Jultomtens renar
Jultomtens renar är inom amerikansk, och i förlängningen genom populärkulturen anglosaxisk och västerländsk, jultradition de renar som drar jultomtens släde när denne delar ut julklappar.
Renarnas namn[redigera | redigera wikitext]
Inom amerikansk julkultur, där renarna beskrivs som flygande, är de vedertagna namnen på de åtta renarna: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Namnen kommer från dikten A Visit from St. Nicholas[1] från 1823, som gjorde att renar blev julsymboler i amerikansk kultur. Det finns ingen etablerad översättning av namnen till svenska, men i en översättning av dikten kallas de Stjärna, Nalla, Atja, Svansa, Naiti, Tassa, Valko och Dansa.[2]
Den nionde renen, Rudolf, tillkom 1939 i sagan Rudolf med röda mulen av Robert L. May.[3]
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Det har påpekats att Tomtens renar sannolikt är renkor, eftersom de brukar avbildas med horn, och rentjurar fäller sina horn i början av december medan korna har dem kvar hela vintern.[4]
Faktum är dock att redan på slutet av 1800-talet flyttade flera samiska familjer från Finnmark i Norge till Alaska. Målet var att de skulle lära inuiterna renskötsel och med på resan hade de 500 renar. Det norsk-amerikanska företaget Lomen Company använde flera av samerna tillsammans med renarna i en reklamkampanj för renkött. Där blev renarna ledda av samer och i släden som varje ren drog satt en jultomte med massa julklappar. Så föddes den moderna amerikanska julmyten med Santa Claus, Rudolf och resan från Nordpolen.[5]
Svenska julkultur[redigera | redigera wikitext]
I äldre traditionell svensk julkultur har jultomten också en släde lastad med julklappar, ibland en kälke som han drar själv. På enstaka bilder från 1800-talet har han spänt en get för kälken (en koppling till jultomtens föregångare, julbocken). Under 1900-talet har även motiv där han använder såväl hästar som renar använts, men många gånger vandrar han endast med julklappssäcken på ryggen.
Renarna anknyter till den amerikansk traditionen som spridits i populärkulturen, men en skillnad är att i äldre nordisk jultradition genomförs slädfärden nere på marken, och inte med flygande släde/renar som i Amerika.[6]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Vem som skrivit dikten är omdiskuterat, det kan antingen ha varit Clement Clarke Moore eller Henry Livingston, Jr..
- ^ Moore, Clement Clarke (2017). Julaftonsnatt. Modernista. sid. 13. Libris 20774949. ISBN 978-91-7701-790-5
- ^ Pupovac, Jessica. ”Writing 'Rudolph': The Original Red-Nosed Manuscript” (på engelska). National Public Radio. https://www.npr.org/2013/12/25/256579598/writing-rudolph-the-original-red-nosed-manuscript?ft=3&f=1032&t=1603118417936. Läst 19 oktober 2020.
- ^ Live Science: "Are Santa's Reindeer Males?", 20 september 2012, läst 17 oktober 2016
- ^ ”Rudolf er samisk”. NRK Nyheter. http://www.nrk.no/nyheter/distrikt/troms_og_finnmark/1.4157664. Läst 13 augusti 2012.
- ^ Helena Andersson (29 november 2012). ”Det är fantastiskt att se glädjen i barnens ögon”. Västerås Tidning (sidan 8). Arkiverad från originalet den 18 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161018222822/http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/8633. Läst 30 november 2012.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Jultomtens renar.
