Bjuv
Bjuv | |
Tätort Centralort | |
Vy över Bjuv med kyrka och vattentorn.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Skåne |
Län | Skåne län |
Kommun | Bjuvs kommun, Svalövs kommun |
Koordinater | 56°5′10″N 12°55′10″Ö / 56.08611°N 12.91944°Ö |
Area | 954 hektar (2020)[1] |
- Bjuvs kommun | 952 hektar (2020)[2] |
- Svalövs kommun | 2 hektar (2020)[2] |
Folkmängd | 10 911 (2020)[1] |
- Bjuvs kommun | 10 908 (2020)[2] |
- Svalövs kommun | 3 (2020)[2] |
Befolkningstäthet | 11,4 inv./hektar |
- Bjuvs kommun | 11,5 inv./hektar |
- Svalövs kommun | 1,5 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Bjuv |
Postnummer | 267 XX |
Riktnummer | 042 |
Tätortskod | T3352[3] |
Geonames | 2721534 |
Bjuvs läge i Skåne län.
| |
Wikimedia Commons: Bjuv | |
Bjuv är en tätort och centralort i Bjuvs kommun i Skåne län. Bjuv ligger öster om Helsingborg.
I Bjuv finns Bjuvs kyrka samt butiker, tandläkare/tandhygienist, restauranger, pensionat och kaféer.
Historik
Samhället växte snabbt under sent 1800-tal som en gruvort. Den sista kolgruvan i Bjuv stängdes 1981. I dag är kommunens gruvmuseum inrymt här. Dessutom kan man se spåren efter gruvorna, som sträcker sig under stora delar av Bjuv. På en del ställen syns det i husgrunder som spruckit, eller i olyckliga fall gruvgångar som rasat in, vilket dock inte är vanligt förekommande.
Gruvhusbebyggelse
På den tiden som stenkolsgruvorna i Bjuv var igång, byggdes det tjänstebostäder till dem som var anställda i bolaget (Höganäs-Billesholms AB, som var ägare till gruvorna). Bebyggelsen på "Platsen" började byggas på 1870-talet och bebyggelsen i kvarteret Freden (namn efter krigsslutet, första världskriget) byggdes 1918.
Gruvorna
Det har funnits sex st. gruvschakt i Bjuv.
- Schakt 1, sänkt 1873 och i drift till 1904. Efter 1904 använt som ventilationsschakt.
- Schakt 2, sänkt 1872. Ventilationsschakt till 1905 och uppfordringsschakt 1905-1930.
- Schakt 3, sänkt 1894 och i drift till 1979. Detta schakt benämndes även Greve Strömfelts schakt. Detta schakt var det som var igång längst tid, i detta kolfältet.
- Schakt Tibbarp, 1931-1942. Enbart personbefordran.
- Schakt Olstorp, 1942-1968. Enbart personbefordran.
- Schakt Bjuvstorp, 1942-1946. Endast personbefordran.
Bjuvs gruvmuseum
I Schakt tres fd. maskinrum, finns idag ett museum som visar upp hur det såg ut på den tid det begav sig. Här finns bl.a. en modell av en gruvort och en lägenhet med tidstypiska möbler och redskap som fanns i ett gruvarbetarhem på nittonhundratalets början. Museet har öppet under sommarmånaderna.
Övrigt
Den 20 november 1994 begicks ett mord vid grundskolan Varagårdsskolan i Bjuv, där en 16-åring och en 17-åring mördade en 15-årig kamrat. Mordet fick stor uppmärksamhet i media.[4]
Administrativa tillhörigheter
Bjuv var och är kyrkby i Bjuvs socken och ingick i Bjuvs landskommun. 25 september 1891 inrättades Bjuvs municipalsamhälle i landskommunen som omfattade orten. 1946 bildades Bjuvs köping som en ombildning av landskommunen och municipalsamhället och i vilken sedan ortens bebyggelse omfattade en mindre del av köpingens yta. Köpingen utökades 1952 med en del av Norra Vrams socken/landskommun och uppgick 1971 i Bjuvs kommun, där Bjuv sedan dess är centralort.[5]
Bjuv har hört och hör till Bjuvs församling med en mindre del i Norra Vrams församling.[6]
Orten ingick till 1971 i Luggude tingslag och ingår därefter i Helsingborgs domsaga.[7]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Bjuv/Bjuv och Billsholm 1900–2015[8][9][10] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1900 | 2 476 | † | ||
1960 | 3 221 | |||
1965 | 4 617 | |||
1970 | 5 917 | |||
1975 | 6 800 | |||
1980 | 6 931 | |||
1990 | 6 627 | 512 | ||
1995 | 6 591 | 525 | ||
2000 | 6 228 | 535 | ||
2005 | 6 348 | 528 | ||
2010 | 6 832 | 544 | ||
2015 | 10 602 | 1 024 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Olstorp 1965. Sammanvuxen med Billesholm, Gunnarstorp och Södra Vrams fälad 2015. och gavs då namnet Bjuv och Billsholm av SCB
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. |
Kommunikationer
Bjuv ligger 15-20 minuters bilfärd från Helsingborg, 15 minuter från närmaste på/avfart längs E6:an och 10 minuter från närmaste på/avfart längs E4:an. Skånetrafikens Pågatåg trafikerar järnvägen genom Bjuv.
Till Bjuv går det även regionbussar. Regionbusslinje 230 med slutdestination Helsingborg på ena hållet och slutdestination Teckomatorp på andra hållet. Regionbusslinje 250 med slutdestination Landskrona går dagligen också med start i Bjuv.
Näringsliv
Vid årsskiftet 2009 hade Bjuvs kommun 224 aktiebolag, varav 153 är fåmansföretag med mellan 0-4 anställda, och 688 andra bolag. Företagen omsatte 7 miljarder kronor och sysselsätter ca 5.000 personer. Tillverkningsindustrin stod för ca 40% av alla arbetstillfällen i kommunen. [källa behövs]
De största företagen 2009
- Findus Sverige AB, produktion av frysta färdigrätter och frysta ärtor. Lades ner 2017
- Saint-Gobain Isover tillverkning av isoleringsmaterial.
- Höganäs-Bjuf AB, tillverkning av eldfast tegel.
- CC Höganäs Byggkeramik AB.
- Cargotec (MacGregor Bulk AB).
- Ceres i Skåne AB.
- Ekeby Möbelaffär AB.
Kända personer från Bjuv
- Se även Personer från Bjuv
- Anna Anka, tidigare Åberg, uppväxt i orten. [11]
- Per Holmkvist, komiker som ofta pratar om sin uppväxt i Bjuv i sina föreställningar. [11]
- Pelle Ossler, musiker, tidigare medlem i Wilmer X, uppväxt i orten. [11]
- Marie Plosjö, svensk fotomodell och dokusåpadeltagare, numera konstnär[12] uppväxt i orten.
- Daniel Andersson (målvakt, Helsingborgs IF), uppväxt i orten.[11]
- Göran Hagberg landslagsmålvakt, uppväxt i orten. [11].
- Henrik Quist, innebandyspelare, uppväxt i orten.[11]
Se även
Källor
Noter
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 21 oktober 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Fredrik Lassen (26 april 2007). ”Att bota ondskan”. Göteborgs universitet. http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/2792/4192.pdf. Läst 5 februari 2014.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Domsagohistorik Luggude härads domsaga
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
- ^ [a b c d e f] Enligt personartikeln
- ^ 628, First Vision Mediabyrå i Malmö AB - Tel: 040 80. ”Ceasars Palace i Las Vegas - Gallery of music & art - LOVEART .se”. www.loveart.se. http://www.loveart.se/ceasars-palace-i-las-vegas-gallery-of-music-art/. Läst 29 oktober 2017.
Tryckta källor
- Tre skånska gruvorter. Ett fertal författare. Utgiven av Bjuvs kulturnämnd i samarbete med Billesholmstraktens Hembygdsförening.
|
|
|