Leverkusen 3-0 Bayer Leverkusen vann med 3-2 efter straffsparkar.
Ulrich Haberland Stadion, Leverkusen Bayer Leverkusen Espanyol 3-0 AET
1986/1987 Ullevi, Göteborg IFK Göteborg Dundee United 1-0  
Tannadice Park, Dundee Dundee United IFK Göteborg 1-1
1985/1986 Santiago Bernabéu, Madrid Real Madrid 1. FC Köln 5-1  
Olympiastadion, Berlin 1. FC Köln Real Madrid 2-0
1984/1985 Sóstói, Székesfehérvár Videoton Real Madrid 0-3  
Santiago Bernabéu, Madrid Real Madrid Videoton 0-1
1983/1984 Parc Astride, Bryssel Anderlecht Tottenham 1-1 Tottenham Hotspur FC vann med 4-3 efter straffsparkar.
White Hart Lane, London Tottenham Anderlecht 1-1 AET
1982/1983 Heyselstadion, Bryssel Anderlecht Benfica 1-0  
Estádio da Luz, Lissabon Benfica Anderlecht 1-1
1981/1982 Ullevi, Göteborg IFK Göteborg Hamburg 1-0  
Volksparkstadion, Hamburg Hamburg IFK Göteborg 0-3
1980/1981 Portman Road, Ipswich Ipswich Town AZ Alkmaar 3-0  
Olympisch Stadion, Amsterdam AZ Alkmaar Ipswich Town 4-2
1979/1980 Bökelbergstadion, Mönchengladbach Borussia M'gladbach Eintracht Frankfurt 3-2 Eintracht Frankfurt vann på flest gjorda bortamål.
Waldstadion, Frankfurt am Main Eintracht Frankfurt Borussia M'gladbach 1-0
1978/1979 Stadion Crvena Zvezda, Belgrad Röda Stärnan Belgrad Borussia M'gladbach 1-1  
Rheinstadion, Düsseldorf Borussia M'gladbach Röda Stjärnan Belgrad 1-0
1977/1978 Furiani Stadium, Bastia Bastia PSV Eindhoven 0-0  
Philips Stadion, Eindhoven PSV Eindhoven Bastia 3-0
1976/1977 Stadio Comunale, Turin Juventus Athletic Bilbao 1-0 Juventus vann på flest gjorda bortamål.
Estadio San Mamés, Bilbao Athletic Bilbao Juventus 2-1
1975/1976 Anfield, Liverpool Liverpool Club Brugge 3-2  
Olympiastadion, Brügge Club Brugge Liverpool 1-1
1974/1975 Rheinstadion, Düsseldorf Borussia M'gladbach Twente 0-0  
Diekman, Enschede Twente Borussia M'gladbach 1-5
1973/1974 White Hart Lane, London Tottenham Feyenoord 2-2  
De Kuip, Rotterdam Feyenoord Tottenham 2-0
1972/1973 Anfield, Liverpool Liverpool Borussia M'gladbach 3-0  
Bökelbergstadion, Mönchengladbach Borussia M'gladbach Liverpool 2-0
1971/1972 Molineux, Wolverhampton Wolverhampton Tottenham 1-2  
White Hart Lane, London Tottenham Wolverhampton 1-1

Mässcupen[redigera | redigera wikitext]

Spanien och spanska klubbar har varit de mest framgångsrika genom åren med hela 6 vinster och 3 finalförluster i Mässcupen och där FC Barcelona varit den mest framgångsrika klubben med totalt tre finalvinster och en förlorad final.[3]

Turneringen upphörde 1971 och övergick i Uefacupen.[3]

Finalvinster[redigera | redigera wikitext]

Maratontabell 1955–1971 per land[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presentarar det sammanlagda antalet vinnare per land av Mässcupen. Turneringen upphörde 1971 och övergick i Uefacupen.[3]

Land Vinster Finalförluster
 Spanien 6 3
 England 4 4
 Ungern 1 2
 Italien 1 2
 Jugoslavien 1 1
 Belgien 0 1

Maratontabell 1955–1971 per klubb[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående tabell presentarar det sammanlagda antalet vinnare per klubb av Mässcupen. Turneringen upphörde 1971 och övergick i Uefacupen.[3]

Lag Vinster Finalförluster Vinstår Finalförlustår
1 Spanien FC Barcelona 3 1 1958, 1960 & 1966 1962
2 England Leeds United AFC 2 1 1968 & 1971 1967
3 Spanien Valencia CF 2 1 1962 & 1963 1964
4 England Arsenal FC 1 1970
5 Jugoslavien Dinamo Zagreb 1 1 1967 1963
6 Ungern Ferencvaros 1 1 1965 1968
7 England Newcastle United FC 1 1969
8 Spanien Real Zaragoza 1 1 1964 1966
9 Italien AS Roma 1 1961
10 England Birmingham City FC 0 2 1960 & 1961
11 Italien Juventus FC 0 2 1965 & 1971
12 England London XI 0 1 1955-1958
13 Ungern Újpest FC 0 1 1969
14 Belgien Anderlecht 0 1 1970

Finaler i Mässcupen 1955–1970/1971[redigera | redigera wikitext]

Notera: Vinnarna i fetstil.

Säsong[3] Arena Hemmalag Bortalag Mål Anmärkningar
1970/1971 Stadio Communale, Turin Juventus Leeds United 2-2 Leeds United vann på fler gjorda bortamål.
Elland Road, Leeds Leeds United Juventus 1-1
1969/1970 Parc Astrid, Bryssel Anderlecht Arsenal 3-1  
Arsenal Stadium, London Arsenal Anderlecht 3-0
1968/1969 St James' Park, Newcastle Newcastle United Újpest 3-0  
Dozsastadion, Budapest Újpest Newcastle United 2-3
1967/1968 Elland Road, Leeds Leeds United Ferencváros 1-0  
Nepstadion, Budapest Ferencváros Leeds United 0-0
1966/1967 Maksimirstadion, Zagreb Dinamo Zagreb Leeds United 2-0  
Elland Road, Leeds Leeds United Dinamo Zagreb 0-0
1965/1966 Camp Nou, Barcelona Barcelona Real Zaragoza 0-1  
La Romareda, Zaragoza Real Zaragoza Barcelona 2-4
1964/1965 Stadio Communale, Turin Juventus Ferencvaros 0-1 Finalen avgjordes i en match.
1963/1964 Camp Nou, Barcelona Real Zaragoza Valencia 2-1 Finalen avgjordes i en match.
1962/1963 Maksimirstadion, Zagreb Dinamo Zagreb Valencia 1-2  
Luis Casanova-stadion, Valencia Valencia Dinamo Zagreb 2-0
1961/1962 Luis Casanova-stadion, Valencia Valencia Barcelona 6-2  
Camp Nou, Barcelona Barcelona Valencia 1-1
1960/1961 St Andrews, Birmingham Birmingham City Roma 2-2  
Stadio Olimpico, Rom Roma Birmingham City 2-0
1958-1960 St Andrews, Birmingham Birmingham City Barcelona 0-0  
Camp Nou, Barcelona Barcelona Birmingham City 4-1
1955-1958 Stamford Bridge, London London XI Barcelona 2-2  
Camp Nou, Barcelona Barcelona London XI 6-0

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”UEFA Europa League - History” (på engelska). www.uefa.com. http://www.uefa.com/uefaeuropaleague/history/index.html. Läst 20 mars 2012. 
  2. ^ [a b c d e f] ”UEFA Cup” (på engelska). www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tablese/ec3b.html. Läst 20 mars 2012. 
  3. ^ [a b c d e f] ”Fairs Cup” (på engelska). www.rsssf.com. http://www.rsssf.com/tablese/ec3a.html. Läst 20 mars 2012. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]