Anledningen till att jag registrerade mig på Wikipedia var nog att det verkade kul att redigera och bidra till förbättringar. Jag hade inte redigerat som oinloggad, utan har för mig att jag såg någon notis om fördelarna med att registrera sig. Första tiden upplevde jag dock som besvärlig. Användare verkade irriterade, lättretade och ingen ville ge motiveringar, svara på frågor eller hänvisa till riktlinjer. Jag tyckte att Wikipedia var ett stort länkträsk och hade svårt att orientera mig. Det var kanske det som fick mig att engagera mig vilja hjälpa andra. Den 1 oktober 2015 till den 12 januari 2021 var jag fadder på Wikipedia. Vill du ha en fadder kan du besöka faddersidan.
På senare år arbetar jag särskilt med att påtala och åtgärda fel och brister på Wikipedia, oavsett om det är i artiklar, mallar, på diskussionssidor, hjälpsidor eller någon annanstans. Jag arbetar även aktivt med klottersanering. Jag ser till att hjälpsidor, policyer och riktlinjer är uppdaterade, språkligt korrekta, begripliga och fria från onödiga värdeord och upprepningar. Jag försöker upplysa den som verkar handla fel i ett tidigt skede, oavsett om det är en nybörjare eller en erfaren användare. Målet är alltid att lösa problem snabbt men korrekt. Jag har inget egenintresse i att aktivt leta upp fuskare, sätta dit någon, visa mig bättre än någon annan, söka långa diskussioner eller vara pådrivande i dessa. Ibland kan det dock vara nödvändigt med diskussioner och mer tidskrävande insatser.
Jag engagerar mig inom olika ämnen och förhoppningsvis lär jag mig något nytt också. Har jag tagit bort något du har skrivit är det inte för att jag har något emot dig eller tycker att din åsikt är mindre värd, utan enbart för att jag anser att det inte lever upp till Wikipedias policyer och riktlinjer. Ofta skriver jag redigeringskommentarer och i mån av tid upplyser jag även på diskussionssidor. Ta upp det för diskussion om du inte förstår mig eller misstänker att jag har misstagit mig. Mitt mål är att alltid ha en neutral inställning när jag redigerar och att argumentera för Wikipedias bästa i diskussioner. Så även om jag kan verka engagerad i ett arbete eller en diskussion är det aldrig utifrån personliga intressen (såvida jag inte nämner det). Jag redigerar och diskuterar alltså såväl ämnen som jag älskar, avskyr och inte har någon uppfattning om privat. Jag kan ta ställning för eller emot utifrån aktuell situation och behov. Det innebär alltså att jag kan plötsligt kan byta åsikt om exempelvis en omfattande förändring sker eller om det framkommer något nytt av värde, men även behålla samma om inget nytt av värde tillkommer.
Några av fördelarna med Wikipedia som encyklopedi tycker jag är tillgängligheten, att det är gratis, att det är förhållandevis enkelt att ändra uppgifter och att det brukar finnas källor.
Det som tar upp mycket tid för mig på Wikipedia är att delta i diskussioner, att söka faktauppgifter och källor samt större bearbetningar av artiklar. Ofta syns inte timmarna som läggs ned på det, utan bara resultatet som sparas. Min tid på Wikipedia är begränsad och min bevakningslista är lång. Jag kan därför inte alltid garantera snabba svar och åtgärder, särskilt inte när det är något mindre akut. I slutet av 2022 har svarstiden på andra diskussionssidor ibland varit runt en månad. Är det något som andra kan hjälpa till med kan du exempelvis höra dig för med en fadder eller i diskussionsforumet Wikipediafrågor.
Jag vet att jag har tagit upp mycket på min användarsida, men tänk på att du inte måste läsa allt och att du är välkommen tillbaka fler gånger. Ta hjälp av menyn för att komma direkt till ett särskilt avsnitt. Innehållet är helt oplanerat och skapat på impuls. Sedan ändrar och uppdaterar jag spontant när jag kommer på något som jag vill ha med och har lite tid över.
Vill du kontakta mig är det användardiskussionssidan du ska besöka. Observera att jag vanligtvis svarar på samma sida och att jag kan behöva ställa följdfrågor.
Skriv sakligt och utförligt, särskilt om du förväntar dig detsamma tillbaka. Förklara varför och hänvisa så gott du kan. Jag är inte tankeläsare och har inte alla tidigare redigeringar i minnet.
Om du använder pingfunktionen: Använd gärna pingfunktionen då det är viktigt att påkalla min uppmärksamhet, men använd den sparsamt. Tänk på att den även kan innebära ett stress- och irritationsmoment. Vill jag inte svara kommer jag inte att svara ens om du pingar mig. Pinga mig inte för att jag lagt in en åtgärdsmall i en artikel eller varje gång du besvarar mina inlägg i en diskussion. Jag har bevakning på diskussioner som jag deltar aktivt i och väljer själv vilka jag vill ansluta till eller fullfölja. Ge mig också ett par dagar att svara, då jag inte hänger på Wikipedia dygnet runt. Användare som inte respekterar det kan hamna i "tysta listan" utan förvarning.
Det kan bero på klotter, vandalism eller tidigare misstag som är svåra eller tidskrävande att hitta eller rätta till. Det kan vara att någon ändrar en uppgift utan att ange källa eller motivera ändringen.
Vilka återställer artiklar?
Återställningar kräver ingen särskild behörighet. Många som ofta granskar och återställer bristfälliga artiklar är tillbakarullare, klottersanerare, patrullerare eller administratörer. Det går även att återställa en egen redigering vid behov.
Hur vet jag vem som återställt en artikel?
Det framgår i artikelhistoriken och bevakningslistor. Det är publika uppgifter som vem som helst kan ta del av. Och tänk på att du kan få hjälp även av andra än just den som återställde artikeln.
Hur lång tid tar det att återställa en artikel?
Återställningar verkställs ofta inom några få sekunder efter att bristerna upptäcks.
Vad är det för skillnad på att återställa, göra ogjord och tillbakarullning?
Det finns tre metoder för att återställa artiklar. Via artikelhistoriken kan man antingen göra en enskild redigering ogjord eller återställa artikeln till en tidigare version genom att öppna den och spara den över nyare. Tillbakarullning sker med hjälp av ett verktyg som tillbakarullare (särskild behörighet) har tillgång till.
Vad betyder "rv" i redigeringskommentaren?
Det är en kortform av engelskans revert, som betyder "återgå" eller "återvända".
Varför återställdes artikeln trots att uppgiften var sann och källan var korrekt?
Wikipedia ställer höga krav på uppgifter och källor. Alla sanna uppgifter platsar inte. Alla källor platsar inte heller. En återställning i sig är inte en värdering. Att artikeln återställs behöver alltså inte betyda att återställaren betvivlar redigeraren, uppgiften eller källan. Återställningen kan exempelvis vara ett resultat av att uppgiften inte är relevant eller att källan inte är godtagbar i det fallet. En återställning kan också ske av försiktighetsskäl när något upplevs som tveksamt.
Varför återställs sann kritik? Wikipedia ska ju inte censurera.
Kritik ställer mycket högre krav än grundläggande uppgifter på Wikipedia. All sann kritik är inte relevant. En återställning handlar ofta om brister i hur kritiken presenteras eller att källorna inte är oberoende. Tänk på att Wikipedia inte är en recensionssajt eller nyhetstjänst, utan en encyklopedi där det som är skrivet ska vara begripligt, relevant på lång sikt och sättas i proportion till annat i artikeln. Det ställs flera krav på hur kritiken presenteras förutom att den är sann och belagd. Raderad kritik kan föras in på nytt om bristerna åtgärdas och den kan anses relevant. Gör gärna ett utkast först och ta upp det för diskussion redan innan den läggs in.
Varför återställs det när det hade kunnat rättas till?
Det är alltid den som lägger in uppgiften som har huvudansvaret för att påvisa att uppgiften är relevant, korrekt och uppfyller kvalitetskraven. Städare och andra har ingen skyldighet att rätta till bristerna. Om städare lade all tid och kraft på att rätta till andras fel skulle färre brister upptäckas och åtgärdas.
Varför återställdes artikeln trots att inte allt i redigeringen var fel?
Det sker oftast när det är många brister, omfattande brister eller svårt att lokalisera bristerna.
Återställning, radering eller åtgärdsmall?
Nytillkomna uppgifter återställs i högre grad medan äldre brukar märkas upp med en åtgärdsmall eller raderas istället. Både vid raderingar och återställningar sparas det gamla i artikelarkivet.
På samma sätt är det vanligare att nyskapade artiklar med omfattande eller allvarliga brister raderas, medan äldre artiklar med brister i första hand förbättras och ifrågasätts. Artikelraderingar och artikelåterställningar sker dock av administratörer.
Varför återställs artikeln när samma typ av redigering förekommer i andra artiklar?
Det är inte tillåtet att göra fel med hänvisning till att samma fel förekommer i andra artiklar. Wikipedia är dock inte helt felfritt. Om du upptäcker andra fel är det bättre att du åtgärdar dem eller ta upp det på respektive artikels diskussionssida.
Är återställningen en varning eller ett straff?
Nej, återställningen i sig är inte det. Däremot ska du vara uppmärksam på en återställning och absolut inte göra om redigeringarna utan diskussion eller åtgärd först. Om det är fråga om uppenbart klotter, vandalism eller återkommande misstag efter upplysning kan återställningen följas av en varning eller blockering. Oerfarna nybörjare som vill göra rätt för sig ska däremot behandlas väl, och kan få råd och hjälp istället.
Kan jag också återställa artikeln om jag anser att den första återställningen var felaktig?
Om den första återställningen utfördes av någon annan är det praxis att inte göra det, utan att avvakta och diskutera först. Upprepade återställningar utan ordentlig diskussion kan leda till blockering. Vid vandalism och klotter är dock tillåtet att återställa flera gånger.
Är en återställning slutgiltig?
Nej, redigeringar kan ibland återinföras vid ett senare tillfälle, men om det inte var ett misstag krävs diskussion eller ändringar för att redigeringen ska accepteras.
Hur bemöter eller överklagar jag en återställning?
I första hand bör du ta upp det på artikelns diskussionssida. Frågor om den enskilda återställningen kan du även ställa direkt till den som återställde artikeln, men den kan då välja att flytta diskussionen till artikelns diskussionssida. Det viktiga vid överklagande är att utgå från Wikipedias policyer och riktlinjer, inte hur sann uppgiften är eller personliga åsikter.
Varför återställs just mina artiklar?
Så är det knappast, även om det kanske upplevs så. Varje gång jag besöker Wikipedia brukar jag granska nya redigeringar i många olika artiklar och återställer en del. Särskilt när det är nybörjare eller okända användare är det vanligt att man kontrollerar användarens bidragshistorik och hittar fler artiklar som behöver återställas eller åtgärdas.
Är det okej att skojredigera i artiklar om jag återställer artiklarna efter mig?
Nej, istället hänvisas du till Wikipedias sandlåda. Alla redigeringar och återställningar påverkar artikelhistoriken och olika bevakningslistor. Det som du kanske tror att ingen märker kan därför upptäckas av väldigt många.
Jag blir så stressad av en återställning. Hur ska jag hinna ändra?
Lugn! Ta en diskussion och fråga hur du kan göra. Oftast är det ingen brådska med redigeringar. Wikipedia inte är någon nyhetstjänst och förväntas finnas kvar i många år. Ta hellre tid för att göra något ordentligt än att slarva och göra om det många gånger. Om du är ordentlig, tydlig och samarbetsvillig är risken mindre att någon återställer.
Jag hade ju skrivit mycket. Är det borta nu?
Redigeringar sparas i artikelhistoriken. Det går att se vilka ändringar som gjorts, göra återställningen ogjord och att redigera en tidigare version av artikeln. Be gärna någon om hjälp.
Wikipedia är en fri och global encyklopedi som drivs av den icke-vinstinriktade stiftelsen Wikimedia Foundation med stöd av privata donatorer. Exempelvis finns Wikipedias servrar i USA. Wikipedia finns i många fristående språkversioner, varav den svenskspråkiga är en. Wikipedia har för närvarande 910 097 användare och svenskspråkiga Wikipedia innehåller nu 2 585 132 artiklar. Inte dåligt, va? Men trots det finns det ständigt ett behov av nya användare och artiklar.
Hur är Wikipedia fritt?
Innehållet är fritt att ta del av och praktiskt taget vem som helst har möjlighet att redigera. Det finns inga fasta regler, däremot viktiga grundprinciper. Observera dock att det är en encyklopedi och att "fritt" inte innebär att man får skriva vad som helst på Wikipedia. Klotter och missbruk upptäcks ofta snabbt och kan leda till varningar och blockering.
Vilka redigerar på Wikipedia och vilka förkunskaper krävs för att redigera? Tänk om det blir fel.
Wikipedia redigeras av allmänheten. Det är unga som gamla, lågutbildade som högutbildade (se artikeln Wikipedia:Wikipedia för statistik). Det fina är att praktiskt taget vem som helst kan bidra med något. Det är faktiskt lättare för dig att åtgärda ett mindre fel i en artikel än att anmäla felet. Du behöver inga särskilda förkunskaper om artikelämnet heller. Saknar man förkunskaper kan det rent av vara lättare att ha ett neutralt förhållningssätt, och samtidigt kanske man lär sig något nytt.
Wikipedia är tillgängligt året runt och dygnet runt, samtidigt som det bygger på frivilliga bidrag. Du väljer själv vad du vill engagera dig i, när du vill göra det och hur mycket tid du vill avsätta. Det finns gott om hjälp att få i form av text, videoklipp och från andra användare (se längre ned).
Var djärv! Man lär sig av att våga försöka. Som en trygghet har du möjlighet att förhandsgranska redigeringar innan du sparar. Alla gamla redigeringar lagras och skulle det trots allt bli helt fel går det att återställa sidan. Eftersom det är många som läser och bevakar artiklar på Wikipedia brukar också felaktigheter upptäckas av någon.
Vill du testa hur det är att redigera och öva dig på att använda redigeringsverktyg kan du göra det i Wikipedias sandlåda. Den platsen är avsedd för lek och tester och återställs regelbundet per automatik.
Vem eller vilka bestämmer på Wikipedia?
Alla! En missuppfattning är att det finns vissa som bestämmer på Wikipedia. Användare kan ha olika behörighet eller frivilliga förtroendeuppdrag, vara olika aktiva och engagerade, men alla förväntas följa samma grunder. Läs mer på: http://www.dn.se/kultur-noje/nyheter/fakta-sa-funkar-wikipedia/ . Wikipedia bygger i grunden på samarbete och samförstånd. Det finns alltså inga chefer, ingen redaktion och inga som är anställda av ägarna enbart för att redigera. Om någon vill ha betalt för att redigera om dig eller åt dig lär det vara någon som arbetar för en annan arbetsgivare eller rent av en bedragare.
Hur kan jag bidra ekonomiskt till Wikipedia?
Ägaren Wikimedia Foundation har sitt säte i USA. Bidrag går till servrar, bandbredd, underhåll och generell utveckling. Observera att bidrag inte går specifikt till svenskspråkiga Wikipedia och att det inte går att bidra till Wikimedia Foundation via Swish och andra typiskt svenska betalsystem. Om du klickat på en donationsbanner på Wikipedia är det dit pengarna går. Gå direkt till Wikimedia Foundations insamlingssida för mer info.
Ett alternativ är att bidra till Wikimedia Sverige. Bidraget går då bland annat till insatser för utbildning om Wikipedia i Sverige och utgifter för frivilliga fotografer som tar bilder för Wikimedia Commons och således bland annat svenskspråkiga Wikipedia. Dit går det även att donera via Swish. Gå direkt till Wikimedia Sveriges insamlingssida för mer info.
Tänk också på att de flesta av Wikipedias bidragsgivare, som bland annat administrerar artiklar och besvarar frågor, arbetar utan att få en enda krona och att då är ofta ett personligt "tack" den bästa belöningen.
Då och då är det någon som hotar med att sluta donera pengar för att den är missnöjd med underhållet av artiklar eller liknande, men då har den antagligen missuppfattat vad Wikipedia är och vad pengarna går till. Vill man förändra något på Wikipedia kan man istället ta upp det i Bybrunnen och försöka få fler att engagera sig i det.
Jag fick en uppmaning om att donera pengar och det har jag gjort, men varför fortsätter den att komma upp?
Det är troligtvis en reklamkampanj som alla oinloggade besökare möts av. Den är inte personlig och försvinner inte när du har betalat. Oavsett hur uppmaningen är formulerad är det alltid frivilligt att donera och den kan genomföras vid valfritt tillfälle. Har du fått bekräftelse på överföringen eller vet med dig att du har donerat behöver du inte göra om den. För att slippa mötas av den typen av reklam kan du skapa ett användarkonto och logga in.
Jag skulle vilja redigera på Wikipedia. Hur kommer jag igång?
Wikipedias introduktion är en bra start. Där får du kortfattad vägledning till det viktigaste och länkar till fördjupning. Man behöver inte lära sig precis allt på en gång för att kunna redigera. Mycket lär man sig med tiden. Dessutom är Wikipedia under ständig utveckling, vilket medför att man aldrig blir fullärd.
Måste jag registrera mig för att kunna redigera artiklar på Wikipedia?
Nej, generellt sett inte (med undantag för enstaka artiklar som är låsta för oinloggade samt om du eller någon annan som använder samma IP-adress blivit blockerad). Som registrerad användare får du däremot ett eget användarnamn istället för enbart en IP-adress, tillgång till fler funktioner och slipper risken att förväxlas med andra oinloggade som kan ha oseriösa avsikter. Registrering är gratis och du väljer själv om du vill dela med dig av personliga uppgifter. Eftersom användarkonton är globala kan du även redigera andra språkversioner eller wikiprojekt med samma konto. Läs mer om användarkonton i Wikipedia:Användarkonto.
Wikipedia är tydligen blockerat på datorn som jag använder. Det går varken att redigera artiklar eller registrera sig. Hur gör jag?
Om du använder samma nätverk som någon som har blivit blockerad, exempelvis en skoldator, kommer du inte att kunna redigera artiklar eller skapa konto därifrån förrän blockeringen hävts. Däremot kan du troligtvis skapa konto på ett annat nätverk (exempelvis hemma) och sedan logga in på skoldatorn för att redigera.
Jag har dålig ekonomi, är lågutbildad, saknar egen dator och äger knappt några böcker. Kan jag bidra till Wikipedia ändå?
Självklart. Det räcker med tillgång till en apparat med internetanslutning. Har du ingen egen kan du låna dator gratis på bibliotek, i skolan eller kanske av någon som du känner. Om du har mobiltelefon kan du hämta Wikipedias app kostnadsfritt där andra appar brukar finnas. Om du skapar ett konto kan du sedan logga in på det från valfri apparat som är internetansluten. Böcker kan du låna hem gratis från bibliotek. Tidningar brukar man också kunna ta del av där. Annars finns mycket information att tillgå gratis på internet, bland annat tidningsartiklar, företagssidor, lagtexter, uppslagsverk och ordlistor. Det kan även finnas möjlighet att beviljas stöd till exempelvis Wikipediarelaterade resor, VIP-pass och lånelitteratur via Wikimedia Sverige.
Jag har upptäckt ett fel i en artikel. Vad gör jag?
Mindre fel och justeringar såsom korrigera grammatik, rätta till slarviga beskrivningar och åtgärda uppenbart klotter kan du enkelt göra själv. Det kräver inga djupare förkunskaper. Klicka bara på fliken "Redigera" eller "Redigera wikitext" när du besöker artikeln, genomför redigeringarna, skriv gärna en kort motivering och kom ihåg att klicka på "publicera ändringar" för att spara ändringarna. Observera att du ibland kan behöva bekräfta i flera steg för att ändringen ska verkställas.
För att lägga till nya faktauppgifter eller ändra faktafel krävs ofta att du samtidigt anger en verifierbar källa i artikeln, se vidare Wikipedia:Källhänvisningar. Saknar du källa eller är osäker på hur man gör kan du avvakta med redigeringen och ta upp det på artikelns diskussionssida.
Vid felaktigt artikelnamn behöver artikeln flyttas. För att ha behörighet att flytta en artikel måste du vara bekräftad användare, vilket du blir några dagar efter att du har registrerat ditt konto. Flytten sker med flytta-funktionen. Man ska alltså inte klippa ut och klistra in text när man flyttar en hel artikel. Då följer inte artikelhistoriken med. Är du det minsta osäker på om flytten är lämplig enligt Wikipedias policy och riktlinjer bör du istället avvakta med den och ta upp saken på artikelns diskussionssida (fliken "Diskussion" när du besöker artikeln). Saknar du behörighet att genomföra en flytt går det att lämna en begäran på Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Det står fel i både Wikipedias artikel och angiven källa. Vad gör jag?
Låt uppgiften och källan i artikeln ligga kvar tills vidare. Det finns åtgärdsmallar för att ifrågasätta uppgifter och källor. Det går även att ta upp på artikelns diskussionssida. Står det fel i en källa kan ingen på Wikipedia åtgärda det, utan då behöver du kontakta utgivaren till källan för att få det ändrat.
Uppgiften i artikeln stämmer inte med angiven källa. Vad gör jag?
Du har rätt att ändra texten i enlighet med källan, men tänk på att använda egna ord och formuleringar då det oftast är otillåtet att plagiera texten i källan. Tala om vad du har gjort i redigeringskommentaren. Annars kan andra lätt missuppfatta det som test/klotter eller att du ändrat uppgiften utan källa.
Hur raderar man en sida?
Artiklar och andra sidor raderas av administratörerna på Wikipedia. Det sker utifrån Wikipedias policyer och riktlinjer. Läs mer om det i Wikipedia:Raderingar. Det innebär att man i regel inte ens kan få artikeln om sig själv raderad. En del tycker att det är fel och har svårt att se logiken i det, men Wikipedia bygger på att teoretiskt sett alla kan skapa relevanta artiklar om offentliga personer. Så även om en artikel enkelt kunde raderas skulle ändå vem som helst kunna skapa den på nytt. När något väl är publicerat försvinner det i allmänhet inte. Det är likadant med böcker, tidningar etc. Eftersom Wikipedia baseras på publicerade uppgifter är det dessutom någon annan som måste ha publicerat uppgifterna först.
Det är aldrig tillåtet att sprida exempelvis rykten, förtal eller egenforskning i Wikipedias artiklar. Om sådant förekommer ska du rapportera det. Känd och källbelagd kritik får förekomma, men den ska ändå vara väl avvägd och bemött. Brister i artikeln ska i första hand rättas till. Alla synpunkter och frågor om artikeln kan lämnas via artikelns diskussionssida. Handlar artikeln om dig, någon eller något som du har en nära relation till kan du utföra vissa ändringar själv, som att lägga till källor, rätta stavfel och åtgärda klotter i den, men du bör inte ändra eller radera faktauppgifter utan att först rådfråga andra, se Wikipedia:Intressekonflikter. Raderingsbegäran brukar lämnas till Wikipedia:Begäran om åtgärder, men raderingen verkställs som sagt bara om det finns skälig grund för det.
Jag vill lägga till en bild i en artikel. Hur gör jag?
Det går inte att ladda upp bilder direkt till svenskspråkiga Wikipedia och inte heller att använda helt valfria bilder från exempelvis internet. Först måste du kontrollera att bilden du vill använda är släppt under en fri licens, alternativt släppa den under fri licens om det är din egen. Det är i praktiken en bekräftelse på att vem som helst får använda den (även i kommersiellt syfte), bearbeta och sprida bilden vidare. Bilderna laddas upp på Wikimedia Commons och slutligen infogas bilderna i Wikipedias artiklar med genom en länk till Commons.
Lägg bara in bilder i artikeln som är relevanta och försök att hålla bildtexterna korta. Wikipedia är inget fotoalbum och detaljinformation om en bild och alla omständigheter kring den lämpar sig bättre på Commons. Läs mer om bilder i Wikipedia:Introduktion till illustrationer.
Kan jag skriva om mig själv, mitt band, mitt företag eller vad som helst på Wikipedia?
Allt är inte välkommet på Wikipedia, se Wikipedia:Vad Wikipedia inte är. En nyskapad artikel bör dessutom uppfylla relevanskriterierna, se Wikipedia:Relevanskriterier. Utöver det rekommenderas att man inte skriver om något som man har en nära personlig koppling till, eftersom det finns risk för intressekonflikt.
Varför raderar någon det jag skrivit och vad ska jag göra när så sker?
Ofta beror det på att redigeringen inte skett i enlighet med policyer och riktlinjer eller på missförstånd som enkelt kan redas ut. Behåll lugnet och ta en sansad diskussion om det.
Du bör inte göra om samma redigering eller återställa artikeln utan vidare. Det kan leda till redigeringskrig och i värsta fall sluta med att du blir blockerad. Har användaren skrivit ett meddelande till dig på din diskussionssida (du får en indikation på skärmen) eller artikelns diskussionssida förväntas du svara där innan du fortsätter redigera.
I versionshistoriken/artikelhistoriken kan du se tidigare redigeringar på en sida och förekommande redigeringskommentarer. I annat fall kan du fråga på artikelns diskussionssida eller ta kontakt med den som utförde redigeringen. Använd god ton och fråga hellre varför än att kritisera. Invänta svar och försök hitta en lösning. Att någon spontant uppfattas som irriterad behöver inte innebära att den faktiskt är det, utan det kan bero på exempelvis stress, trötthet eller att den är rak i sina svar. Om ni trots försök inte lyckas enas kan du ta upp det i Bybrunnen och söka stöd från andra där.
Varför kan jag inte se inlägg på en diskussionssida?
En känd bugg är var att särskilt mobilanvändare inte kan kunde läsa inlägg på diskussionssidor när diskussionen är var rubriklös. Tyvärr är det många som glömmer bort att skapa en rubrik på en tom diskussionssida eller förväntar sig att någon annan ska göra det senare. Om du råkar ut för osynliga inlägg kan du läsa inlägget eller inläggen på en dator. I annat fall bör du så fort som möjligt uppmärksamma andra på att du inte kan läsa det och be att någon datoranvändare skapar en rubrik. Särskilt meddelanden på din diskussionssida är viktiga att du tar del av, då utebliven respons i värsta fall kan leda till blockering.
Jag skapade en ny artikel, men varför kan jag inte hitta den när jag söker på artikelnamnet?
Nyskapade artiklar blir synliga direkt vid publicering och patrulleras sedan. Det finns flera möjliga orsaker till varför du inte kan hitta den.
Du kanske skapade artikeln i en sandlåda och inte i artikelrymden. Du kanske råkade skapa den på en annan språkversion än svenskspråkiga. Du kanske stavade artikelnamnet fel när du skapade den eller sökte efter den (det måste vara exakt). Du kanske glömde klicka på publicera-knappen när du skulle spara den. Då visades bara en temporär förhandsgranskning för dig som försvann när du stängde ned den.
Det händer också att nyskapade artiklar med allvarliga brister raderas snabbt. Det går bara att skapa en artikel med ett och samma artikelnamn. Om den är raderad och du försöker skapa den igen lär du först mötas av en varning och en raderingslogg. I så fall bör du inte skapa den på nytt, utan diskutera igenom det med andra först.
Om du hamnar i en annan artikel när du söker efter den beror det på att den är ersatt med en omdirigering. Då levde inte artikeln upp till Wikipedias grundkrav för en fristående artikel eller så fanns det redan en artikel om samma ämne men med ett annat namn.
Något annat jag bör tänka på som nykomling?
Ha inte för bråttom. Tänk på att du inte behöver göra alla redigeringar själv och vid ett och samma tillfälle. Wikipedia lär finnas kvar i många år och det är viktigare att det blir rätt än att det går snabbt.
Ta för vana att alltid signera dina inlägg på diskussionssidor, oavsett om du är inloggad eller oinloggad, och oavsett om det är på din diskussionssida eller någon annanstans. Det kan göras med ett musklick, se Wikipedia:Signera diskussionsinlägg. Då skapas automatiskt en länkad signatur med tidsstämpel.
På Wikipedia ska man inte radera inlägg utan vidare, inte ens på sin egen diskussionssida. Ångrar man något man har skrivit tidigare kan man stryka över det. Tycker man att det blir för många inlägg på diskussionssidan kan man istället arkivera den.
Jag har en fråga som jag inte har fått svar på. Hur gör jag?
Det finns flera sätt att få hjälp på, lite beroende på vad det gäller. Du väljer själv om du vill vara inloggad eller oinloggad. Behöver du hjälp med något allmänt på Wikipedia kan du vända dig till Wikipedia:Wikipediafrågor. Du kan även kontakta en av Wikipedias faddrar om du hellre vill det. Vissa går även att nå via e-post. Ett tredje alternativ är att skapa ett nytt inlägg på din diskussionssida och skriva {{Hjälp}} (glöm inte klamrarna). Frågor som rör en enskild artikel tar du i första hand upp på den artikelns diskussionssida. Även om det ser dött ut på diskussionssidan är det ofta många som bevakar den. Faktafrågor som inte rör artiklar eller Wikipedia ställer du i Wikipedia:Faktafrågor.
När du ställer en fråga på Wikipedia får du i regel svar på samma sida som du ställer frågan på. Du ska alltså inte lämna några kontaktuppgifter och behöver inte heller lämna några personuppgifter, men signera alltid dina inlägg enligt ovan.
Tänk på att beskriva ärendet utförligt. Helst bör du använda samma enhet som ett problem uppstod på och logga in på samma konto om du var inloggad. Då blir det lättare för andra att, vid behov, kontrollera dina tidigare redigeringar.
Eftersom frågorna besvaras av frivilliga användare i mån av tid får du räkna med att det kan ta lite tid innan du får svar, så gör något annat medan du väntar och titta tillbaka senare. Skriv gärna ett litet tack eller en följdfråga efter att du har fått svar, annars kan inte andra veta om du har läst svaret och om du har förstått det.
Observera att allt du skriver blir synligt för allmänheten direkt när du publicerar det och att det sparas.
Jag har svårt att hålla reda på alla viktiga länkar. Finns det någon sida som sammanställer de viktigaste?
Lägger till något som inte är relevant. Mycket platsar inte på Wikipedia trots att det kan vara intressant, omskrivet eller omtalat, se Wikipedia:Vad Wikipedia inte är och ta en diskussion först om du är osäker.
Lägger till eller ändrar påstående utan källa. När man lägger till eller ändrar en faktauppgift i en artikel är det ofta viktigt att man anger en godtagbar källa i artikeln, se Wikipedia:Källhänvisningar. Även om du själv vet att den gamla uppgiften är felaktig kräver ändringen källa. Har du ingen källa kan du synliggöra bristen med en åtgärdsmall eller på artikelns diskussionssida.
Test- och skojredigerar artiklar. Det är inte tillåtet att testa funktioner eller leka i artikelsamlingen. Även om du snabbt återställer artikeln lämnar det spår i artikelhistoriken och olika bevakningslistor som vem som helst kan ta del av, så det är inte osynligt. Vill du testredigera och leka ska du besöka sandlådan, som är avsedd för ändamålet.
Använder ett bristfälligt språk. Wikipedia är en encyklopedi och det ställer krav på att texter är välskrivna och genomarbetade. Kontrollera att texten är lättläst, lämpar sig i ett uppslagsverk och följer svenska skrivregler. Se: Wikipedia:Stilguide. Tänk på att språket är levande och kan förändras med tiden. Språkvårdare kan ibland ha en bestämd uppfattning om vad som är rätt och fel, men är inte alltid uppdaterade. Om du vet med dig att det ofta blir fel när du skriver kan ta be någon att titta på din text innan den publiceras.
Skriver inte ur globalt perspektiv. Tänk på att det finns andra länder i världen och läsare i andra länder. Se: Wikipedia:Globalt perspektiv.
Skriver inte tidlöst. Det som skrivs ska kunna läsas och uppfattas även i framtiden. Undvik ord som idag, igår, i fjol, nu och senaste för att beskriva nutid eller dåtid. Skriv istället ut datum, även om uppgiften är färsk när du lägger in den, och ange årtal med fyra siffror. Se: Wikipedia:Tidlöshet.
Skapar ovikt i artikeln. Se till att artikeln tar upp olika delar av ämnet och olika sammanhang. Se till att belysa olika synsätt och olika relevanta åsikter när det förekommer. Se: Wikipedia:OVIKT och Wikipedia:POV-pushning.
Skapar kritikavsnitt för att kritisera och skuldbelägga. Kritik kan ibland förekomma om den är uppmärksammad och kan styrkas med källor, men det är känsligt och ställer ytterligare krav. Ta inte med kritik om du inte vet säkert att den är relevant och vad du behöver ha med. Fråga hellre. Kritik vävs i första hand in i annan text. Kritikavsnitt förekommer sedan gammalt men bör undvikas.
Sparar ofta eller för snabbt. Se till att det blir bra innan du sparar i den ordinarie artikelsamlingen. Använd förhandsgranskningen eller redigera i sandlådan först. Varje gång du sparar en artikel påverkar det olika bevakningslistor och artikelhistoriken. Om du av någon anledning behöver spara många gånger bör du göra det i en sandlåda.
Signerar inte i diskussioner. På Wikipedia är det praxis att signera sina inlägg på diskussionssidor. Det kan göras med ett musklick och gäller även på sin egen diskussionssida och för oinloggade användare. Se: Wikipedia:Signera diskussionsinlägg. Var inte rädd för att fråga om det verkar krångligt. Tidsstämplarna i signaturerna kan vara helt avgörande vid automatiska arkiveringar. Man ska även signera när man flyttar eller infogar en diskussion. Ser man någon som missat att signera i en diskussion kan man signera i efterhand med mallen {{signatur}} och upplysa användaren om det.
Använder redigeringskommenterar i fel syfte. Sammanfattningsfältet är till för att sammanfatta redigeringen kortfattat. Det är inte till för att kritisera andra användare. Inte heller bör det användas för diskussion (sker på diskussionssidan), frågor (ställs på diskussionssidan) eller källor (anges i artikeln). Det är också viktigt att beskrivningarna avspeglar redigeringarna och inte är vilseledande. Se: Wikipedia:Sammanfattningsfältet.
Vill bestämma själv över en artikel. Det kan vara att en användare vill ha kontroll över en artikel om exempelvis sig själv, som den har skapat eller som den har ett stort intresse för. Men ingen enskild användare kan äga artiklar. Wikipedia följer offentlighetsprincipen och gällande lagstiftning. Det går inte att kräva att man ska få en egen artikel, få en artikel raderad eller förbjuda någon annan att redigera av personliga skäl. Däremot har man alltid en möjlighet att diskutera med andra och ge förslag.
Använder bara förnamn i artikeltexter. I allmänhet bör inte enbart förnamn eller vardagliga smeknamn förekomma i löpande texter. Antingen använder man både för- och efternamn, enbart efternamn eller ett etablerat och tidigare nämnt artistnamn eller pseudonym. Efter att man nämnt namnet går det bra att använda personliga pronomen, som "han" och "hon". Ordet "hen" används generellt inte i artikeltexter på Wikipedia, utan bara när det finns särskilda skäl till det.
Skriver ut namn på barn som inte själva gjort sig kända. Namn på barn, särskilt minderåriga, bör praktiskt taget endast nämnas när barnet har en egen artikel på Wikipedia. Det räcker alltså inte med att det finns källa på barnets namn och vi skriver alltså inte ut barnens namn bara för att en familjemedlem eller släkting är känd och finns på Wikipedia. Det finns några få undantag som kungligheter. Som alternativ kan man ange antal barn i en familj och skriva ut födelseår, under förutsättning att det går att belägga med trovärdig källa.
Skriver om kärleksskvaller. Tillfälliga kärleksrelationer ska inte nämnas i artiklar och heller inte rykten eller skvaller. Däremot om det är en bestående relation och den är bekräftad av personerna själva eller en myndighet kan relationen nämnas tillsammans med källa, exempelvis en förlovning eller ett giftermål. För minderåriga bör kärleksrelationer i allmänhet inte nämnas alls. Framtida händelser i relationer nämns i allmänhet inte, som väntade barn eller planerade frierier.
Plagierar text. Med undantag för texter som inte är upphovsskyddade och citat är det otillåtet att plagiera text, det vill säga kopiera text rakt av från källorna. Det vanliga är att man istället plockar ut det mest relevanta ur källtexten och formulerar om det.
Kommunicerar inte på sin diskussionssida. Det händer att enskilda användare sätter i system att inte besvara inlägg på sin användarsida. Kommunikation är viktigt på Wikipedia och att inte svara kan i värsta fall leda till blockering. Vet du inte vad du ska svara på ett inlägg – skriv det! Vet du inte hur man gör för att svara bör du ta reda på det. I frågeforumen finns ofta utförliga instruktioner och ett formulär som man kan fylla i.
Slarvar i bildtexter. Bildtexter ska vara konkreta och beskriva vad bilden föreställer, inte innehålla faktauppgifter och annat som platsar på andra ställen i artikeln. Fotograf anges på Commons, där bilden ligger, och där är det även möjligt att lägga in en längre beskrivning. Bildtexter ska dessutom alltid avslutas med punkt, även om det bara är ett ord. Innehåller bilden något mer än bara huvudmotivet? Skriv ut det självklara, men håll det kort. Tänk på tidlösheten och att det ibland kan vara angeläget att ange årtal.
Talar om för andra vad de ska göra för dig. I grunden bygger projektet på frivillighet och gott uppförande. Andra användare bör inte ses som betjänter eller serviceanställda. Vill du ha hjälp med något kan du be någon snällt eller gå ut med ett önskemål, men du kan inte kräva att andra ska utföra något åt dig som du har rätt att utföra själv.
Raderar källbelagd uppgift utan giltigt skäl. Källbelagda uppgifter ska bara raderas i undantagsfall när det finns ett uppenbart och giltigt skäl som anges. Att uppgiften är tveksam, tvetydig eller dåligt formulerad är i sig inte skäl till radering. Inte heller ska den raderas enbart för att källan inte kan kontrolleras eller är tveksam. Förbättra hellre källangivelsen, ersätt den eller låt den ligga kvar i artikeln under ifrågasättandet. Eftersom Wikipedia är ett frivilligt samarbetsprojekt där alla kan redigera går det inte att lägga ansvaret för att förbättra eller förtydliga uppgiften eller källan på en enskild användare, utan det är ett gemensamt arbete. Även källösa uppgifter bör övervägas innan de raderas, eftersom det kan finnas andra lösningar som är mer konstruktiva, som att tillföra källor eller omformulera uppgifterna.
Ändrar en uppgift utan motivering. Även rutinerade användare gör detta misstag. När man ändrar något av värde på en sida bör man alltid motivera ändringen i redigeringskommentaren, särskilt när redigeringen inte är lika självklar för alla som ser den. Om det är efter en avslutad diskussion hänvisar man till diskussionen. Om man använder en redan befintlig källa i artikeln nämner man det. Risken är annars att andra missuppfattar redigeringen, återställer artikeln och att det mynnar ut i onödiga konflikter.
Gör ett misstag bara för att någon annan gjort samma sak. Misstag kan tyvärr förekomma ibland. Att någon annan gjort misstag är dock inte en ursäkt till att själv göra det. Du ansvarar för dina redigeringar. Hittar du ett misstag av någon kan du rätta till det. Ser du att någon annan gör misstag kan du även vänligt upplysa den om det.
Hotar med att stämma. Missförstånd och konflikter uppstår ibland, men man bör inte hota med att stämma bara för att man är missnöjd över en åtgärd, och ta inte upp det i en öppen diskussion. Se: Wikipedia:Hota inte med att stämma.
Förlitar sig blint på att allt i artiklarna är sant. Notera att allmänheten skapar och redigerar artiklarna, att artiklar kan sakna källor och att klotter kan förekomma. Om du hänvisar till en artikel på Wikipedia, tänk på att innehåll kan ändras från en dag till en annan och kontrollera källorna i slutet av artikeln. Se: Wikipedia:Wikipedia som källa.
Lägger till något som redan nämns. Ett misstag som är särskilt vanligt bland nybörjare. Innan du lägger till något bör du kontrollera att det inte redan nämns i artikeln. Det kanske står en bit ner i artikeln och är formulerat på ett annat sätt än du förväntat dig. Ord länkas i allmänhet bara första gången det nämns i en artikel eller ett avsnitt. Om ett ord redan är länkat i artikeln ska det inte föras in under "Se även".
Raderar en motiverad åtgärdsmall utan att åtgärd vidtagits. En åtgärdsmall ska raderas först när bristerna är åtgärdade. Ett misstag i diskussioner är att diskutera mallen snarare än hur bristerna ska åtgärdas. Om det är uppenbart att det redan vidtagits åtgärder och att någon glömt att radera mallen är det dock tillåtet att ta bort den.
Att man ändrar något för att man tror att det är fel. Det händer ganska ofta att någon får för sig att något är fel fastän det inte är det. Det kan vara att någon förlitar sig på vardagligt talspråk och inte är medveten att skriftspråket kan vara annorlunda. Det kan vara att någon fått lära sig en regel som sedan förändrats. Det kan vara att någon tror att det är fel för att den vet att något annat är rätt, men när det i själva verket finns flera alternativ som är korrekta. Ibland är inte stavning logisk och det finns ord som många stavar fel. Se Wikipedia:Lista över vanliga språkfel för vanliga skriftliga fel.
Lägger till statistiska uppgifter utan att förklara dem eller ange datum. Det ska framgå i artikeltexten vad det är för statistik, vad siffror betyder och vilken tid den avser, inte bara i källan.
Lägger till undermålig källa. Det är ganska vanligt att någon använder en källa med ett trovärdigt domännamn eller kanske tar första Googleträff. Men även om informationen i sig kan verka trovärdig behöver man ändå vara källkritisk och kontrollera vad det är för utgivare och vilka källor som webbplatsen stöder sig på innan man tar ställning till om det är en lämplig källa. Det gäller oavsett artikelämne. Många av dessa undermåliga webbplatser saknar namngiven utgivare och enda kontaktvägen kan vara via en e-postadress eller ett webbformulär. En del drivs av privatpersoner med ett stort intresse och kanske även erfarenhet men inte nödvändigtvis säkra och uppdaterade källor, andra av suspekta personer som specialiserat sig på att skapa förtäckta reklamsidor, sprida propaganda eller rykten och vilseleda besökare. Välj en annan källa när det känns det minsta osäkert, eller rådfråga andra wikipedianer först.
Ibland stöter jag på en del misstag, lögner och manipulering i diskussioner på Wikipedia, både bland orutinerade och rutinerade användare. I ett försök att motverka dessa och göra andra mer uppmärksamma på det har jag sammanställt en lista med exempel. Några argument är hämtade från verkligheten och några är konstruerade utifrån verkliga scenarion. Jag nämner inga namn, inte ens på begäran.
Det finns en stor skillnad mellan vanliga diskussioner i internetforum och Wikipedias artikelrelaterade diskussioner. I internetforum är det vanligt att man diskuterar utifrån personliga åsikter, rykten eller vad som verkar troligt. Där är det inte säkert att det som sägs är sakligt eller att sånt som framställs som det korrekta styrks med källa. Ibland kan sådana diskussioner glida långt bort från sanningen och ämnet. Och det kan vara fullt tillåtet där.
Wikipedias artikeldiskussioner ska i första hand utgå från Wikipedias policyer, riktlinjer och enligt Wikipedia godtagbara fristående källor, inte rent personliga åsikter eller egen kunskap. Rykten kan aldrig användas som grund till att styrka något. Att diskutera utifrån egenintressen blir fråga om intressekonflikt och inte heller kan en enskild användare väga tyngre än policyer, riktlinjer och källor. Det finns alltså ingen som har mer bestämmanderätt än någon annan i en diskussion. Många säger sig kunna argumentera utifrån neutral synvinkel och Wikipedias bästa, men det är långt ifrån alla som klarar av det i olika situationer. En svårighet är att inte följa efter någon annan eller vända kappan efter vinden. När man kan argumentera emot sina personliga åsikter har man kommit långt i neutralitetstänket. Man kanske själv skulle vilja att artikeln heter pennor, men ändå argumenterar för att den ska heta penna med hänvisning till Wikipedia:Artikelnamn.
Någon påstår felaktigt att vissa källor inte får användas. Argumenten som används saknar relevans och kan vara baserade på fördomar och generaliseringar, exempelvis: "Tidningar sprider bara rykten och osanningar.", "Företag är bara ute efter att sälja saker." eller "Källan skulle aldrig accepteras vid ett universitet.". Läs Wikipedia:Källhänvisningar för att få klarhet i vad som gäller på Wikipedia.
Någon låter sina erfarenheter eller personliga åsikter/slutsatser väga tyngre än verifierbara källor. I artiklar är originalforskning förbjudet. I diskussioner är det tillåtet, men kan ändå användas på ett olämpligt sätt i exempelvis artikeldiskussioner. Det kan vara att framställa en personlig åsikt som mer relevant än den är eller att försöka förminska källor, policyer eller riktlinjer. Personerna kan försöka ge tyngd åt sina åsikter genom att lyfta fram sina erfarenheter, exempelvis: "jag var aktiv i många år och så här var det..." eller "jag var med från början och jag har alltid...". Ofta följer långa levnadshistorier som i sig kan vara intressanta, men som inte har något med artikeln att göra och inte kan ses som en källa eller ett argument mot godtagbara och verifierbara källor, policyer och riktlinjer. Personliga åsikter och slutsatser används även för att nedvärdera källor. Några exempel är: "Jag tror att någon bara ville skoja till det." eller "Det där är väl något som bara används internt.". Dessa påståenden är källösa och kan vara missuppfattningar, fördomar, gissningar eller medvetet vilseledande.
Någon höjer en viss bakgrund eller utbildning. Exempel: "Det är dock inte någon brist på civilingenjörer bland användarna, så det borde finnas någon som kan skriva om ämnet.". Det kan uppfattas som att det är ett krav på att vara civilingenjör för att skriva om ett ämne eller att andra inte klarar av det. Men Wikipedia ställer inga krav på särskild bakgrund eller utbildning för vare sig artikelskapare eller andra bidragsgivare.
Någon gör irrelevanta jämförelser som saknar stöd. Någon gör en irrelevant jämförelse i syfte att ge tyngd åt en åsikt eller vinna andras förtroende. Den jämför olika ämnen som om det vore samma eller hänvisar till en artikel med andra förutsättningar. Exempel: "Det är klart att det ska finnas adressuppgifter i artikeln. Telefonnummer nämns ju i artikeln om nummerupplysning." eller "Artikeln är relevant. Om två av barnen har en fristående artikel och inte den tredje så blir det konstigt. Det måste vara konsekvent hantering av saken.".
Någon hävdar att något är korrekt eller inkorrekt, med hänvisning till annan språkversion. Även om det finns likheter mellan språkversioner bör man ha i åtanke att det kan finnas olikheter också. Riktlinjer och rutiner kan skilja sig något åt, förutsättningarna kan vara olika, språken kan vara olika (exempelvis betydelser, bruk och stavning) och misstag eller klotter kan förekomma på alla språkversioner. Däremot kan man ofta ta hjälp av andra språkversioner på olika sätt.
Någon använder irrelevanta argument för egen vinning. När någons argument inte räcker till kan den dra till med något som är totalt irrelevant i sammanhanget för att framställa sig själv som vinnare i diskussionen, oavsett. Ett exempel: "Jag har mer erfarenhet än du.".
Någon förvränger en riktlinje. Ett exempel är om den skriver: "Stycket handlar bara om Sverige. Artiklar ska vara globala, så jag raderar det." Artiklar ska eftersträva globalt perspektiv, men det står inget i riktlinjen om att det som handlar om Sverige ska raderas, tvärtom. Det kan också vara att någon återställer en befogad redigering och försöker flytta fokus och verka inställsam genom att tala om att den andra handlade i god tro. Många förväxlar ordboksartikel med artiklar som om begrepp eller populärkultur och sådana ämnen som finns sällan med i andra uppslagsverk, men dessa välkomnas i allmänhet på Wikipedia. Inte heller är det artikeltextens längd som avgör om det är en ordboksartikel. Däremot ställs krav på att ämnet ska vara definierat i inledningen, etablerat och förekomma i flera verifierbara källor. Facktermer och nyord som inte är etablerade är exempel på sådant som däremot inte brukar kvalificera till självständig relevans.
Någon blundar för riktlinjer och söker stöd hos andra istället. När det hänvisas till en riktlinje och någon inte visar några tecken på att ha tagit del av riktlinjen, utan fortsätter hävda sin sak utan att nämna riktlinjen är den troligen mer intresserad av egenintressen än riktlinjen. När någon inte har stöd av riktlinjer och är medveten om det är det vanligt att den istället försöker hitta andra att sympatisera med eller i vissa fall kritisera riktlinjen, exempelvis genom att skriva: "Vi är många som...", "Alla jag känner tycker...", "Det är bara du som har klagat." eller "I så fall är det fel på riktlinjen.".
Någon talar om att riktlinjer inte är definitiva regler som argument att frångå någon. Det är som att säga att man inte behöver följa riktlinjer om man inte vill och att lägga skulden på användare som följer riktlinjen.
Någon hänvisar till riktlinjen att man ska vara djärv när redigeringen ifrågasätts. Riktlinjen handlar om att man ska våga försöka och kan inte användas som motargument till att följa policyer och riktlinjer.
Någon försöker undgå eller förminska argument genom att kritisera motpartens agerande. Det kan ske genom att den skriver något i stil med: "Gud, vad du överdriver.", "Åh, jösses, vad du tar i!", "Det var ett förfärligt tjat om riktlinjer." eller "Det sättet att resonera på är bara irriterande.".
Någon förvränger åsikter. Någon kan förvränga åsikter för att framställa det som att motparten har begått ett misstag. Låt säga att någon skriver: "Jag tycker att det är för dåligt med källor i artikeln" eller "Det skulle behövas fler källor i artikeln" och den andra svarar: "Jag förstår inte varför du hävdar hela tiden att artikeln är källös när vem som helst här kan se att den inte är det.".
Någon framställer det som att konsensus finns, trots att det saknas. Det kan vara att någon plötsligt vägrar tillåta en viss typ av redigering i en artikel, trots att samma typ av redigering förekommer i många andra artiklar sedan lång tid tillbaka och inte avråds i riktlinjer. Ibland används olika knep som ska vara vilseledande. Det kan vara personliga argument som ska ge sken av att det är logiskt och allt annat otänkbart. Den kan även länka till gamla splittrade diskussioner där den haft samma bestämda åsikt och varit mycket drivande men inte fått något större genomslag för sina idéer. Den kan även hänvisa till en riktlinje som rör något annat eller andra situationer som inte är jämförbara.
Någon talar om alla mot enWikipedia är ingen demokrati. Att söka konsensus handlar om att arbeta tillsammans, väga in allas åsikter och vara lösningsfokuserad. "Minoritetsåsikter avspeglar i vanliga fall genuin omsorg och deras (strikta) "logik" (åsikter) kan väga tyngre än majoritetens." går att läsa. Att tala om alla mot en kan ses som ett sätt att trycka ned eller tysta ned användaren och dens åsikter, vilket kan försämra diskussionsklimatet. Det är också skillnad på att vara för eller emot något helt och hållet och att att vara för eller emot vissa delar. Läs mer om det i Wikipedia:Konsensus.
Någon talar om att vara modern och nutida istället för omodern och föråldrad vid beslutsfattning. Det finns inga krav på att Wikipedia ska vara modernt (eller omodernt) utöver språkliga sammanhang. Tvärtom ska Wikipedia inte ta ställning för eller emot. Det är alltså ett personligt ställningstagande som saknar stöd och där användaren själv sätter etikett på åsikter.
Någon talar om att Wikipedia censurerar när något raderats i en artikel. Wikipedia ska inte censurera, men det kan finnas många giltiga skäl till raderingar enligt policyer och riktlinjer. Innan man talar om censur bör man ta del av raderingsmotiveringen eller fråga vänligt varför det raderades. Källbelagda uppgifter raderas i enstaka fall och det bör bara ske om det finns särskilda skäl till det som anges. Giltiga skäl kan vara att det inte är relevant på Wikipedia eller i artikeln, att det inte är neutralt, att det finns en annan källa som styrker att det är felaktigt eller att det finns misstanke om att det är förtal.
Någon utpressar en användare med skrämselteknik. "Detta är ingen formell varning utan ett råd i all välmening: undvik sådant i framtiden, så är Du en god förebild för nybörjare." En informell varning i all välmening? När någon blir upprörd i en diskussion och saknar argument kan den släppa sak och fokusera mer på att kritisera person, indirekta hot eller att skrämma upp den andra användaren. Ofta vet utpressaren att det saknas stöd för att varna och kan direkt eller indirekt kritisera den andra användarens engagemang eller förtroendeuppdrag för att trycka ned den eller skrämmas, trots att diskussionen inte har ett dugg med det att göra.
Någon beskyller en användare för att vara partisk när den försöker balansera en vinklad/partisk text. "Däremot får jag en känsla av dina ändringar och dina kommentarer att du är partisk åt andra hållet." Det finns två sätt att åtgärda vinklade/partiska texter på. Det ena är att radera, vilket ofta görs när det saknas relevans. Det andra är att tillföra det som är relevant men saknas för att på så sätt skapa mer jämvikt. Däremot kan man inte göra bådadera, för då blir texten partisk åt andra hållet.
Någon beskyller en användare för personangrepp. På Wikipedia finns en policy som heter Förutsätt att andra har goda avsikter. Genom att utgå från att en användare i en diskussion har goda avsikter kan konflikter undvikas. Ibland är diskussioner intensiva och det kan förekomma vitt skilda uppfattningar, men det är skillnad på att hoppa på någon. Man behöver inte hålla med en användares åsikter eller idéer, men att att angripa personen är destruktivt och leder ofta till att användaren svarar med samma medicin. Är man osäker på vad en användare menar kan man fråga och invänta svar. Exempelvis om någon skriver "Jag är så trött på allt klotter i artiklar" ska man inte utgå från att den menar att alla som redigerar artiklar är klottrare. Om någon skriver "Det kan förekomma missbruk" ska det inte tolkas som att den anklagar någon för det. Missförstånd uppstår också genom att någon uppfattar att en användare talar för alla när den bara talar om sin åsikt. Ha förståelse för att alla inte nödvändigtvis skriver "jag tycker", "jag anser" eller "min åsikt är" i varje mening och vid varje argument. Utgå från att värderingarna är personliga såvida inte personen bokstavligen uttryckt något annat. Och även om den talat om "alla" eller "ingen" är det olämpligt att brusa upp för att man inte håller med. Påtala saken vänligt och sansat istället. Kan det vara en medveten överdrift och inte ett sätt att förvränga något? Det är också vanligt att användare talar om "vi", "vår" och "Wikipedias ställning" när det rör policyer, riktlinjer, konsensus och liknande. Det ska alltså inte tolkas som att alla måste hålla med. I en konflikt eller en användare är upprörd är det dock olämpligt att tala om "vi" och "vår" eftersom det då lätt kan uppfattas som översittarattityd eller ett försök att framställa det som att alla andra står bakom åsikten.
Någon försöker kränka en annan användare med pikar. Det kan hända att användare försöker kringgå Wikipedias etikett genom att ge förklädda pikar till en annan användare, troligtvis i syfte att hämnas och provocera användaren. Exempelvis genom att spela överdrivet inställsam när en användare är upprörd eller kritisk. Det kan vara att kalla användaren för "hen" trots att den inte vill bli kallad det. Man bör alltid vara försiktig med att tala om kön på andra användare. Hellre använda användarnamnet eller tala om "användaren" eller "IP-adressen". Har användaren själv gått ut med hur den vill bli tilltalad är det självklart okej att använda det. Man kan även skriva {{genus|<användarnamn>}} i en diskussion så genereras det automatiskt efter användarens inställning. Ha dock i åtanke att alla kanske inte har gjort ett aktivt val bland inställningarna. Om du är inloggad hittar du inställningen via länken "Inställningar" och därefter fliken "Mitt konto".
Någon tappar besinningen. Det händer att även rutinerade användare blir så provocerade av någon annans åsikter, personlighet eller liknande att den är mer intresserad av att visa sin frustration och att hämnas än att diskutera sak. Ofta förvärras det ju längre diskussionen pågår. I dessa fall kan det vara klokt att lämna diskussionen, antingen för att lugna sig själv eller för att andra ska lugna sig. Att lämna en diskussion betyder i sig inte att man ger efter, utan vid behov kan diskussionen återupptas när det gått en tid. Är det en viktig diskussion kan ofta någon annan fullfölja den istället.
Någon gör personlig sak av åtgärdsmallar. Åtgärdsmallar är inte personliga, utan kan läggas in även av oinloggade. De är till för att uppmärksamma sig själv och andra på att det finns brister i artiklar. En åtgärdsmall kan läggas in av olika anledningar, exempelvis när det är omfattande eller svårlösta brister eller brister som är tidskrävande att åtgärda. Det kan vara att någon behöver kontrollera hela artikeln, gå igenom källor och ta reda på vad som saknas för att kunna lösa bristerna. När mallen avser ett särskilt avsnitt bör mallen placeras i avsnittet eller så bör det framgå i motiveringen, särskilt om det är en lång artikel. Vissa mallar kräver motivering, medan det är frivilligt i andra. Om en mall med krav på motivering saknar motivering kan motivering läggas till av vem som helst eller i annat fall kan mallen raderas utan åtgärd. Vem som helst kan också diskutera bristerna på artikelns diskussionssida. Observera att det är utan svarskrav och att det är helt frivilligt att delta i dessa diskussioner.
Det är praktiskt taget aldrig någon som pekar ut enskilda fel och talar om vad som ska göras i en stor åtgärdsmall (då hade mallen förlorat sin betydelse), utan det är upp till den som har kunskaper, tid och åtgärdar bristerna att ta reda på. Vissa lägger in mallar i artiklar inom olika ämnen där det visat sig finnas brister, så det kan röra sig om tiotals eller hundratals mallar från samma bidragsgivare. Är det en källmall är det alltså upp till den som åtgärdar bristerna att leta reda på vilka uppgifter som är källösa och i behov av källa, är det en språkvårdsmall är det upp till den att leta upp språkliga fel etc. Den som åtgärdat de sista bristerna raderar mallen. Om någon är missnöjd med utförandet kan den lägga in mallen på nytt med motivering.
Någon börjar en diskussion med att anklaga eller gå till personangrepp. Hälsa, skriv något positivt också och hör dig för vad som hänt först. Var konsekvent och behandla inte användare olika. Bilda inte din uppfattning utifrån vad andra tycker eller hur många som verkar vara för eller emot. I en situation med 10 mot 1 är det mycket möjligt att alla dessa 10 har förhastat sig och att ingen har hört sig för vad som hänt eller vad som menades eller ens försökt lösa problemet fredligt och smärtfritt.
Någon vägrar försöka lösa en konflikt. I Wikipedia:Konflikthantering står följande: "För arbetsklimatets skull bör konflikter som uppstår mellan användare i frågor om sak eller person lösas så effektivt och snart som möjligt."
Att inte leva som man lär. Det kan vara att någon anklagar en användare för att ha en dålig attityd genom att själv använda en ännu sämre attityd.
Någon utgår från att Wikipedia är något det inte är. Ofta sker det ofrivilligt av nybörjare. När någon talar om Wikipedia med ord som "ni" och "er" är det ofta ett tecken på att den inte lärt sig eller missuppfattat vad Wikipedia är. Samma sak om någon talar om att den vill komma i kontakt med chefen eller den som bestämmer på Wikipedia. Wikipedia är inget företag, ingen redaktion och det finns inga traditionella chefer.
Någon försöker prata bort fel, brister och argument genom att peka på andra fall med brister, exempelvis med att andra också gör fel ibland och att det därför skulle vara betydelselöst eller accepterat, eller leda in diskussionen på något annat som är betydelselöst eller av mindre betydelse i sammanhanget. Beteendet är särskilt anmärkningsvärt i en individuell omröstning eller liknande. Det kan också vara att någon kritiserar förslag på lösningar utan att vilja lyfta fram något annat förslag eller komma med ett eget. Oavsett syftet med det är det något som kan förhala diskussioner och leda till onödiga konflikter.
Om man använder det grafiska redigeringsalternativet "Redigera" kan vissa buggar förekomma som kan vara svåra att upptäcka i det redigeringsläget. Här är några misstänkta buggar som kan finnas kvar:
Lämnar kvar skräpkod. Det kan vara nowiki-taggar. Det behöver inte förändra något synligt i artikelns standardvisningsläge, men är onödigt och förfular koden för den som redigerar wikitext.
När man ändrar wikilänkar kan länken få ett eget länknamn som är likadant som målartikeln, exempelvis [[Artikel|Artikel]] istället för [[Artikel]].
När man använder källverktyget för att skapa en automatisk fotnot brukar en tidningsreferens bli till webbreferens istället. Ibland faller viktiga parametrar bort (som datum för källartiklar) och ibland blir parametrarna felaktigt ifyllda (exempelvis för- och efternamn som blir fel).
Det går inte att direktlänka till ett uppslagsord i Svensk ordbok med det automatiska källverktyget.
Radbrytningar och blankrader kan vara svåra att utläsa. Man bör ha en blankrad mellan (text-)stycken, inte bara radbrytning. Inte heller bör artiklar innehålla blankrader som kan undvikas.
Fotnoter får siffror som namn, vilket blir mer ospecifikt för den som redigerar wikitext.
Källor från Wikidata syns inte i redigeringsläget.
Utöver dessa punkter kan det finnas ytterligare buggar och problem. Ofta kan man minimera fel eller lättare förstå vad som är vad genom att förhandsgranska eller redigera som wikitext. Tänk på att detaljredigeringar ofta är lättare att ändra och överblicka i wikitext än i VE. Vill man korrigera eller komplettera en fotnot i VE klickar man på siffran till fotnoten och kan sedan välja att redigera den.
Ibland behöver man ta en paus från allt det seriösa för att ha kul och kanske öva upp hjärncellerna samtidigt. Humorn återfinns nu på en egen sida som du finner här.
