Wilhelm Röntgen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Wilhelm Röntgen (1845-1923).
Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896

Wilhelm Conrad Röntgen, född 27 mars 1845 i Lennep (idag en stadsdel i Remscheid), Nordrhein-Westfalen, död 10 februari 1923 i München, Bayern, var en tysk fysiker. Han blev den förste nobelpristagaren i fysik för sin upptäckt av röntgenstrålningen. Han var professor i Hohenheim 1875, därefter i Strasbourg, Giessen, Würzburg och från 1900 i München.

31 oktober 2004 döptes grundämne 111 i periodiska systemet till röntgenium efter honom.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

År 1867 blev Röntgen rektor vid universitetet i Strasbourg och 1871 blev han professor vid lantbruksakademien i Hohenheim i Württemberg. 1876 återvände han till Strasbourg för att bli professor i kemi och 1879 utnämndes han till ordförande för fysik vid Giessens universitet. 1888 blev han ordförande för fysik vid Würzburgs universitet och år 1900 vid Münchens universitet, genom ett särskilt önskemål från Bayerns delstatsregering.

Röntgen hade släktband i USA och hyste en tid planer på att emigrera dit. Han accepterade en utnämning vid Columbia University i New York och hade till och med köpt biljetter för resan. Men när Första världskriget bröt ut ändrade han dessa planer och blev sedan kvar i München under resten av sin karriär. Röntgen avled 1923 av magcancer. Man tror dock inte att denna cancer berodde på den joniserande strålning han utsatte sig för i arbetet med röntgenstrålning. Han utsatte sig bara under korta perioder och var en av de första som använde skyddande blyplåtar.

Röntgen var ledamot av svenska Kungliga Vetenskapsakademien från 1899.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]