Eksjö kommun

	Eksjö kommun
	Kommun
	Vapen för Eksjö kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
	Vapen för Eksjö kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land	Sverige
Län	Jönköpings län
Landskap	Småland
Läge	57°40′0″N 14°58′0″Ö / 57.66667°N 14.96667°Ö
Centralort	Eksjö
Areal	873,3 km² (2015-01-01); 132:a största (av 290)
- land	799,4 km²
- vatten	73,9 km²
Folkmängd	17 750 (2023-12-31); 133:e största (av 290)
Befolkningstäthet	22,2 invånare/km²; 167:e högsta (av 290)
Geonames	2716433
Kommunkod	0686
Tätortsgrad (%)	78 (2015)
Antal anställda	1 975 (2014-11)
	Webbplats: www.eksjo.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.; Lantmäteriets kommunavgränsning

Eksjö kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Eksjö.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Småland och gränsar i söder till Vetlanda kommun, i väster till Nässjö kommun och i norr till Aneby kommun, alla i Jönköpings län. I norr gränsar Eksjö också till Ydre kommun i Östergötlands län samt i öster till Vimmerby kommun och Hultsfreds kommun i Kalmar län.

Eksjö kommun ligger i Vedbo, ett av Smålands traditionella små länder.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Bellö, Edshult, Eksjö, Hult, Hässleby, Höreda, Ingatorp, Kråkshult och Mellby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Eksjö stad från 1403 som 1863 bildade en stadskommun.

Mariannelunds köping bildades 1928 genom en utbrytning ur Hässleby landskommun.

1949 inkorporerades Eksjö landskommun i Eksjö stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Höreda (av de tidigare kommunerna Edshult, Hult, Höreda och Mellby) och Ingatorp (av Bellö och Ingatorp) samtidigt som landskommunerna Hässleby och Kråkshult uppgick i Mariannelunds köping medan Eksjö stad förblev oförändrad.

Eksjö kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Eksjö stad, Mariannelunds köping samt Höreda och Ingatorps landskommuner.^[5]

1 januari 2005 överfördes fastigheten Arvidshög 1:1 från Eksjö kommun till Vetlanda kommun. Överföringen i avseende på församlingsindelningen skedde först 1 januari 2006, och fastigheten överfördes då från Kråkshults församling till Karlstorps församling.^[6]^[7]

Kommunen ingår sedan bildandet till Eksjö tingsrätts domsaga.^[8]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver en grön ek.

Eken syftar förmodligen på ortnamnet och finns på ett bevarat sigillavtryck från 1439. Vapnet fastställdes officiellt först 1949. Vid kommunbildningen 1971 fanns två vapen, detta för Eksjö stad och ett för Höreda landskommun. 1974 lät kommunen registrera det gamla stadsvapnet som kommunens vapen.

Höreda landskommun
(1947–1970)
Mariannelunds köping
(1954–1970)

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Eksjö kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			18 203
1975			18 227
1980			18 072
1985			17 894
1990			18 124
1995			17 890
2000			16 868
2005			16 575
2010			16 244
2015			16 790
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Geografi

Kommunens område ligger på småländska höglandet. De högsta punkterna är Kulla Backar, 342 meter över havet, och Skurugataberg, nära Skuruhatt, 337 meter över havet.

Indelningar

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna^[9]:

Tätorter

Det finns 6 tätorter i Eksjö kommun.

Kommunikationer

Genom kommunen löper riksväg 32 i nord-sydlig riktning och riksväg 40 i öst-västlig. Norr om Eksjö avtar länsväg 134 från riksväg 32 åt nordöst. Järnvägen Bockabanan går längs med riksväg 40 och trafikeras av regiontågen Krösatågen som förbinder Eksjö med Nässjö och Södra stambanan.

Politik

Kommunfullmäktige i Eksjö kommun har 49 ledamöter. Under kommunfullmärktige finns fem fasta beredningar som arbetar med framtids- och visionära frågor. Vid behov tillsätts tillfälliga beredningar.

De fasta beredningarna:

Ekonomi och näringsliv
Demokrati
Miljö och fysisk planering
Barn- och ungdomsfrågor
Vuxenfrågor

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande	M	Anders Gustafsson
Förste vice ordförande	C	Ingbritt Martinsson
Andre vice ordförande	S	GunBritt Henning

Kommunstyrelsen

Presidium 2014–2018
Ordförande	C	Annelie Hägg
Förste vice ordförande	M	Carina Lindström
Andre vice ordförande	S	Diana Laitinen Carlsson

Mandatfördelning i Eksjö kommun, valen 1970–2014

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

19

13

8

3

6

19

13

8

3

6

49

89,3

43

1973

16

5

15

5

3

5

16

5

15

5

3

5

49

91,4

42

7

1976

16

5

15

5

3

5

16

5

15

5

3

5

49

92,6

41

8

1979

16

7

13

4

3

6

16

7

13

4

3

6

49

91,1

40

9

1982

17

6

11

3

4

8

17

6

11

3

4

8

49

90,4

38

11

1985

17

1

11

7

4

9

17

11

7

4

9

49

89,1

39

10

1988

17

2

12

6

4

8

17

2

12

6

4

8

49

85,5

36

13

1991

16

2

11

4

6

10

16

2

11

4

6

10

49

85,6

34

15

1994

19

4

10

3

4

9

19

4

10

3

4

9

49

86,1

30

19

1998

3

15

3

10

2

7

9

3

15

3

10

2

7

9

49

80,88

27

22

2002

17

2

11

4

7

8

17

2

11

4

7

8

49

80,37

33

16

2006

16

2

1

10

3

6

11

16

2

10

3

6

11

49

79,80

33

16

2010

15

3

11

2

5

10

15

3

11

2

5

10

49

82,00

31

18

2014

16

3

4

11

1

4

10

16

3

4

11

4

10

49

83,57

29

20

Övriga partier 1973–82 var Kommunal Samling

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Näringsliv

Eksjö kommun har en stor offentlig sektor där 40 % av befolkningen arbetar. I Eksjö finns Eksjö Garnison och Höglandssjukhuset som är kommunens största arbetsgivare, bortsett från kommunen själv.

Vänorter

Neusäß i Bayern, Tyskland (1995)
Barlinek i Polen (1996)
Ærø kommun i Danmark (2001)
Schneverdingen i Niedersachsen, Tyskland (2001)

Förutom de formella vänorterna finns också andra internationella kontakter och projektpartners. Skolorna har kontakter på många olika platser, till exempel Eritrea, Nederländerna, Irland, Skottland, Tjeckien, Kenya och Tyskland.

Alytus län i Litauen är "vänlän" till Jönköpings län. Eksjö kommun är en aktiv part i olika länsprojekt med Alytus.

Se även

Källor

^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.
^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.
^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 37 & 38 Läst 25 december 2015
^ Svenska kyrkan: Kyrkostyrelsens protokoll, 2005:5. § 101 Arkiverad 26 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 december 2015
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar

Eksjö kommun

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024.

[Statmallen_Tätortsgrad_i_Sveriges_kommuner-3] ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018.

[4] ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[Indelnändr19742006-6] Statistiska centralbyrån: Indelningsändringar från 1974 till 2006; sida 37 & 38 Läst 25 december 2015

[7] Svenska kyrkan: Kyrkostyrelsens protokoll, 2005:5. § 101 Arkiverad 26 december 2015 hämtat från the Wayback Machine. Läst 25 december 2015

[8] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Eksjö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[9] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]