Jultomten

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Santa Claus)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Uppslagsordet ”Jultomte” leder hit. För andra betydelser, se Jultomte (olika betydelser).
En jultomte som de skildras i nutida amerikansk kultur.

Jultomten, bara tomten eller Julgubbenfinlandssvenska[1], är en fiktiv figur som kommer med julklappar i juletid. Han avbildas ofta som en överviktig äldre man med röd luva och långt vitt skägg.

Ursprung[redigera | redigera wikitext]

Illustration från 1881 av Thomas Nast som tillsammans med Clement Clarke Moore hjälpte till att skapa bilden av jultomten.

Dagens jultomte är ett konglomerat av traditionella berättelser, mytiska figurer, verkliga personer, samtida berättelser och reklam. Under olika perioder och på olika platser har jultomten framställts på olika sätt och haft olika karaktärsdrag. Än idag skiljer sig uppfattningen om jultomten på olika platser beroende på vilka traditionella föreställningar som dominerar, men det sker en homogenisering genom att vissa bilder och personlighetsdrag reproduceras globalt av exempelvis multinationella företag som Coca-Cola och Disney.

Fornnordisk mytologi[redigera | redigera wikitext]

I stort sett alla germanska kulturer firade jul (engelskans ”Yule”, tyskans ”Jul”, isländskans ”Jól”), som inträffade kring midvintersolståndet. Detta firande var kopplat till guden Oden, som kallades för "Julfader" eller "Julner", och diserna. Anglosaxiska källor vittnar om att man vid denna tid firade "Mödrarnas natt", vilket kopplats till just diserna och disablotet. Att det möjligtvis skulle förekommit ett firande av döda mödrar inom familjen styrks av dödsguden Odens koppling till högtiden. Vid denna tid kunde man se den spöklika Odens jakt på himmelen. Margaret Baker menade att vandraren Oden med sitt långa, vita skägg, sin slokhatt som rider över himmelen om natten och besökte folket i sina stugor var grunden för jultomten.[2] I England gestaltades julen av "Father Christmas", vilket för tankarna till "Julfader". Den nederländska figuren "Sinterklaas" har också jämförts med Oden. Sinterklaas rider på hustaken på en vit häst, Oden rider över himmelen på Sleipner. Sinterklaas har svarta medhjälpare som rapporterar till honom vilka barn som varit snälla eller stygga, Oden har korparna Hugin och Munin som rapporterar åt honom.[3][trovärdig källa?]

Kristendomen[redigera | redigera wikitext]

Jultomtens amerikanska namn "Santa Claus" är baserat på det nederländska "Sinterklaas", som härleds till Sankt Nikolaus som var en kristen biskop300-talet i dagens Turkiet och som helgonförklarades för sin givmildhet.[4] I legenden räddar han bland annat i hemlighet tre flickor som inte har tillräckligt med pengar till hemgift, så att de slipper bli prostituerade. S:t Nikolaus är skyddshelgon för barn, sjömän, fiskare, de falskt anklagade, pantbanker, ångerfulla tjuvar samt många städer. Han avbildas vanligen iförd röd biskopsdräkt, ofta med detaljer i vitt och grönt.

Julbocken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Julbock
Under 1800-talet förenades traditionerna med julbocken med den nyare traditionen med jultomten. Här i en illustration från 1836.

I de nordiska länderna förekom en jultradition där ungdomar gick runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng visor.[5] En i sällskapet var, under kulturellt inflytande av den tyska traditionen med decembergestalten Krampus, alltid utklädd till bock, ibland med en mask gjord av halm, och som tack för uppträdandet fick de mat, dryck och pengar[5] till ett gille som hölls i mellandagarna. Det hände att barnen blev skrämda av den utklädda bocken.[5] I delar av Sverige fortlevde traditionen kring mitten av 1900-talet. Under 1800-talet förändrades traditionen gradvis inom den borgerliga samhällsklassen till att en man klädde ut sig till bock och delade ut julklappar,[5] på ett sätt som föregick jultomten.

Alice Tegnérs visa om "Julbocken" ("En jul när mor var liten...") lyder: "stod därute och stampa och gav dörrn en smäll". Smällen är en rest av den klappning på dörren som tillkännagav forna tiders anonyma "julklappar". En tradition var också att man i juletid lämnade en present utanför dörren till den man var hemligt kär i, klappade på dörren och försvann.[källa behövs]

När sedan jultomten blev den som traditionellt kom med julklapparna lät man istället bocken dra tomtens släde eller så red tomten på bocken.

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

Jenny Nyströms bilder var starkt bidragande till att forma den svenska bilden av tomten.

I Norden var det bland annat Viktor Rydberg, med novellen Lille Viggs äventyr på julafton (1871) och kanske främst dikten "Tomten" (1881), som lade grunden till det kulturella sammanblandningen av gårdstomten och jultomten,[6] och Jenny Nyström som illustrerade de bägge texterna. Gårdstomten är en folkloristisk figur med övernaturliga krafter som såg till att gården hade lycka med sig, men som även kunde straffa de människor som misskötte sig. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

En gradvis sammansmältning har sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus – en tjock, rödklädd äldre man som skapades på 1800-talet. Denna figur förekommer bland annat i dikten "A Visit From St. Nicholas" (numera mer känd som "The Night Before Christmas"), troligen skriven av Clement Clarke Moore, som publicerades i tidningen Sentinel 1823. I denna beskrivs St. Nicholas som en gladlynt och överviktig man med skägg vitt som snö och en näsa röd som ett körsbär, som anländer i en flygande släde dragen av åtta namngivna renar, och tar sig ner i husen genom skorstenen. De första bilderna av denna version av den amerikanske jultomten sågs senare i tecknaren Thomas Nasts illustrationer i tidningen Harper's Weekly, där en bild publicerades 1863. Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899–1976), av finsksvensk härkomst.

En populär modern myt i USA är att den tomte vi ser i dag helt och hållet skulle vara skapad av Coca-Cola, eller att tomten åtminstone fått sina rödvita kläder från Coca-Colas reklam. Detta är dock inte sant.[7] Både bilden av tomten som en gladlynt korpulent man i stort vitt skägg och dennes rödvita kläder har funnits långt tidigare, likaså har tomten använts i kommersiella syften långt innan Coca-Colas tomte. Coca-Colas inflytande på bilden av tomten ligger mer i att Sundblom gav det amerikanska folket en konsekvent bild av tomten under en 30-årsperiod och på så sätt standardiserade utseendet.

Jultomten i världen[redigera | redigera wikitext]

Julemanden i Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark vet alla barn att "julemanden" bor på Grönland. När jultomten introducerades i Danmark på 1890-talet var det dock Nordpolen som var hans hemort.[8] 1989 preciserades hemvisten via en dansk julkalender-tv-serie till Uummannaq. Den danska tomten lägger paketen under granen på natten till julafton. Renarna som drar tomtens släde heter på danska Danser, Springer, Smukke, Konge, Komet, Amor, Torden, Lyn och Rudolf.[källa behövs]

Julgubben i Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet: "joulupukki" ("pukki" betyder bock). Det finlandssvenska namnet är däremot julgubben[9]. Julgubben anses komma från Korvatunturi i Lapplands ödemark och sägs köra till alla länder med sin släde. En av hans renar – den med röda mulen – heter Petteri på finska.

Då Korvatunturi ligger långt borta i svårtillgänglig ödemark är det få turister som försöker hitta hans hem. Däremot finns turistsatsningar annanstans, i synnerhet i Rovaniemi, nära polcirkeln, där också post adresserad till Julgubben besvaras.

Ett stort antal turister, främst britter, besöker Lappland kring jul, främst Rovaniemi och Kittilä, men också Ivalo och Enontekis. År 2012 var det frågan om 300 charterflygningar, rekordåren 2006 och 2007 över 500.[10]

Jultomten i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Jultomten besöker ett svenskt hem på julafton 2011.

Den svenska jultomten, som är en blandning av amerikanska Santa Claus och gårdstomten/hustomten i gammal svensk folktro, importerades som tradition till Sverige från USA under 1800-talet[11], och besöker ofta hemmen på eftermiddagen eller kvällen, vanligtvis[källa behövs] efter TV-programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul (som sänds mellan klockan 15:00 och 16.00), den 24 december. Ofta kommer han i form av en utklädd anhörig, till exempel pappan i familjen, som under kvällen smugit ut för att klä ut sig.[12][13] En klassisk ursäkt för att förklara personens frånvaro är att denne har "gått ut för att köpa tidningen".[13] Tomten yttrar ibland frasen Finns det några snälla barn? som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter. Detta är dock en sent påkommen fras.

I svenska borgerliga hem på 1800-talet gick presentutdelningen till ungefär som den ofta gör i dag. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början på många håll föreställde en julbock.[14]

Den svenska jultomtens skratt "Ho ho ho!" tros ha kommit från engelskspråkiga länder och ursprungligen från karaktären Puck i William Shakespeares pjäs En midsommarnattsdröm omkring år 1600.[15]

Jultomtens motsvarighet i Centraleuropa[redigera | redigera wikitext]

I södra Tyskland, Österrike och Tjeckien förekommer en tradition, där det i stället var Jesusbarnet, das Christkind, som gav barnen presenter. Överflyttad till Sverige lät traditionen en ung flicka spela Jesusbarnet, med en krans av tända ljus i håret som föreställde gloria. Den figuren smälte samman med lussebruden och blev en av flera källor till den unikt svenska Lucia-traditionen. I det övriga Tyskland, som är evangeliskt präglat, är det dock jultomtens tyska motsvarighet Weihnachtsmann (julmannen) som ger presenter till barnen.

Sankt Nikolaus helgondag är 6 december. I vissa länder, särskilt Tyskland, Nederländerna och Belgien, är det då, 5 eller 6 december, som Sinterklaas kommer med presenter till barnen, medan juldagen snarare firas som en kristen högtid. I Tyskland talar man om Sankt Nikolaus som kommer med presenter 6 december och der Weihnachtsmann som förknippas med julen. De två karaktärerna avbildas på samma sätt, rödklädd och med stort vitt skägg. Den nederländska Sinterklaas har oftast röd klädsel, och har alltid sin följeslagare Zwarte Piet ("Svarte Per") nära tillhands.

I Österrike och några andra länder heter Sankt Nicklaus följeslagare Krampus, en svart varelse med horn och svans som under Krampusfesten den 6 december agar alla olydiga barn med ett risknippe innan Nicklaus delar ut presenter.

Jultomtens motsvarighet i engelskspråkiga länder[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien, USA, Kanada, Australien och andra länder med engelska som dominerande språk, finns Santa Claus (en förkortning av Saint Nicholas, d.v.s. Sankt Nikolaus), också kallad Father Christmas ("Fader Jul"), en rödklädd, skäggig mansfigur som delar ut julklapparna under julnatten, så att barnen får dem på juldagens morgon. Normalt framställs han körande en släde dragen av flygande renar.

Särskilt den amerikanska bilden av tomten, har med bl.a. Hollywoods hjälp spridits runt världen och används som en julsymbol även i många icke-kristna länder där ett sekulärt julfirande ändå förekommer, såsom Japan och Kina.

Jultomtens motsvarighet i Östeuropa[redigera | redigera wikitext]

Den slaviske Farbror Frost var från början ett vinterväsen i folkmytologin. Han är klädd i en tung rock och luva likt Sankt Nikolaus, men kläderna var från början vita och ofta lite glittriga likt gnistrande snö. Under 1800-talet kom han att smälta samman med julfirandet, likt tomten i Sverige. Han förekommer i Ryssland, Vitrusland och Ukraina och i viss mån också i andra slaviska länder. På senare decennier har han mer kommit att bli rödklädd, efter inspiration från väst. Presenter delas ut till nyår i stället för till jul, vilket är en kvarleva från sovjettiden, då man inte fick fira kristna högtider.

Jultomtens bostadsort[redigera | redigera wikitext]

Santa Park i Rovaniemi.

En svårlöslig fråga i mytologin är den om var jultomten bor. I amerikansk tradition bor han på Nordpolen, vilket även influerat jultraditionen i andra länder, där han har en tomteverkstad med massor av tomtenissar, som tillverkar alla julklappar. Enligt denna tradition använder han en flygande släde dragen av renar, med Rudolf i spetsen, för att flyga runt världen och dela ut julklapparna under natten till Juldagen. Danskarna anser att "Julemanden" bor i IlulissatGrönland. Finländarna är övertygade om att Julgubben bor på fjället Korvatunturi i nordöstra Finland, men den ogästvänliga platsen har fått konkurrens av Rovaniemi, där man sedan 1998 haft nöjesfältet Santa Park. En delegation från Rovaniemi har bedrivit lobbying i hopp om att få bli EU-sanktionerade som jultomtens hemort. I Norge och Sverige har man haft mindre behov av att fastställa var tomten bor. Det kan möjligen bero på att kopplingen till gårdstomte-/nissetraditionen är starkare där. I Sverige finns både Sagolandet Tomteland sedan 1984 i Mora och postcentralen i Tomteboda, där de brev som svenska barn skriver till tomten hamnar, och varifrån de också ofta får svar.[16]

I slutet av 1990-talet gav sig även Arvidsjaur i Sverige in i diskussionen, och i mitten av december 1998 invigdes "Tomtens hem" där.[17][18]

I december 2007 gick det svenska företaget Sweco ut med att jultomten borde bo i bergen i Kirgizistan, nära gränsen till Kazakstan,[19]40°40′N 74°24′Ö / 40.667°N 74.400°Ö / 40.667; 74.400.[20] Detta skulle nämligen enligt det svenska företaget vara optimalt för Jultomtens logistik, när han ska dela ut alla julklappar. På grund av detta har kirgiziska myndigheter sagt att de planerar att namnge ett berg efter jultomten[21][22]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://www.visitfinland.com/sv/artikel/traffa-jultomten/
  2. ^ Baker, Margaret (2007 1962) Discovering Christmas Customs and Folklore: A Guide to Seasonal Rites Throughout the World, Osprey Publishing, sid:62
  3. ^ McKnight, George Harley (1917) Nicholas – His Legend and His Role in the Christmas Celebration.
  4. ^ ”Julseder - modernisering av gamla hedniska riter”. Jul i Sverige. Arkiverad från originalet den 21 december 2009. https://www.webcitation.org/5mCKsNL22?url=http://www.jul-i-sverige.se/tradition/julseder.php. Läst 22 december 2009. 
  5. ^ [a b c d] ”Julbock - en gammal symbol för julen - Örebro stadsarkiv”. www.orebro.se. http://www.orebro.se/stadsarkivet/berattelserurarkiven/berattelserurarkiven/julbockengammalsymbolforjulen.5.242f1fb1556288bfbf39032.html. Läst 13 augusti 2019. 
  6. ^ Tom Hedlund i SvD
  7. ^ ”The Claus That Refreshes”. snopes.com. Arkiverad från originalet den 22 december 2009. https://www.webcitation.org/5mCN7QiUB?url=http://www.snopes.com/holidays/christmas/santa/cocacola.asp. Läst 22 december 2009. 
  8. ^ "Julemanden, Juletomten, Julenissen, Joulupukki". Arkiverad 22 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine. bornholmsmuseum.mobi. Läst 13 oktober 2013.
  9. ^ Hufvudstadsbladet 1/12 2008 Arkiverad 8 december 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Svenskt luftrum fyllt av tomteflygningar
  11. ^ Elisabet Andersson (24 december 2011). ”Tomtarna hänger med”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=4870512. Läst 30 november 2012. 
  12. ^ " Vem brukar vara tomte hos dig på julafton?"[död länk] - Strengnastidning.se Hämtat 25 december 2008
  13. ^ [a b] Johansson, Matthias "Tomten finns visst!" - ekuriren.se Hämtat 25 december 2008
  14. ^ Håkan Strömberg (18 november 2013). ”Så blev bocken jultomte”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/sa-blev-bocken-jultomte. Läst 21 december 2017. 
  15. ^ "Om varför den svenska tomten säger 'Ho Ho Ho'", Henrik Rosenkvist i Godmorgon, världen!, Sveriges radio, 20 december 2015. Åtkomst den 21 december 2015.
  16. ^ Svensson, Emma "I år skriver 100 000 barn önskelista till Tomdebodaposten" - Aftonbladet Läst 23 december 2008
  17. ^ Frida Lindqvist (13 december 1998). ”Tomtekriget” (på svenska). Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9812/13/tomte.html. Läst 17 december 2017. 
  18. ^ Därför bor tomten hos oss” (på svenska). Aftonbladet. 13 december 1998. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9812/13/tomte2.html. Läst 17 december 2017. 
  19. ^ ”Tomten toppar Kirgizistans lista”. dn.se. http://www.dn.se/nyheter/varlden/tomten-toppar-kirgizistans-lista/. Läst 17 juli 2015. 
  20. ^ Santa's best location: Kyrgyzstan BBC.co.uk 2007-12-05, hämtad 2007-12-24
  21. ^ Kyrgyzstan to Name a Mountain for Santa Associated Press, 2007-12-20, hämtad 2007-12-24
  22. ^ ”Kyrgyz to name peak after Santa”. BBC.co.uk. 19 december 2007. Arkiverad från originalet den 21 december 2009. https://www.webcitation.org/5mCLcF5mW?url=http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/7152664.stm. Läst 24 december 2007. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]