Hedvig Eleonora kyrka
(Omdirigerad från Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm)
- För andra betydelser, se Hedvig Eleonora kyrka (olika betydelser).
| Hedvig Eleonora kyrka | |
| Kyrka | |
 Hedvig Eleonora kyrka i december 2017.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Län | Stockholms län |
| Ort | Stockholm |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Stockholms stift |
| Församling | Hedvig Eleonora församling |
| Plats | Storgatan 2, 114 51 Stockholm |
| - koordinater | 59°20′7″N 18°04′50″Ö / 59.33528°N 18.08056°Ö |
| Invigd | 21 augusti 1737 |
| Geonames | 8128538 |
| Bebyggelse- registret |
21300000004711 |
 Hedvig Eleonora kyrka på färglitografi 1874
| |
Hedvig Eleonora kyrka (även kallad Östermalmskyrkan), Storgatan vid Östermalmstorg, Stockholm, tillhör Svenska kyrkan och är församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling i Stockholms stift.
Kyrkan invigdes 21 augusti 1737[1] och har sitt namn efter Karl X Gustavs gemål drottning Hedvig Eleonora.
Historik och arkitektur[redigera | redigera wikitext]
1672 skildes Ladugårdslandet från S:t Jacobs församling och blev Ladugårdslands församling (namnändrad 1737 till Hedvig Eleonora församling) med Amiralitetskyrkan på Kyrkholmen som medelpunkt och amiralitetspredikanten som pastor under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob.
Sedan 1615 hade amiralitetsförsamlingen haft en kyrka på Kyrkholmen, nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum numera ligger, men 1664 – under Karl XI:s förmyndarregering – blev en ny kyrkobyggnad beslutad, till vilken stadsarkitekten Jean de la Vallée uppgjorde ritningen. Kyrkan grundlades 1669, och dess åttkantiga grundplan återfinns i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Men arbetet avstannade dock snart på grund av brist på pengar. Dock uppfördes en liten provisorisk träkyrka Ladugårdslands kyrka vid Storgatan, nära Artillerigatan. Byggandet av den nya kyrkan återupptogs 1725, nu med Göran Josuae Adelcrantz som arkitekt. Den nya kyrkan invigdes den 21 augusti 1737.
Kända personer som är begravda på Hedvig Eleonora kyrkogård inkluderar: Elis Schröderheim
Exteriör[redigera | redigera wikitext]
Dagens kyrka skildrar två skeden i kyrkans byggnadshistoria. Kupolen skiljer sig väsentligt från underpartiet i fråga om både stil och mått. Den tillkom 1866–1868 efter ritning av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander (1816–1881), med omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg (1818–1877).
Två gravkor vid västfasaden utgör rester av två 1755 påbörjade västtorn. Tornen färdigställdes aldrig utan inreddes 1792 som envånings gravkor.[2]
Kyrkan i Suecia-verket 1696
Kyrkans västfasad i december 2012, med de två gravkoren
Flygbild från juni 2011
.jpg)
Interiör[redigera | redigera wikitext]
- Altare: "Det gyldene altaret", en gåva av brukspatronen Johan Clason (1667–1747) utfört i trä av slottsbyggmästare Georg Fröman, invigdes Alla helgons dag 1747. Altartavlan "Jesus på korset" är målad 1738 av konstnären Georg Engelhard Schröder. 1868 var där förslag om en ny altartavla "Christi Uppståndelse" målad 1866 och skänkt till dåvarande Ladugårdslands församling av konstnären Johan Joseph Malmberg (1836-1874). Där var delade meningar, så kyrkorådet beslutade att från 10 februari låta de två tavlorna vara exponerade bredvid varandra under 14 dagar så att ett slutgiltigt val kunde göras.[3]
- Predikstol: Den väldiga kolonnprydda predikstolen i klassicistisk stil är utförd efter en ritning av hovintendenten Jean Eric Rehn. Den invigdes Juldagen 1784.
- Dopkapell: Dopkapellet inreddes 1944. Altaret är en gåva av slottsarkitekten Knut Nordenskiöld och byggmästaren Edvin Rundlöf. Fönstermålningen ovanför altaret är utförd av konstnären Gunnar Torhamn.
- Dopfunten, av röd öländsk kalksten, bär följande inskription: "Erich Pehrson Psilander Brita Andersdotter Dühre Anno 1678".
- Dopskål från 1685
- Andreaskoret: Glasfönster föreställande aposteln Andreas tillsammans med församlingens vapen, utfört av konstnären Bengt Olof Kälde.
- Nattvardskärl: Nattvardskalk i barockstil tillverkad 1650 i Augsburg. Oblatask från 1685.
Orglar[redigera | redigera wikitext]
Olof Hedlunds orgel[redigera | redigera wikitext]
Kronologi:
- 1736-1737: I mars 1736 beslutade kyrkorådet att köpa in orgelverk från Maria Magdalena kyrka i Stockholm för 1200 daler kopparmynt. Orgeln hade 9 stämmor och en manual.[4] Den var troligtvis byggd 1634.[5] Orgelbyggaren Johan Niclas Cahman, Stockholm hade lovat att ta ner orgelverket från Maria Magdalena kyrka och sätta upp det i kyrkan. Han presenterade i maj samma år en tillbyggnad av ett pedalverk för kyrkoåret. Kontrakts om bygget skrevs i maj 1736 med orgelbyggaren Olof Hedlund, Stockholm. Orgeln blev färdig i början av augusti 1737 och inventerades 12 augusti av organisterna Ferdinand Zellbell den äldre och David Kellner. Församlingens organist Lars Kinström var även närvarande vid inventeringen. Fasaden var ritad av arkitekt Göran Josuæ Adelcrantz och bildhuggaren Petter Norberg tillverkade fasade med sirater, ornament och två änglar med basuner i händerna. Hedlund reparerade orgeln i maj 1743.[4] Han bygger också till ett åttastämmigt pedalverk i fristående pedaltorn på ömse sidor om manualverket.
Disposition:
| Manualverk C-c³, bruten oktav (47 toner) | Pedal C-c¹, bruten oktav (23 toner) |
| Principal 8' (fasad) | Untersatz 16’ |
| Gedackt 8' | Principal 8’ |
| Qvintadena 8' | Gedackt 8’ |
| Octava 4' | Octava 4’ |
| Qvinta 3' (eg. 2 2/3') | Mixtur III |
| Octava 2' | Basun 16’ |
| Decoma von 4, (1 3/5’) | Trompet 8’ |
| Seaquialtera V chor. | Trumpet 4’ |
| Trumpet 8' | |
| Vox humana 8', D |
- 1759 eller 1760: Manualverket säljs till Medåkers kyrka i Västmanland. Pedalverket behålls. Varifrån den senare skänks till Nordiska museet.
Jonas Grens och Petter Stråhles orgel[redigera | redigera wikitext]
- 1761: Jonas Gren och Petter Stråhle, Stockholm byggde kyrkans första "stora" orgel genom att komplettera pedalverket med nytt manual- och öververk. Orgeln har 26 stämmor, två manualer och pedal.[6] Fasaden ritas av arkitekt Carl Fredrik Adelcrantz.
| Manual I | Öververk II | Pedal | Koppel |
| Kvintadena 16' | Gedakt 8' | Untersats 16' | I/P |
| Principal 8' | Principal 4' | Principal 8' | I/II |
| Flagflöjt 8' | Rörflöjt 4' | Gedakt 8' | |
| Oktava 4' | Kvinta 3' | Oktava 4' | |
| Flöjt 4' | Oktava 2' | Scharf III | |
| Kvinta 3' | Scharf III | Basun 16' | |
| Oktava 2' | Trumpet 8' | Trumpet 8' | |
| Scharf III | Vox virginea | Trumpet 4' | |
| Trumpet 16' | |||
| Trumpet 8' |
Carl Fredrik Adelcrantz orgelfasad.
Grönlunds orgel.
Grönlunds spelbord.
Per Larsson Åkermans orgel[redigera | redigera wikitext]
- 1868: Per Larsson Åkerman, Stockholm sätter upp en ny 24-stämmig orgel bakom Adelcrantz fasad. Dock borttas de fristående pedaltornen och även i övrigt görs en del förändringar. Fasadpiporna ersätts med stumma attrapper. Orgeln hade två manualer och pedal.[7]
- 1908: Ombyggnad och tillbyggnad av firma Åkerman & Lund, Sundbyberg. Orgeln förses med rooseveltlådor, mekanisk traktur och rörpneumatisk registratur. Den utökas till 37 klingande stämmor fördelade på 3 manualer och pedal.[7] Samtliga stämmor från föregående orgel behålls.[källa behövs]
- 1948: Ombyggnad och tillbyggnad av firma A. Magnusson Orgelbyggeri AB, Göteborg. Orgeln utökas till 67 eller 68 stämmor och orgeln får ett nytt elektriskt system. Fasaden görs bredare och man bygger till två tureller på sidorna.[7] Det mesta av 1908 års orgel bibehålls, men orgeln får nu helelektrisk traktur och registratur och nytt fristående spelbord.[källa behövs]
Grönlunds orgel[redigera | redigera wikitext]
- 1969: Kontrakt om nybyggnad tecknas med Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad. Orgeln står färdig 1976 och är mekanisk. Under åren som följde har större och smärre förändringar vidtagits; 1995 installeras ett nytt datorstyrt kombinationssystem som medger programmering av 6 400 fria kombinationer. Carl Fredrik Adelcrantz fasad från 1762 har trots en del förändringar ändå i huvudsak bevarats.
Nuvarande disposition:
| Huvudverk I C-g³ | Positiv II C-g³ | Svällverk III C-g³ | Pedal C-f¹ | Koppel |
| Principal 16’ (1908/1976) | Borduna 16’ (1868/1976) | Fugara 16’ (1908) | Bourdon 32’ (1868/1976) | I/P |
| Principal 8' (1976) | Principal 8' (1976) | Principal 8’ (1868) | Principal 16' (1948/1976) | II/P |
| Dubbelflöjt 8' (1948) | Flûte harmonique 8' (1868) | Rörflöjt 8’ (1868/1976) | Subbas 16’ (1868) | III/P |
| Gamba 8’ (1868) | Gedackt 8’ (1976) | Salicional 8’ (1868) | Oktava 8' (1976) | II/I |
| Oktava 4' (1976) | Oktava 4' (1976) | Voix céleste 8’ (1908) | Borduna 8’ (1976) | III/I |
| Rörflöjt 4' (1976/1988) | Koppelflöjt 4' (1976) | Oktava 4’ (1908) | Oktava 4’ (1976) | III//II |
| Oktava 2' (1976) | Nasat 2 2/3’ (1976) | Flûte octaviant 4’ (1868) | Öppen flöjt 4’ (1988) | 16' III/II |
| Mixtur II, 16' (1976) | Oktava 2’ (1976) | Salicet 4’ (1930) | Blockflöjt 2’ (1976) | |
| Mixtur IV (1976) | Ters 1 3/5’ (1976) | Valdflöjt 2’ (1976) | Mixtur VI (1976) | |
| Scharff III (1976) | Larigot 1 1/3’ (1976) | Piccolo 1’ (1984) | Bombarde 32’ (1948/1976) | |
| Grand Cornet V, fr c° (1976) | Mixtur III (1976) | Mixtur V (1976) | Basun 16’ (1868/1976) | |
| Trumpet 16' (1983) | Cymbel II (1976) | Sesquialtera II, 2 2/3’ + 1 3/5’ (1976) | Trumpet 8’ (1976) | |
| Trumpet 8’ (1976/1983) | Trumpet 8’ (1976) | Bombarde 16’ (1976) | Clairon 4’ (1948/1976) | |
| Clairon 4’ (1983) | Krumhorn 8’ (1976) | Oboe 8’ (1948/1976) | ||
| Tremulant | Vox humana 8’ (1976) | |||
| Crescendosvällare | Clairon 4’ (1976) | |||
| Tremulant | Registersvällare | |||
| Crescendosvällare |
Digitalorgeln[redigera | redigera wikitext]
- 2018: Grönlundsorgeln utökas med ett nytt spelbord med digitala stämmor från Allen Organ Company, USA.[8]
Disposition:
| Huvudverk I | Positiv II | Svällverk III | Soloverk IV | Stråkverk (floating) | Kororgel I | Pedal |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Principal 16' * | Contre Viole 16' | Bourdon doux 16' | Gamba Celeste 2 chor 16' | Salicional 2 chor 8' | Bourdon 16' | Resultant 64' |
| Bourdon 16' | Borduna 16' | Fugara 16' * | Solo Gamba 8' | Gamba 2 chor 8' | Soft Principal 8' | Violon 32' |
| Principal 8' * | Principal 8' * | Principal 8' * | Gamba Celeste 8' | 1st Viole 2 chor 8' | Geigen Diapason 8' | Bourdon 32' * |
| Diapason 8' | Gedackt 8' * | Geigen Diapason 8' | Concert Flute 8' | 2nd Viole 2 chor 8' | Flauto Mirabilis 8' | Soft Subbas 32' |
| Dubbelflöjt 8' * | Flûte Harmonique 8' * | Rörflöjt 8' * | French Horn 8' | Salicet 2 chor 4' | Gamba 8' | Gamba 32' (St) |
| Harmonic Flute 8' | Viole 8' | Bourdon 8' | Cor Anglais 8' | Dulcet 2 chor 4' | Flute Celeste 2 chor 8' | Violone 32' (St) |
| Bourdon 8' | Viole Celeste 8' | First Salicional 8' * | Gambette Celeste 2 chor 4' | Violina 2 chor 2' | Flûte Harmonique 4' | Principal 16' * |
| Gamba 8' * | Kvintadena 8' | Second Salicional 8' | Tuba Mirabilis 16' | Dulciana Mixture 5 chor | Super Octave 2' | Subbas 16' * |
| Viole 8' | Oktava 4' * | First Voix Céleste 8' * | Tuba Mirabilis 8' | GeniSys 11 | Mixture 4 chor | Bourdon 16' |
| Kvinta 5 1/3' | Koppelflöjt 4' * | Second Voix Celeste 8' | Trompette Chamade 8' | Tremulant | Tromba 8' | Bourdon doux 16' |
| Oktava 4' * | Flûte Harmonique 4' | Flute Celeste 2 chor 8' | Octave Mirabilis 4' | Vox Humana 8' | Flûte 16' | |
| Gamba 4' | Violes 2 chor 4' | Gamba 2 chor 8' | Celesta | Violone 16' (St) | ||
| Traverse Flute 4' | Nasard 2 2/3' * | Salicional 2 chor 8' | Harpsichord | Gamba 16' (St) | ||
| Rörflöjt 4' * | Oktava 2' * | Oktava 4' * | GeniSys 9 & 10 | Kvinta 10 2/3' | ||
| Twelfth 2 2/3' | Flute 2' | Octave geigen 4' | Tremulant | Borduna 8' | ||
| Oktava 2' * | Tritonus 1 9/23' | Flûte octaviante 4' * | Edoff Star * (2018) | Gedackt flöte 8' | ||
| Waldflute 2' | Ters 1 3/5' * | Spitzflute 4' | Cello 8' | |||
| Mollters 16/19' | Larigot 1 1/3' * | Salicet 4' * | Oktava 4' * | |||
| Sharp Mixture 3 chor | Mixtur 3 chor * | Nasard 2 2/3' | Choralbass 4' | |||
| Mixtur 2 chor * | Cymbale 3 chor | Waldflöjt 2' * | Öppen flöjt 4' * | |||
| Scharf 3 chor * | Cymbel 2 chor * | Septima 1 1/7' | Flûte 4' | |||
| Mixtur 4 chor * | Rankett 16' | Piccolo 1' * | Flöjt 2' * | |||
| Grand Cornet 5 chor * | Klarinette 8' | Nona 8/9' | Theorbe 3 chor | |||
| Trumpet 16' * | Krumhorn 8' * | Fourniture 4 chor | Mixture 6 chor * | |||
| Double Trumpet. 16' | Trumpet 8' * | Mixtur 5 chor * | Bombard 32' * | |||
| Spansk Trumpet. 8' | Oboe 4' | Sesquialtera 2 chor * | Contra Trumpet 32' | |||
| Trumpet 8' * | GeniSys voice 7 | Bassoon 16' | Contra Bombarde 32' | |||
| Clairon 4' * | GeniSys voice 8 | Bombard 16' * | Basun 16' * | |||
| Chimes | Tremulant * | Vox Angelica 8' | Double Trumpet 16' | |||
| GeniSys voice 5 | Vox Humana 8' * | Bombarde 16' | ||||
| GeniSys voice 6 | Hautbois 8' | Trumpet 8' * | ||||
| Oboe 8' * | Trompette 8' | |||||
| Trompette 8' | Clairon 4' * | |||||
| Trumpet 8' * | Klarine 4' | |||||
| Klarine 4' | GeniSys 1 & 2 | |||||
| Clairon 4' * | ||||||
| Celesta (fr. Solo) | ||||||
| GeniSys 3 & 4 | ||||||
| Tremulant * |
*= stämma från Grönlundsorgeln
Kororgel[redigera | redigera wikitext]
Den mekaniska kororgeln byggdes 1966 av Grönlunds Orgelbyggeri AB, Gammelstad. Orgeln är helmekanisk med slejflådor.[7]
| Manual C-g³ | Pedal C-f1 | Koppel | |
| Gedackt 8’ Bas/Diskant | Subbas 16’ | Man/Ped. | |
| Principal 4’ Bas/Diskant | Gedackt 8’ (transmitterad från Gedackt 8' i manualen) | ||
| Rörflöjt 4' Bas/Diskant | Kvintadena 4' | ||
| Valdflöjt 2' Bas/Diskant | |||
| Oktava 1' | |||
| Sesquialtera II Diskant | |||
| Dulcian 8' Bas/Diskant |
Diskografi[redigera | redigera wikitext]
Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.
- The complete organ works. 1 / Franck, César, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Proprius, Lyricon PROP 7842. 1982.
- The complete organ works. 2 / Franck, César, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Proprius, Lyricon PROP 7843. 1982.
- The complete organ works. 3 / Franck, César, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Proprius, Lyricon PROP 7844. 1982
- Dupré / Torén, Torvald, orgel. CD. Proprius PRCD 9003. 1989. - Tidigare utgivet på LP 1981.
- Julmusik / Torén, Torvald, orgel. LP. Proprius PROP 9936. 1985.
- L'oeuvre d'orgue / Duruflé, Maurice, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. CD. Proprius PRCD 9059. 1989. - Tidigare utgivet på LP 1981.
- Organ treasures / Wager, Mattias, orgel. CD. Opus 3 CD 22031. 2003.
- Otto Olsson : Torvald Torén plays the Magnusson organ of the Hedvig Elenora Church in Stockholm. CD. Robert Holmin ljud & bild RHLB05. 2006. Inspelat 1974.
- Soi, riemuiten soi! : ruotsin kirkon virsiä = Svenska kyrkans psalmer. 1 / Suovanen, Gabriel, baryton ; Kiviniemi, Kalevi, orgel. CD. SR Records, SR Sisuradio SRCD 2030. 2005.
- Swedish organ music / Torén, Torvald, orgel. CD. Proprius PRCD 9123. 1995.
- Symfoni för orgel nr 1 d-moll op 14 ; Carillon de longpont op 31:21 ; Arabesque 31:15 / Vierne, Louis, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Opus 3 8203. 1983.
- Symfoni för orgel nr 2 ; Aubade ; Impromptu ; Toccata / Vierne, Louis, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Opus 3 8204. 1987.
- Symfoni för orgel nr 4 g-moll op 32 ; Andantino för orgel op 51:2 ; Clair du lune op 53:5 / Vierne, Louis, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Opus 3 8205. 1983.
- Symfoni för orgel nr 5 / Vierne, Louis, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Opus 3 8206. 1983.
- Symfoni för orgel nr 6 ; Triptyque / Vierne, Louis, kompositör ; Torén, Torvald, orgel. LP. Opus 3 8207. 1983.
- Ulf Norbergs orgelbearbetningar : musik i Hedvig Eleonora kyrka / Norberg, Ulf, orgel. CD. Peroas Records PACD004. 2006.
Kyrkklockor[redigera | redigera wikitext]
Storklockan.
Mellanklockan.
Lillklockan.
Storklockan, gjuten i Helsingör 1639 för Kronborgs slott, togs 1658 som krigsbyte av Carl Gustaf Wrangel. Med en vikt av 4,73 ton är den en av Sveriges tyngsta kyrkklockor.
Folklore[redigera | redigera wikitext]
Liksom många andra Stockholms kyrkor sägs även Hedvig Eleonora kyrka ha flera spöken, såväl inne i kyrkan som på kyrkogården. Genom kyrkan vandrar Ladugårdslandets vita fru som vid sin hand leder ett huvudlöst barn. Carl von Cardell har spökat sedan sin begravning 1821. Begravningen var omgärdad av underliga himlafenomen och andra mystiska händelser. På doktor Hallmans gravhäll inne i kyrkan samlas församlingens döda läkare och deras patienter till gästabud.[9]
Se även[redigera | redigera wikitext]
Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Välkommen till Hedvig Eleonora kyrkas vänförening”. Hedvig Eleonora kyrkas vänförening. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191022201915/https://hekv.se/. Läst 22 oktober 2019.
- ^ Stockholms stift Hedvig Eleonora kyrka (läst 17 december 2012
- ^ ”Konstnotis. I Ladugårdslands kyrka uppsattes igår”. Aftonbladet, notis 2:a kolumn. 11 februari 1868. https://tidningar.kb.se/4112678/1868-02-11/edition/0/part/1/page/2/?newspaper=AFTONBLADET&from=1868-02-11&to=1868-02-11. Läst 13 december 2022.
- ^ [a b] Olsson, Birger (1998). Olof Hedlund Orgelbyggare. Göteborg: Rundqvists Boktryckeri. sid. 53-60. Libris 7753832. ISBN 91 85974 48-X
- ^ Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- ^ Abrahamsson Hülpers, Abraham (1773) (på svenska). Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige. Västerås: Johan Laurentius Horrn. sid. 208-209. Libris 2413220
- ^ [a b c d] Edholm, Dag (1997). Stockholm orgelstaden : historia och nutid. Stockholm: Verbum. sid. 118-121. Libris 7411906. ISBN 91-526-2587-7
- ^ ”Orglar – OrganSpace” (på amerikansk engelska). http://organspace.se/organs/. Läst 13 oktober 2021.
- ^ Linnell, Stig, Stockholms spökhus och andra ruskiga ställen 2003, s. 185
- Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, Historia & nutid, Verbum, Stockholm 1997, ISBN 91-526-2587-7
- Dag Edholm, red (1990). Inventarium över svenska orglar: 1989:III, Strängnäs stift; Stockholms stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. Libris 4108784
- Håkan Liby, Några uppländska folklivsbilder av Johan Josef Malmberg. Årsboken Uppland (1983)
Externa länkar och källor[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hedvig Eleonora kyrka.- Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm
- Hedvig Eleonora kyrka, historik
Wikimedia Commons har media som rör Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 126-127. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4
- Lundmark, Efraim (1920). Hedvig Eleonora kyrka : konsthistoriskt inventarium / utarbetat av Efraim Lundmark. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 Sveriges kyrkor ; 10. Stockholm ; 3:2. Stockholm. Libris 19512979. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6855
