Svensk krona
- Uppslagsordet SEK leder hit. För andra betydelser, se SEK (olika betydelser).
- För andra betydelser, se Svenska kronan.
| Krona Svensk krona |
|
| Land | Sverige |
|---|---|
| Införd | 1873 |
| Ersatte | Riksdaler |
| ISO 4217-kod | SEK |
| Förkortning | kr |
| Myntvalörer | 1 kr, 5 kr, 10 kr, |
Svensk krona är den officiella valutan i Sverige. En svensk krona delas i 100 öre. Sedan 2010 finns ören inte längre som fysisk valuta. Kronan skapades som valuta 1873 när Danmark (och därmed även Färöarna, Island och Grönland) och Sverige beslutade sig för att ersätta sina gamla valutor med en gemensam valuta; i Sverige ersatte den riksdalern 1:1[1]. Under 1875 anslöt sig även Norge till valutaunionen. De olika nationella varianterna av kronan kopplades senare fria från varandra på grund av inhemsk penningpolitik i respektive land.
Sedan 1995 ingår Sverige i Europeiska unionen, men har efter en folkomröstning 2003 avstått från att ersätta kronan med den gemensamma valutan euro.
Innehåll |
Valutan [redigera]
Utgivare [redigera]
Kronan ges ut av Sveriges riksbank som grundades 1668 och har sitt huvudkontor i Stockholm.
Historia [redigera]
Kronan infördes i Sverige 1873 med den skandinaviska myntunionen då den ersatte riksdalern. Sverige, Danmark och Norge hade då samma värde på sina kronor, och de var giltiga som betalningsmedel i alla tre länderna. Myntunionen upphörde 1914, men Sverige, Island, Norge och Danmark använder fortfarande kronan som valuta.
Under tiden efter att myntunionen upplösts varierade växelkuserna mellan de skandinaviska valutorna vädligt lite. Från krigsslutet när Sverige i juli 1946 av givna skäl tvingades revalvera kronan med 14% [2]så hamnade den i ett överläge med ca 10-15 % mot norska och danska valutorna, ett överläge som den i stort sett kom att ha i ca 45 år. Mot övriga valutor var kronan stabil inom ramen för Bretton-woods systemet fram till det kollapsade på 1970-talet. Därefter följde under åren med långkonjunktur en rad devalveringar, varav den sista vid regeringsskiftet 1982 var på hela 16 procent. Kronan hade sedan fram till 1992 fast växelkurs mot en korg utländska valutor, men i samband med en ekonomisk kris då förtroendet för kursen blev svag höjdes dagsräntan ända upp till 500 procent för att försvara den fasta växelkursen. Kronans frihet ledde kortsiktigt till en växelkursminskning i storleksordningen 30 procent mot världsvalutorna.
Sedan eurons införande januari 1999 har växelkursen mellan svensk krona och euro varit relativt stabil; en euro kostade då 9,54 svenska kronor. Gentemot den amerikanska dollarn har kronan stärkts kraftigt efter dollarns toppnotering 2001 då en dollar kostade över elva kronor.
Förkortningar [redigera]
I daglighandelns prisangivelser förkortas valutan vanligen som ”kr”, men i formella och internationella sammanhang är ”SEK” gängse förkortning. Sporadiskt förekommer även ”Skr”.
För ett helt antal kronor används ofta :– eller ,– där strecket står för noll öre. För hela tusentals respektive miljontals kronor är förkortningarna ”kSEK” och ”MSEK” (för prefixen kilo- respektive mega-) relativt vanligt förekommande i årsredovisningar och liknande dokument, medan ”GSEK” (för giga-) är mycket ovanligt, framför allt på grund av att belopp på flera miljarder kronor sällan förekommer i enstaka poster utan bara i större sammanställningar, varför besväret att notera belopp som 3 425 MSEK blir tämligen ringa.
Förkortningarna ”TSEK”, ”tkr”, ”kkr”, ”Mkr”, ”mnkr” och ”mdkr” dyker också upp, och står då för tusen (TSEK, tkr, kkr), miljoner (Mkr, mnkr) respektive miljarder kronor (mdkr).
Mynt [redigera]
Mynt finns i följande valörer (de senaste upplagornas motiv inom parentes):[3][4]
- 1 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: 1976–2000 lilla riksvapnet, från 2001 en konungakrona, 2009 motiv över havet mellan Sverige och Finland.) – 25 mm, 7 gram
- 2 kr (Åtsida: Gustaf VI Adolf. Frånsida: stora riksvapnet.) – 31 mm, 14 gram
- 5 kr (Åtsida: Carl XVI Gustafs namnchiffer. Frånsida: 5.) – 28,5 mm, 9,5 gram (finns även äldre 34 mm, 18 gram)
- 10 kr (Åtsida: Carl XVI Gustaf. Frånsida: lilla riksvapnet utan sköld.) – 20,5 mm, 6,6 gram
Enkronan [redigera]
Det silverfärgade enkroneformatet har präglats med i stort sett samma diameter sedan 1830, dock ej varje år; senast enkronan inte präglades var 2006. Namnet krona infördes 1873 och alla enkronor sedan dess är giltiga betalningsmedel. 2001 fick enkronan sitt nuvarande utseende efter att ha präglats med samma porträtt av kung Carl XVI Gustaf sedan 1976.
Före 1969 fanns det silver i enkronorna, och därför är enkronor äldre än detta år inte särskilt förekommande i omlopp. Silvervärdet (2,8 g) i dessa är cirka 10-15 kr.[5] 1968 präglades enkronor både i silver och i nickel. Enkronor från och med 1968, de som innehåller nickel, med Gustav VI Adolfs porträtt är vanliga i omlopp.
2009 års enkrona [redigera]
Från 15 januari 2009 och under resten av 2009 gavs enkronor ut med en annan utformning på frånsidan för att uppmärksamma att det var tvåhundra år sedan Finland separerades från Sverige i efterdyningarna av Finska kriget (1809). Frånsidan formgavs av Annie Winblad Jakubowski och ska symboliskt avbilda havet som förbindelselänk mellan Sverige och Finland. Ett citat löper runt myntets övre kant och omringar havet. Citatet är hämtat ur Anton Rosells bok Studentbesöket i Finland 1857 och lyder ”DEN UNDERBARA SAGAN OM ETT LAND PÅ ANDRA SIDAN HAFVET”.[6] Åtsidan är oförändrad, formgiven av Ernst Nordin, och avbildar kung Carl XVI Gustafs porträtt i profil.
Tvåkronan [redigera]
Tvåkronorsmynt började präglas samma år som kronan infördes, 1876, och producerades fram till 1971. Alla tvåkronorsmynt är dock fortfarande formellt giltiga som betalningsmedel.[3][7] På framsidan av den sista upplagan pryds myntet av landets dåvarande kung, Gustaf VI Adolf. På baksidan syns riksvapnet.[7] Tvåkronorna innehöll 80% silver fram till 1940 och 40% silver (5,6 gram) fram till 1966. Silvervärdet[5] är minst 35 kronor i 2011 års värde, och högre för dem från före 1942.
Det har beslutats att 2-kronan skall präglas igen i Sverige tidigast 2015.[8]
Femkronan [redigera]
Dagens femkronor har präglats sedan 1976 och sett likadana ut. Äldre femkronor från 1972–1973 med Gustaf VI Adolfs profilporträtt är relativt vanliga i omlopp. Alla femkronor från och med 1954 är giltiga som betalningsmedel.[9] Mynt på minst en krona har alltid haft kungens porträtt utom 5-kronan från 1976 och framåt.
Tiokronan [redigera]
Dagens giltiga tiokronorsmynt har präglats sedan 1991 och ser i stort sett likadana ut sedan dess. Det finns även mynt från 1873 i 90 procent guld. 1972 kom det en tiokrona i silver för att fira att Gustaf VI Adolf fyllde 90 år. Det myntet innehåller 83 procent silver och väger 18,2 gram.
Tjugokronan [redigera]
Tjugokronorsmynt i guld användes från 1873 till 1907 under kung Oscar II:s regeringstid. Riksbankens direktion föreslog 2010 att åter införa ett tjugokronorsmynt som då skulle ersätta tjugokronorssedeln, men det förslaget vann inte stöd i riksdagens finansutskott.
Nya mynt [redigera]
Riksbanken kommer att ge ut mynt med nytt utseende och format[10], och en nygammal valör: tvåkronan. Dock planeras 10-kronan behålla format och utseende.
- 1-kronan föreslås vara gjord av kopparklätt stål[11], 19,5 mm diameter.
- 2-kronan föreslås vara gjord av kopparklätt stål, 22,5 mm diameter.
- 5-kronan föreslås vara gjord av Nordiskt guld, 23,75 mm diameter.
Samtliga mynt föreslås få kungens porträtt eller monogram. Det planerade utseendet på mynten offentliggjordes 11 september 2012[12].
Sedlar [redigera]
Sedlar finns i följande valörer:
| Valör | Färg | Mått (mm) | Motiv framsida | Motiv baksida |
|---|---|---|---|---|
| 20 | Lila | 120x67 | Selma Lagerlöf; inledningen till Gösta Berlings saga; hästekipage | Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige; Skånelandskap |
| 50 | Gul | 120x77 | Jenny Lind; noter ur Vincenzo Bellinis opera Norma; Stockholms gamla operahus | En silverbasharpa med tonomfång; svenskt landskap; Sven-David Sandströms Bilder för slagverk och orkester |
| 100 | Blå | 140x72 | Carl von Linné; Linnéträdgården | Ett bi som pollinerar en blomma; blomma genom fasettögon |
| 500 | Röd | 150x82 | Karl XI; Sveriges riksbank | Christopher Polhem; matematiska beräkningar; Falu koppargruva; ett kugghjul |
| 1000 | Gråbrun | 160x82 | Gustav Vasa; Vädersolstavlan | Skördebild ur Olaus Magnus Historia de gentibus septentrionalibus |
På senare tid har 50-, 100-, 500- och 1 000-kronorssedlarna fått folieband med hologram, vilket ska försvåra förfalskning. De gamla 100- och 500-kronorssedlarna utan folieband är inte längre giltiga som betalningsmedel. Äldre 50- och 1 000-lappar utan folieband är dock fortfarande giltiga betalmedel. Den högsta valör som en svensk sedel har haft var 10 000 kronor, men alla dessa sedlar är sedan 31 december 1991 ogiltiga som betalningsmedel.[13]
Nya sedlar [redigera]
I april 2011 presenterades en ny uppsättning sedlar med valörerna 20, 50, 100, 200, 500 och 1000 kronor och två teman: kulturpersoner verksamma på 1900-talet samt svenska natur- och miljömotiv. Sedlarna får en yta med ett färgskiftande tryck, som ersätter det folieband som fanns i alla de tidigare sedlarna utom 20-kronorssedeln.[14]
| Valör | Färg[10] | Mått[10] | Motiv (baksida)[11] |
|---|---|---|---|
| 20 | Violett | 120x66 | Astrid Lindgren (Småland) |
| 50 | Gul/orange | 126x66 | Evert Taube (Bohuslän) |
| 100 | Blå | 133x66 | Greta Garbo (Stockholm) |
| 200 | Grön | 140x66 | Ingmar Bergman (Gotland) |
| 500 | Röd | 147x66 | Birgit Nilsson (Skåne) |
| 1000 | Gråbrun | 154x66 | Dag Hammarskjöld (Lappland) |
Tjugokronorssedeln [redigera]
Den svenska tjugokronorssedeln som används sedan 1997 trycktes 1997–1998 med ett motiv av Selma Lagerlöf på framsidan och en bild ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige på baksidan. Sedeln är 67 millimeter bred och 120 millimeter lång. Förutom en bild av Selma Lagerlöf på framsidan återfinns utdrag ur Gösta Berlings saga.
Källor [redigera]
- ^ Edvinsson, Rodney (2009). Swedish monetary standards in historical perspective. Stockholm Universitet. http://swopec.hhs.se/suekhi/abs/suekhi0006.htm
- ^ Nationalencyklopedin, multimedia plus, 2000 (uppslagsord revalvering)
- ^ [a b] Lag (1988:1385) om Sveriges riksbank
- ^ Riksbanken sida om svenska mynt
- ^ [a b] Se http://www.guld-pris.se/silvermynt/ och http://www.privataaffarer.se/ravaror/ravarunoteringar/ [död länk] Silvervärde kr/g=(dollarkurs)×(silverpris i USD/ozt)×0,031 = 6,72×30,7×0,031 (i jan 2011)≈ 6,4 SEK/g rent silver.
- ^ Rosell, Anton (1858). Studentbesöket i Finland 1857. Upsala: C. A. Leffler, kongl. akademisk boktryckare. Sid. 20. http://runeberg.org/studbesfin/0024.html. ”... den underbara sagan om ett land på andra sidan hafvet ...”
- ^ [a b] Sveriges Riksbank/Riksbanken - 2-krona
- ^ ”Tidplan och arbetsprocess”. Riksbanken. http://www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=46359. Läst 2012-01-12.
- ^ 5-krona riksbank.se
- ^ [a b c] ”Ny sedel- och myntserie - Format, material och färger”. Riksbanken. http://www.riksbank.se/pagefolders/59191/Rapport%20Format%20material%20och%20färger%20.pdf. Läst 2011-04-06.
- ^ [a b] ”Ny sedel- och myntserie - Tema och motiv”. Riksbanken. http://www.riksbank.se/pagefolders/59191/Rapport%20Tema%20och%20motiv.pdf. Läst 2011-04-06.
- ^ "Pressbilder - nya mynt". Riksbank.se, 11 september 2012. Läst 2012-09-12.
- ^ Riksbankens sida om 10 000-kronorssedeln
- ^ ”Här är de nya sedlarna”. Di.se. http://di.se/Default.aspx?pid=232261__ArticlePageProvider&epslanguage=sv. Läst 2011-04-06.
Externa länkar [redigera]
- Riksbankens sida om Svenska mynt och sedlar
- Riksbankens föreskrifter (RBFS 2009:1) om inlösen av sedlar och mynt
- AB Myntverkets webbplats
- Swedish monetary standards in historical perspective
- SFS 1991:1499 – Riksbankens föreskrifter om sedlar på tjugo kronor
|
||||||||||
|
|||||||||||||||||
