Vadstena klosterkyrka
Vadstena klosterkyrka | |
Kyrka | |
Vadstena klosterkyrka
| |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Östergötland |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Linköpings stift |
Församling | Vadstena församling |
Koordinater | 58°27′2.52″N 14°53′30.12″Ö / 58.4507000°N 14.8917000°Ö |
Invigd | 1430 |
Vadstena klosterkyrka är en kyrkobyggnad i Sankt Pers socken i Vadstena, Östergötland. Den byggdes enligt heliga Birgittas anvisningar som klosterkyrka till det intilliggande birgittinerklostret, men är numera församlingskyrka i Linköpings stift av Svenska kyrkan. Vadstena klosterkyrka är bland de större medeltida kyrkobyggnaderna i Sverige och tillsammans med Vadstena slott dominerar den staden. Vadstena klosterkyrka kallas ofta Blåkyrkan, eftersom stenen den är byggd av skimrar i blått.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan med höga smala fönster och utvändiga kraftiga strävpelare är byggd av kalksten från trakten. Den är försedd med säteritak men saknar torn; i stället finns en takryttare. Kyrkklockorna hänger i det närbelägna Rödtornet.
Kyrkans huvudingång ligger i öster. Det saknas vapenhus, varför man kommer direkt in i långhuset, som är uppdelat i tre lika höga skepp. I motsatt ände ett smalare kor, vilket enligt heliga Birgittas anvisningar alltså ligger i väster (mot Vättern). Kyrkan är en hallkyrka, där interiören gör intryck på besökaren genom sin stora rymd. I taket stjärnvalv av tegel, vilka bärs upp av åttkantiga kalkstenspelare; i brödrakoret finns ett kryssvalv.
I heliga Birgittas uppenbarelser säger Kristus, att det inte får finnas några målningar på kyrkväggarna, förutom sådana som framställer hans lidande. Vid senaste renoveringen 1978–1983 upptäckte man i stjärnvalven emellertid kalkmålningar i form av stiliserade klöverblad och andra växtliknande ornament. Det är inte omöjligt att det tidigare även funnits bibliska motiv, likt i den danska birgittinska klosterkyrkan i Mariager. Eventuella sådana försvann emellertid, då man under 1800-talet knackade bort kalkputsen på väggarna.
Historik
Den heliga Birgitta lämnade mycket noggranna föreskrifter inför byggandet av en kyrka till klostret i Vadstena. Sannolikt påbörjades uppförandet av en stor, treskeppig hallkyrka av kvadersten redan kort tid efter birgittinordens stadfästelse 1370. År 1384 invigdes klostret och redan då fanns en provisorisk träkyrka på platsen. Denna brann 1388 men återuppfördes. Munkkoret var färdigt 1405 och år 1430 ägde den högtidliga invigningen av stenkyrkan rum. Dock blev kyrkan ej helt klar förrän ett tiotal år senare.
Högkoret i väster var platsen för de munkar som vigts till präster; i öster fanns ett Mariakor avsett för nunnorna. Klostersystrarna, 60 stycken, höll till på en läktare längs norra väggen cirka sex meter över golvet. Man kunde höra deras sång och läsningar därifrån men inte se dem. Ingången från nunneklostret norr om kyrkan till läktaren finns fortfarande kvar i nordväggen. Bröderna hade under klostertiden sin plats i väster bakom högaltaret. Enligt Birgitta skulle det i klostret finnas 25 bröder, varav 8 lekbröder. Största delen av kyrkan var avsedd för menigheten, såväl andliga pilgrimer som lekmän. Förnäma besökare hade troligen en särskild loge i nordmuren.
I och med reformationen förändrades kyrkans funktion från kloster- och vallfartskyrka till församlingskyrka. När de sista munkarna omkring 1550 lämnat klostret förlades högaltaret under en tid i öster och långhuset försågs med bänkar och predikstol. Fram till 1595, då även nunneklostret stängdes, använde nunnorna munkkoret för sina gudstjänster.
Under 1600- och 1700-talen fungerade Sankt Pers kyrka, utanför klosterområdet, som församlingskyrka. Klosterkyrkan användes framför allt vid begravningar och andra högtidliga tillfällen. Vid en ombyggnad 1781–1786 sänktes Blåkyrkans ursprungligen mycket högresta takkonstruktion, varvid de tre takfallen omvandlades till ett enda.
År 1829 blev Blåkyrkan åter församlingskyrka och Sankt Pers kyrka revs. Dock sparades dess trappgavelprydda tegeltorn (Rödtornet) från 1400-talet, eftersom Blåkyrkan saknar klocktorn och klockstapel. Sammanringningar sker därifrån än idag.
En omfattande restaurering gjordes av Blåkyrkan 1892–1898 under ledning av arkitekt Gustaf Petterson (1855-1933), varvid taket höjdes och ett andra takfall liksom en takryttare tillkom. Pettersson hade tidigare varit ledare för restaureringen av Visby domkyrkas interiör 1890-1892.
I Vadstena klosterkyrka högtidlighålls sedan 1920-talet årligen heliga Birgittas dödsdag den 23 juli genom omfattade liturgiska festgudstjänster i anslutning till Societas Sanctæ Birgittæs generalkapitel.
Inventarier
Klosterkyrkan hade under medeltiden ett sextiotal altare och en stor samling träskulpturer och altarskåp finns ännu kvar, utställda i hela kyrkorummet. Berömda är det stora triumfkrucifixet och bilden av den extatiska Birgitta, en sannolikt nordtysk skulptur som invigdes 1435. Det som har ansetts (men senare betvivlats[1]) vara Birgittas reliker förvaras i det ursprungliga skrinet i det norra skeppet nära koret. I det forna brödrakoret finns korstolar från 1400-talet. Den fasta inredningen i nygotik härrör från 1890-talet. Kyrkans väggar kläs med ett flertal epitafier.
-
Den Heliga Birgitta. "Den porträttlika Birgitta", troligen från Birgittaaltaret invigt 1392. Troligen italienskt-florentinskt arbete.
-
Filippa av England, Drottning av Danmark, Norge och Sverige. Glasmålning från 1890-talet av Reinhold Callmander.
-
Madonnaskulptur i valnöt från Flandern.
-
Kyrkfönster med tetragrammet JHWH.
-
Hertig Magnus vapensköld från dennes grav i kyrkan.
-
Relikaskar.
-
Birgittaskrinet med heliga Birgittas reliker (enligt legenden).
-
Drottningarna Filippas och Katarinas gravstenar.
-
Mittskeppet.
-
Takvalvet.
-
Takvalvet.
-
Birgittaaltarskåp
-
Detalj från altaret.
-
Krucifixet.
-
Altarskåpet
Objekt | Material | Bild | Tid | Ursprung | Upphovsman | Fotografi |
---|---|---|---|---|---|---|
Gravmonument | Hertig Magnus Vasa | ca 1599 | Hans Fleming | |||
Gravmonument | Filippa av England, svensk drottning | |||||
Gravmonument | Drottning Katarina Gumsehuvud |
|||||
Gravmonument | Bo Jonsson (Grip) | |||||
Altarskåp | ek | 1500-talets första fjärdedel | Bryssel | Bilder | ||
Altarskåp | ek | 1400-talets tredje fjärdedel | Nordtyskland | Hans Hesse & Johannes Stenrat |
Bilder | |
Altarskåp | ek | ca 1500 | Nordtyskand | Bilder | ||
Krucifix | ek | Krucifix | 1400-talets sista fjärdedel | Sverige | Bilder | |
Krucifix | ek (figur) furu (kors) |
Krucifix | 1300-talets andra hälft | Östergötland | Bilder | |
Krucifix | ek, valnöt | Krucifix | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur till krucifix |
ek | Krucifix | 1400-talets första hälft | Östergötland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Smärtoman m. ängel | 1400-talets första fjärdedel | Östergötland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Ursula | ca 1500 | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Visitatio | 1400-talets sista fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Påve | ca 1400 | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Katarina av Alexandria | ca 1400 | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Biskop | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Andreas | 1400-talets mitt | Bilder | ||
Träskulptur | ek | Anna själv tredje | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Johannes döparen | 1400-talets tredje fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | valnöt | Hieronymus | 1400-talets andra hälft | Flandern | Bilder | |
Träskulptur | ek | Heliga Birgitta | 1400-talets andra fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Jakob d.ä. | 1400-talets tredje fjärdedel | Sverige | Serverus Frater | Bilder |
Träskulptur | ek | ljusbärande änglar | 1400-talets sista fjärdedel | Östergötland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Anna själv tredje | 1400-talets andra hälft | Sverige | Bilder | |
Träskulptur | lövträ | Heliga Birgitta | ca 1400 | - | Bilder | |
Träskulptur | ek | Anna själv tredje | 1400-talets första fjärdedel | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | ek | Johannes döparen | 1400-talets första hälft | Nordtyskland | Bilder | |
Träskulptur | valnöt | Madonna | 1400-talets mitt | Flandern | Bilder | |
Träskulptur | ek | diakon | 1400-talets första hälft | Sverige | Bilder | |
Träskulptur | ek | Madonna | ca 1400 | Nordtyskland | Bilder |
Orglar
Huvudorgeln
- 1760: Orgelbyggare Jonas Wistenius, Linköping, bygger kyrkans första piporgel - ett 1-manualigt verk med 13 stämmor.
- 1833: Orgelbyggare Gustaf Andersson, Stockholm, bygger ett nytt orgelverk.
- 1882: Firma E. A. Setterquist & Son, Örebro, bygger en orgel med 24 stämmor, fördelade på 3 manualer och pedal, på en sockel i bakre, östra delen av kyrkan.
- 1897: Arkitekt Adrian Crispin Peterson ritar en orgelfasad i nygotisk stil.
- 1933: Firma E. A. Setterquist & Son, Örebro, bygger om orgeln. Den erhåller nu pneumatisk traktur och registratur.
- 1958: Mårtenssons orgelfabrik, Lund, bygger om och till orgeln och tar samtidigt bort andra manualens svällarskåp.
- 1982: Johannes Künkels orgelverkstad, Lund, renoverar orgeln.
- 2010: Orgeln renoveras, och får åter sin romantiska klang
Nuvarande disposition:
Manual I C-a³ | Manual II C-a³ | Manual III C-a³ | Pedal C-f¹ | |
Principal 8' | Gedackt 16’ | Kvintadena 16' | Principal 16' | |
Dubbelflöjt 8' | Basetthorn 8' | Violinprincipal 8' | Subbas 16’ | |
Gedackt 8’ | Rörflöjt 8’ | Flûte harmonique 8’ | Ekobas 16’ (transm.) | |
Oktava 4' | Kvintadena 8’ (1958) | Salicional 8' | Oktava 8’ | |
Flöjt 4' | Principal 4' (1958) | Voix Celéste 8’' | Gedackt 8' | |
Kvinta 2 2/3’ | Koppelflöjt 4’ (1958) | Traversflöjt 4’ | Oktava 4’ | |
Oktava 2' | Waldflöjt 2' | Fugara 4' | Gedacktflöjt 4' (1958) | |
Cornett III | Nasard 1 1/3’ (1958) | Flautino 2’ | Nachthorn 2’ (1958) | |
Mixtur IV-VI (1958) | Sivflöjt 1' (1958) | Mixtur III | Mixtur IV (1958) | |
Cymbel III (1958) | Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ | Oboe 8’ (1958) | Basun 16’ | |
Trumpet 8' | Scharf IV-V | Crescendosvällare | Skalmeja 4’ (1958) | |
Krumhorn 8’ (1958) | ||||
Koppel | Regal 4’ (1958) | Koppel | ||
II/I | Tremulant | I/P | ||
III/I | II/P | |||
16'II/I | Koppel | Koppel | III/P | |
4’I/I | III/II | 16'III/III | 4'II/P | |
Registersvällare |
Kororgel
- 2005: Firma Bergenblad & Jonsson levererar en ny kororgel. Den är placerad till höger nedanför koret. Formgivning: professor Ove Hidemark. Orgeln invigs vid en festhögmässa på tacksägelsedagen den 9 oktober 2005.
Disposition
Manual C-f³ | Positiv C-f³ | Pedal C-d¹ | Koppel |
Quintadena 16' | Gedackt 8' | Subbas 16' | Manual/pedal |
Principal 8' | Principal 4' | Dubbelflöjt 8'* | Positiv/pedal |
Dubbelflöjt 8'* | Rörflöjt 4' | Trumpet 8'* | Positiv/manual |
Viola di Gamba 8' | Wallflöjt 2' | ||
Octava 4' | Vox humana 8’ | ||
Spetsflöjt 4’ | Tremulant | *växelregister | Cymbelstjärna |
Quinta 3’ (eg. 2 2/3’) | |||
Octava 2' | |||
Mixtur IV chor | |||
Trumpet 8'* |
Diskografi
Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.
- Ave maris stella : Jan H. Börjesson spelar på orgeln i Vadstena klosterkyrka. CD. Nosag Records CD 198. 2011.
- Pastoral / Beckman, Marie-Louise, orgel. CD. Svenska kyrkan VFCD 002. 2015.
- Rosa rorans bonitatem : Musik från Sankta Birgittas kloster i Vadstena / Birgittasystrarnas klosterkör ; Berg, Bengt, orgel. LP. Proprius PROP 7730. 1973.
Se även
Referenser
Noter
Källförteckning
- Vadstena klosterkyrka III Gravminnen, Östergötland, volym 196 av Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium av Robert Bennett (1985). ISBN 91-7192-631-3
- Eva & Göran Tagesson: Vadstena klosterkyrka, Linköpings stifts kyrkobeskrivningskommitté (1998), ISBN 91-7962-094-9
- Nationalencyklopedin (2000), ISBN 91-7133-749-0
- Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Tidskrift Orgelforum 2005, nr 4 sid. 162-163, ISSN 0280-0047
Vidare läsning
- Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”Birgitta och Filippa : glasmålningarna i Vadstena klosterkyrka”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Medström. sid. 214-215. Libris 13475437. ISBN 978-91-7329-111-8
- Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 98-101. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4
- Vadstena klosterkyrka. Stockholm: Almqvist & Wiksell International
- Vadstena klosterkyrka. 1, Kyrkobyggnaden av Iwar Anderson ; med bidrag av Sune Ljungstedt och Gunilla Malm ; [översättning till engelska av bildtexter och sammanfattning har utförts av Ann Catherine Bonnier och William M Pardon]. Sveriges kyrkor ; 213. Östergötland. 1991. Libris 19512922. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7058
- Vadstena klosterkyrka. 2, Inredning / av Aron Andersson. Sveriges kyrkor ; 194 ; Östergötland. 1983. Libris 19512971. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7039
- Vadstena klosterkyrka. 3, Gravminnen / av Robert Bennett ; [red.-komm.: Evald Gustafsson ...]. Sveriges kyrkor ; 196 ; Östergötland. 1985. Libris 19512972. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/7041
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Vadstena klosterkyrka.
- Om kyrkan på Vadstena och Dals församlingars webbplats.
- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- Medeltidens bildvärld, Historiska museet).
- Vadstena klosterkyrka – faktablad.
- ”Vadstena klosterkyrka”. Suecia antiqua et hodierna, tredje bandet. Kungliga biblioteket. https://suecia.kb.se/F/?func=find-c&ccl_term=wso+%3D+csaml&local_base=sah.
|