Krokslätt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För stadsdelen Krokslätt i Mölndal, se Krokslätt, Mölndal.
Krokslätt, nr 8
Stadsdel
Krokslätt från helikopter i oktober 2013.
Krokslätt från helikopter i oktober 2013.
Land Sverige
Kommun Göteborg
Stad (tätort) Göteborg
Stadsdelsnämnd Centrum
Koordinater 57°41′3.67″N 11°59′37.87″Ö / 57.6843528°N 11.9938528°Ö / 57.6843528; 11.9938528
Area 151 hektar
Statistikkod primärområde 110, stadsdelsnummer 8

Krokslätt är en stadsdel och ett primärområde i Göteborg, som gränsar till stadsdelarna Guldheden, Landala, Johanneberg, Heden, Skår och Kallebäck samt till Mölndals kommun i söder[1]. Primärområdet tillhör stadsdelsnämndsområdet Centrum. Stadsdelen bildades den 15 juni 1923[2] och har en areal på 151 hektar.[3] Stadsdelen tillhör Johannebergs församling, men har en egen kyrka, Buråskyrkan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Krokslätt påträffas tidigast 1397 med namnformen Krokslætho, Kroghslett 1546-1621, Krogslätt 1777 och Krokslätt 1811. Betydelsen anses vara "slätten som går i krok" eller "slätten vid kroken" (krok=krök, sväng). Två av byns hemman, Hökegården och Sörgården, låg av ålder i Fässbergs socken i Askims härad. De andra två låg i Örgryte socken i Sävedals härad, åtminstone från 1550. Gårdarna var; Kongegården och Nordgården.[4]

Krokslätt omfattade äldre jordbruksbygd samt en ganska tät bebyggelse kring och längs Mölndalsvägen med skola och bostadshus med mera.[5] Men redan 1870 köpte staden 3/80 mantal av Krokslätt Nordgården för bostadsbebyggande, då liggande i Annedal.[6]

I Örgryte landskommun bildades den 23 oktober 1884 Krokslätts municipalsamhälle, vilket upplöstes 31 december 1921 samtidigt som landskommunen uppgick i Göteborgs stad[7] från och med 1922 års ingång. Municipalsamhället Krokslätt omfattade den del av Örgryte socken som var belägen väster om Mölndalsån, gränsande i söder till Fässbergs socken och i väster och norr till Göteborgs stad. Arealen var 191 hektar och folkmängden den 31 december 1913 var 5 284 invånare.[8] År 1900 hade municipalsamhället 3 551 invånare.[9]

Mölndals stad antog 1926[10] en indelning i stadsdelar. Stadsdelen Krokslätt omfattade då hela det nuvarande Krokslätt samt Sörgården (även Södergården), den sydligaste gården i Krokslätts by. Den låg med sin manbyggnad ungefär där Sörgårdsgatan mynnar ut i Göteborgsvägen.[11]

Befolkningsutveckling municipalsamhället[redigera | redigera wikitext]

Redan från 1900 räknas Krokslätt som en del av befolkningsagglomerationen runt Göteborgs stad.

Befolkningsutvecklingen i Krokslätts municipalsamhälle 1900–1900[12]
År Folkmängd
1900
  
3 695

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Befolkningsutveckling Krokslätt Sörgårds befolkningsagglomeration[redigera | redigera wikitext]

Dagens tätortdefinition har sitt ursprung från 1960, men redan 1890 gjordes folkräkningar där man identifierade köpingsliknande samhällen som inte var en del av en stad, köping eller municipalsamhälle. I SCB:s folkräkning 1900 anges Krokslätt Sörgård som en sådan befolkningsagglomeration.[12]

Befolkningsutvecklingen i Krokslätt Sörgård 1900–1900[12]
År Folkmängd
1900
  
598

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Området har spårvägstrafik genom linjerna 2 och 4 mot Mölndal.[13]

Inom Krokslätt ligger Chalmers teknikpark samt det tidigare Chalmers matematiskt centrum[14]. I stadsdelen finns Buråsskolan som är en grundskola.

Nyckeltal[redigera | redigera wikitext]

Krokslätt

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Nyckeltal för primärområde 110 Krokslätt år 2016[15]
Krokslätt Hela Göteborg
Folkmängd &&&&&&&&&&012971.&&&&&012 971 &&&&&&&&&0556640.&&&&&0556 640
Befolkningsförändring 2015–2016 &&&&&&&&&&&&0280.&&&&&0+ 280 &&&&&&&&&&&08450.&&&&&0+ 8 450
Andel födda i utlandet 21,7 % 25,2 %
Medelinkomst &&&&&&&&&0256400.&&&&&0256 400 kr &&&&&&&&&0285900.&&&&&0285 900 kr
Arbetslöshet 3,0 % 5,7 %
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) 13,5 25,5
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) 49,8 % 34,8 %
Andel bostäder före 1941 28,0 %
Andel bostäder i allmännyttan 9,8 % 26,6 %
Antal färdigställda bostäder 2016 &&&&&&&&&&&&&075.&&&&&075
Andel bostäder i småhus 3,8 % 19,1 %


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1967, utgiven av Göteborgs stads statistiska kontor 1967. Stadsdelskarta.
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor 1923, s. 4
  3. ^ Statistisk årsbok Göteborg 1981, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
  4. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II : ortnamnen på Göteborgs Stads område (och i Tuve socken) jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, [Andra häftet], Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Göteborg 1927, s. 68
  5. ^ Lönnroth, (1999), s. 142
  6. ^ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd, Göteborg 1975, s. 99
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Göteborgs och Bohus läns kalender : 1914, på uppdrag av länets landsting redigerad och utgiven av Ernst Hörman, Göteborg 1914, s. 224f
  9. ^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
  10. ^ Gahrn (1998), s. 371
  11. ^ Mölndals gatunamn : Mölndals historia i gatunamnsartiklar, [: Med bilder ur Mölndals Hembygdsförenings samlingar. Historien om gatunamnen inom kommundelen Mölndal eller gamla Mölndals stad, nuvarande Fässbergs och Stensjöns församlingar], Lars Gahrn, Mölndals hembygdsförening 1998 ISBN 91-630-7374-9, s. 326, 371, 387
  12. ^ [a b c] Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  13. ^ Västtrafik: Reseinformation - Linjer
  14. ^ Lönnroth, (1999), s. 143. Gränsen mot Johanneberg går här längs Sven Hultins Gata och vidare österut längs Eklandagatan
  15. ^ Göteborgsbladet 2017: Centrum [pdf]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ericsson, Thomas (2009). ”Krokslätt : en stadsdel mellan två städer”. Mölndals hembygdsförenings årsskrift 2009,: sid. 2-9 : ill.. 1404-9368. ISSN 1404-9368.  Libris 11558183
  • Lindberg, Jörgen (2007). Krokslätts gårdar i Örgryte socken. Göteborg. ISBN 978-91-633-1445-2 
  • Lindström, Birgitta (1982). Bostäder i Krokslätt. [Göteborg]: CTH. Libris 1528586