Erwin Schrödinger

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erwin Schrödinger Nobel prize medal.svg
Erwin Schrödinger det år han tilldelades Nobelpriset
Erwin Schrödinger det år han tilldelades Nobelpriset
Född 12 augusti 1887
Wien, Österrike-Ungern
Död 4 januari 1961 (73 år)
Wien, Österrike
Medborgarskap Österrike, Tyskland, Irland
Nationalitet Österrikisk
Forskningsområde Fysik
Institutioner Universitetet i Wrocław
Zürichs universitet
Humboldt-Universität zu Berlin
Oxfords universitet
Universität Graz
Dublin Institute for Advanced Studies
Universitet i Gent
Alma mater Wiens universitet
Rådgivare Friedrich Hasenöhrl
Franz S. Exner
Nämnvärda studenter Linus Pauling
Felix Bloch
Känd för Schrödingerekvationen
Schrödingers katt
Schrödingermetoden
Nämnvärda priser Nobel prize medal.svg Nobelpriset i fysik (1933)
Namnteckning Erwin sig.jpg

Erwin Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död där 4 januari 1961, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.

Schrödingerekvationen har fått sitt namn efter Schrödinger. Han fick Nobelpriset i fysik 1933 tillsammans med Paul Dirac för upptäckten av nya produktiva former av atomteorin.

1935 föreslog han tankeexperimentet Schrödingers katt.

År 1944 skrev han boken What is Life? som innehåller en diskussion av negentropi (motsatsen till entropi) och konceptet om en komplex molekyl med den genetiska koden för levande organismer. Enligt James D. Watsons memoarer, DNA, The Secret of Life, var det Schrödingers bok som gav Watson inspiration att utforska genen vilket ledde till upptäckten av DNA:s struktur.

Månkratern Schrödinger är uppkallad efter honom.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Tidiga åren[redigera | redigera wikitext]

1887 föddes Schrödinger i Wien i Österrike. Son till Rudolf Schrödinger (botaniker) och Georgine Emilia Brenda (dotter till Alexander Bauer, kemiprofessor vid Technische Universität Wien). Hans mor var halvösterrikisk och halvengelsk; den engelska delen av familjen kom från Leamington Spa. Schrödinger lärde sig engelska och tyska samtidigt då båda språken talades i familjen. Hans far var katolik och hans mor var lutheran. År 1898 började han på Akademisches Gymnasium. Mellan 1906 och 1910 studerade Schrödinger under Franz Serafin Exner (1849 - 1926) och Friedrich Hasenöhrl (1874 - 1915). Han utförde även experiment tillsammans med Karl Wilhelm Friedrich Kohlrausch.[1] 1911 blev Schrödinger assistent till Exner. Redan i unga år blev Schrödinger starkt influerad av Arthur Schopenhauer[2]. Som ett resultat av hans stora intresse för Schopenhauers verk blev han djupt intresserad av färgteori, filosofi[3], perception och religioner från öst, speciellt Vedanta.

Medelåren[redigera | redigera wikitext]

År 1914 uppnådde Erwin Schrödinger habilitation (venia legendi). Mellan 1914 och 1918 deltog han i krigsarbetet som en officer i det österrikiska artilleriet (Gorizia, Duino, Sistiana, Prosecco, Wien). 6 april 1920 gifte Schrödinger sig med Annemarie Bertel. Samma år blev han assistent hos Max Wien i Jena, och i september 1920 fick han positionen e.o. professor (Ausserordentlicher Professor), i Stuttgart. 1921 blev han ordinarie professor (Ordentlicher Professor, det vill säga riktig professor), i Breslau (nu Wrocław, Polen).

1921 flyttade han till Zürichs universitet. I januari 1926 publicerade Schrödinger sin uppsats Kvantifiering som ett egenvärdesproblem (ty. Quantisierung als Eigenwertproblem) i Annalen der Physik. Uppsatsen handlade om vågmekanik och vad som nu är känt som Schrödingerekvationen. I denna uppsats gav han en "härledning" av vågekvationen för tidsbundna system och visade att den gav korrekta energiegenvärden för vätelika atomer. Uppsatsen har hyllats som ett av de viktigaste framstegen under 1900-talet och skapade en revolution inom kvantmekaniken, och även fysik och kemi.

Minnesmärken[redigera | redigera wikitext]

Schrödingers grav på Alpbachs kyrkogård, med Schrödingerekvationen.

Schrödinger begravdes på kyrkogården i byn Alpbach i Tyrolen, där han levde under sina sista år. På hans gravkors finns Schrödingerekvationen inskriven.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Karl Grandin, ed. (1933). ”Erwin Schrödinger Biography”. Les Prix Nobel. The Nobel Foundation. http://nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1933/schrodinger-bio.html. Läst 29 juli 2008. 
  2. ^ A Life of Erwin Schrödinger, Chapter 4
  3. ^ In his lecture "Mind and Matter," Chapter 4, he said that a phrase "that has become familiar to us" is "The world extended in space and time is but our representation (Vorstellung)." This is a repetition of the first words of Schopenhauer's main work.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]