Kromoxidgrönt

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Dikromtrioxid)
Hoppa till: navigering, sök
Kromoxidgrönt
Kromoxidgrönt
Dikromtrioxid
Systematiskt namn Dikrom(III)trioxid
Övriga namn Kromoxidgrönt, Pigment Green 17
Kemisk formel Cr2O3
Molmassa 151,99 g/mol
Utseende Grönt pulver
CAS-nummer 1308-38-9
SMILES O=[Cr]O[Cr]=O
Egenskaper
Löslighet (vatten) Olöslig
Smältpunkt 2435 °C
Kokpunkt 4000 °C
Faror
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
3
1
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Kromoxidgrönt är ett grönt pigment som är ljusäkta, ogiftigt och har stor täckförmåga.[1] I kemiska termer består det av dikromtrioxid (Cr2O3) och i den internationella färgdatabasen Colour Index kallas det C.I. Pigment Green 17 och har nummer C.I. 77288.[2] Dikromtrioxid förekommer ibland naturligt som mineralet eskolait.[1]

Användning som pigment[redigera | redigera wikitext]

Kromoxidgrönt framställdes första gången 1809 och började användas som pigment i oljefärg i mitten av 1800-talet. Tack vare sin goda hållbarhet är det fortfarande mycket viktigt i utvändigt byggnadsmåleri och kan användas med alla bindemedel.[1] Det är också en av de ursprungliga normalfärgerna för konstmåleri, utvalda för sin hållbarhet.[3]

Eftersom färgen är så hållbar har kromoxidgrönt använts för tryckning av värdepapper och sedlar.[2][4] Det används också som keramikfärg och kan då ge gröna, rödaktiga eller orangebruna glasyrer.[1]

Liksom för många andra pigment har kromoxidgrönt marknadsförts under en rad olika namn. Det kallas bland annat permanentgrönt, ett namn som också används för det besläktade pigment som i Sverige oftast kallas smaragdgrönt. På vissa språk, och tidigare även på svenska, kan dikromtrioxid gå under benämningen kromgrönt. Idag syftar det svenska pigmentnamnet kromgrönt på en blandning av kromgult och berlinerblått medan kromoxidgrönt syftar på dikromtrioxid.[1][4]

Kemiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Naturligt dikromtrioxid (eskolait) är ett hårt och sprött ämne (8 – 8,5 på Mohs hårdhetsskala).[5] Det är relativt motståndskraftig mot syror och baser och är antiferromagnetiskt upp till Néel-temperaturen 34 °C. CAS

Dikromtrioxid kan konverteras till metalliskt krom genom en termit-liknande process. Till skillnad från järnoxid-baserad termit bildas ingen rök, gnistor eller ljud, men den lyser med ett starkt sken.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Dikromtrioxid bildas vid förbränning av dikromater som till exempel ammoniumdikromat.

[källa behövs]

Annan användning[redigera | redigera wikitext]

Dikromtrioxid används för att framställa den magnetiska oxiden kromdioxid (CrO2) som används för att tillverka magnetband enlligt formeln:[källa behövs]

Pulvret kan också användas som polermedel vid strigling av eggverktyg.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 26 mars 2016.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Hansen, Fenge; Jensen, Ole Ingolf (1991) (på danska). Farvekemi. Uorganiske pigmenter. Köpenhamn: G.E.C. Gad. Sid. 79-80, 86 
  2. ^ [a b] David Myers. ”Color of Art Pigment Database”. http://www.artiscreation.com/green.html#ci_pigment_green. Läst 26 mars 2016. 
  3. ^ Johansson, Alf (2001). Med pigment och kopaler. Svensk färgindustri under 200 år. "1". Stockholm: Sveriges Färgfabrikanters Förening 
  4. ^ [a b] Fridell Anter, Karin; Wannfors, Henrik (2015). Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid (3). Stockholm: Svensk Byggtjänst. Sid. 303 
  5. ^ Barthelmy, Dave. ”Eskolaite Mineral Data”. webmineral.com. http://webmineral.com/data/Eskolaite.shtml#.VvY31Xr5224. Läst 26 mars 2016. 

Se även[redigera | redigera wikitext]