Hedvig Eleonora kyrka
| Hedvig Eleonora kyrka | |
| Kyrka | |
 Hedvig Eleonora kyrka i april 2006
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Ort | Stockholm |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Församling | Hedvig Eleonora församling |
| Plats | Östermalmstorg |
| - koordinater | 59°20′07″N 18°04′50″Ö / 59.33528°N 18.08056°Ö |
| Invigd | 1737 |
| GeoNames | 8128538 |
| Bebyggelse- registret |
21300000004711 |
Hedvig Eleonora kyrka, Storgatan vid Östermalmstorg, Stockholm, tillhör Svenska kyrkan och är församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling i Stockholms stift.
Kyrkan invigdes 21 augusti 1737 och har sitt namn efter Karl X Gustavs gemål drottning Hedvig Eleonora.
Innehåll
Historik och arkitektur[redigera | redigera wikitext]
1672 skildes Ladugårdslandet från S:t Jacobs församling och blev eget pastorat med Amiralitetskyrkan, Stockholm som medelpunkt och amiralitetspredikanten som pastor under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob.
Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Kyrkholmen, nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum numera ligger, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Kyrkan grundlades 1669, och dess åttkantiga grundplan återfinns i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Men arbetet avstannade dock snart på grund av brist på pengar. Dock uppfördes en liten provisorisk träkyrka vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet av den nya kyrkan återupptogs 1725, nu med Göran Josuae Adelcrantz som arkitekt. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737.
Kända personer som är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård inkluderar: Elis Schröderheim
Exteriör[redigera | redigera wikitext]
Dagens kyrka skildrar två skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet i fråga om både stil och mått. Den tillkom 1866–1868 efter ritning av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander (1816–1881), med omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg (1818–1877).
Två gravkor vid västfasaden utgör rester av två 1755 påbörjade västtorn. Tornen färdigställdes aldrig utan inreddes 1792 som envånings gravkor.[1]
-
Kyrkan i Suecia-verket 1696
-
Kyrkans västfasad 2012 med de två gravkoren
.jpg)
Interiör[redigera | redigera wikitext]
- Altare: "Det gyldene altaret", en gåva av brukspatronen Johan Clason (1667–1747) utfört i trä av slottsbyggmästare Georg Fröman, invigdes Alla helgons dag 1747. Altartavlan "Jesus på korset" är målad 1738 av konstnären Georg Engelhard Schröder.
- Predikstol: Den väldiga kolonnprydda predikstolen i klassicistisk stil är utförd efter en ritning av hovintendenten Jean Eric Rehn. Den invigdes Juldagen 1784.
- Dopkapell: Dopkapellet inreddes 1944. Altaret är en gåva av slottsarkitekten Knut Nordenskiöld och byggmästaren Edvin Rundlöf. Fönstermålningen ovanför altaret är utförd av konstnären Gunnar Torhamn.
- Dopfunten, av röd öländsk kalksten, bär följande inskription: "Erich Pehrson Psilander Brita Andersdotter Dühre Anno 1678".
- Dopskål från 1685
- Andreaskoret: Glasfönster föreställande aposteln Andreas tillsammans med församlingens vapen, utfört av konstnären Bengt Olof Kälde.
- Nattvardskärl: Nattvardskalk i barockstil tillverkad 1650 i Augsburg. Oblatask från 1685.
Orglar[redigera | redigera wikitext]
Olof Hedlunds orgel[redigera | redigera wikitext]
Kronologi:
- 1734 (eller 1736): Församlingen förvärvar ett mindre orgelverk från Maria Magdalena kyrka i Stockholm.
- 1736-1737: Orgelbyggare Olof Hedlund (ca 1707-1749), Stockholm, sätter upp orgelverket i Hedvig Eleonora kyrka. Han bygger också till ett åttastämmigt pedalverk i fristående pedaltorn på ömse sidor om manualverket.
Disposition:
| Manualverk C-c³, bruten oktav (47 toner) | Pedal C-c¹, bruten oktav (23 toner) |
| Principal 8' (fasad) | Untersatz 16’ |
| Gedackt 8' | Principal 8’ |
| Qvintadena 8' | Gedackt 8’ |
| Octava 4' | Octava 4’ |
| Qvinta 3' (eg. 2 2/3') | Mixtur III |
| Octava 2' | Basun 16’ |
| Decoma von 4, (1 3/5’) | Trompet 8’ |
| Seaquialtera V chor. | Trumpet 4’ |
| Trumpet 8' | |
| Vox humana 8', D |
- 1759 eller 1760: Manualverket säljs till Medåkers kyrka i Västmanland. Pedalverket behålls.
Jonas Grens och Petter Stråhles orgel[redigera | redigera wikitext]
- 1762: Jonas Gren och Petter Stråhle bygger kyrkans första "stora" orgel genom att komplettera pedalverket med nytt manual- och öververk. Fasaden ritas av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz. Orgelns disposition finns upptagen i Abrahamsson Hülphers "Historisk afhandling om musik och instrumenter" från år 1773.
-
Carl Fredrik Adelcrantz orgelfasad.
-
Grönlunds orgel.
-
Grönlunds spelbord.
Per Larsson Åkermans orgel[redigera | redigera wikitext]
- 1868: Per Larsson Åkerman, Stockholm sätter upp en ny 24-stämmig orgel bakom Adelcrantz fasad. Dock borttas de fristående pedaltornen och även i övrigt görs en del förändringar. Fasadpiporna ersätts med stumma attrapper.
- 1908: Om- och tillbyggnad av firma P.L. Åkerman & Lund, Sundbyberg. Orgeln förses med rooseveltlådor, mekanisk traktur och rörpneumatisk registratur. Den utökas till 37 klingande stämmor fördelade på 3 manualer och pedal. Samtliga stämmor från föregående orgel behålls.
- 1948: Ombyggnad av firma A. Magnusson, Göteborg. Det mesta av 1908 års orgel bibehålls, men orgeln får nu helelektrisk traktur och registratur med 69 stämmor och nytt fristående spelbord.
Grönlunds orgel[redigera | redigera wikitext]
- 1969: Kontrakt om nybyggnad tecknas med Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Under åren som följde har större och smärre förändringar vidtagits; 1995 installeras ett nytt datorstyrt kombinationssystem som medger programmering av 6 400 fria kombinationer. Carl Fredrik Adelcrantz fasad från 1762 har trots en del förändringar ändå i huvudsak bevarats.
Nuvarande disposition:
| Huvudverk I C-g³ | Positiv II C-g³ | Svällverk III C-g³ | Pedal C-f¹ | Koppel |
| Principal 16’ (1908/1976) | Borduna 16’ (1868/1976) | Fugara 16’ (1908) | Bourdon 32’ (1868/1976) | I/P |
| Principal 8' (1976) | Principal 8' (1976) | Principal 8’ (1868) | Principal 16' (1948/1976) | II/P |
| Dubbelflöjt 8' (1948) | Flûte harmonique 8' (1868) | Rörflöjt 8’ (1868/1976) | Subbas 16’ (1868) | III/P |
| Gamba 8’ (1868) | Gedackt 8’ (1976) | Salicional 8’ (1868) | Oktava 8' (1976) | II/I |
| Oktava 4' (1976) | Oktava 4' (1976) | Voix céleste 8’ (1908) | Borduna 8’ (1976) | III/I |
| Rörflöjt 4' (1976/1988) | Koppelflöjt 4' (1976) | Oktava 4’ (1908) | Oktava 4’ (1976) | III//II |
| Oktava 2' (1976) | Nasat 2 2/3’ (1976) | Flûte octaviant 4’ (1868) | Öppen flöjt 4’ (1988) | 16' III/II |
| Mixtur II, 16' (1976) | Oktava 2’ (1976) | Salicet 4’ (1930) | Blockflöjt 2’ (1976) | |
| Mixtur IV (1976) | Ters 1 3/5’ (1976) | Valdflöjt 2’ (1976) | Mixtur VI (1976) | |
| Scharff III (1976) | Larigot 1 1/3’ (1976) | Piccolo 1’ (1984) | Bombarde 32’ (1948/1976) | |
| Grand Cornet V, fr c° (1976) | Mixtur III (1976) | Mixtur V (1976) | Basun 16’ (1868/1976) | |
| Trumpet 16' (1983) | Cymbel II (1976) | Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ (1976) | Trumpet 8’ (1976) | |
| Trumpet 8’ (1976/1983) | Trumpet 8’ (1976) | Bombarde 16’ (1976) | Clairon 4’ (1948/1976) | |
| Clairon 4’ (1983) | Krumhorn 8’ (1976) | Oboe 8’ (1948/1976) | ||
| Tremulant | Vox humana 8’ (1976) | |||
| Crescendosvällare | Clairon 4’ (1976) | |||
| Tremulant | Register- | |||
| Crescendosvällare | svällare |
Kyrkklockor[redigera | redigera wikitext]
-
Storklockan.
-
Mellanklockan.
-
Lillklockan.
Storklockan, gjuten i Helsingör 1639 för Kronborgs slott, togs 1658 som krigsbyte av Carl Gustaf Wrangel. Med en vikt av 4,73 ton är den en av Sveriges tyngsta kyrkklockor.
Folklore[redigera | redigera wikitext]
Liksom många andra Stockholms kyrkor sägs även Hedvig Eleonora kyrka ha flera spöken, såväl inne i kyrkan som på kyrkogården. Genom kyrkan vandrar Ladugårdslandets vita fru som vid sin hand leder ett huvudlöst barn. Carl von Cardell har spökat sedan sin begravning 1821. Begravningen var omgärdad av underliga himlafenomen och andra mystiska händelser. På doktor Hallmans gravhäll inne i kyrkan samlas församlingens döda läkare och deras patienter till gästabud.[2]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Stockholms stift Hedvig Eleonora kyrka (läst 17 december 2012
- ^ Linnell, Stig, Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen 2003, s. 185
- Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, Historia & nutid, Verbum, Stockholm 1997, ISBN 91-526-2587-7
Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hedvig Eleonora kyrka.
- Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm
- Hedvig Eleonora kyrka, historik
Wikimedia Commons har media som rör 
