Halldór Laxness

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Halldór Kiljan Laxness Nobelpristagare
Halldór Laxness, 1955.
Halldór Laxness, 1955.
Född Halldór Guðjónsson
23 april 1902
Reykjavik, Island
Död 8 februari 1998 (95 år)
Reykjavik, Island
Nationalitet Isländsk
Framstående priser Nobelpriset i litteratur (1955)

Halldór Kiljan Laxness, född 23 april 1902, död 8 februari 1998, isländsk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1955.

Betydelse för isländsk litteratur[redigera | redigera wikitext]

Halldór Laxness har i mycket hög grad dominerat den isländska 1900-talslitteraturen; han stod själv för många litterära utvecklingssteg, men även de strömningar som skapats i direkt opposition mot Laxness har haft stor betydelse för den moderna isländska litteraturen.

Nobelpriset i litteratur 1955[redigera | redigera wikitext]

Svenska Akademiens motivering för att tilldela Halldór Laxness nobelpriset i litteratur var följande:

"För hans målande epik, som förnyat den stora isländska berättarkonsten"

Motiveringen vittnar för övrigt om omvärldens konsensus angående modern isländsk litteratur, där den anses vara alltjämt under stort inflytande av den gamla traditionen av isländska sagor, ett påstående som inte är ogrundat men som knappast omspänner hela det moderna, isländska, litterära fältet – ej heller hela Halldór Laxness produktion.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Halldór Guðjónsson föddes i Reykjavik, men flyttade 1905 med sina föräldrar Sigríður Halldórsdóttir och Guðjón Helgi Helgason till den plats som senare skulle ge honom hans författarnamn: Laxness i Mosfellsbær. Han var förtjust i att läsa böcker och skriva historier, och vid 14 års ålder fick han en första text publicerad i dagstidningen Morgunblaðið, under signaturen "H.G.". Detta var början på ett produktivt skrivande, som till slut skulle omfatta 51 böcker, varav den första gavs ut 1919.

Den unge Halldór Laxness reste mycket i Europa och i mitten på 1920-talet omvändes han till katolicismen, något som starkt avspeglades i hans författarskap genom självbiografiska och reflekterande verk. Han tog dessutom mellannamnet Kiljan efter irländska St Kilian. Halldór Laxness religiositet var emellertid inte särskilt långlivad; under en tur till Amerika blev han istället övertygad socialist, och hans romaners tematik följde efter.

Halldór Laxness var gift och hade fyra barn. Han var gift med Auður Sveinsdóttir Laxness och fick två döttrar, Sigríður och Guðný. Med sin förra fru, Ingibjörg Einarsdóttir Laxness, fick han sonen Einar Laxness och med Málfríður Jónsdóttir fick Halldór dottern María.

Från och med 1945 var han bosatt i Gljúfrasteinn i Mosfellsbær.

Citat[redigera | redigera wikitext]

"Jag tänker på de underbara människor från folkdjupet som fostrade mig. Jag tänker på min far och på min mor. Och jag tänker särskilt på min gamla mormor, som lärde mig många hundra verser av gammal isländsk poesi, innan jag lärde mig alfabetet. [...]
Jag frågade mig den kvällen på mitt skånska hotellrum: Vad kan framgång och berömmelse ge en diktare? En viss materiell lycka, det är klart, som en följd av pengar. Men om en isländsk skald glömmer sitt ursprung ur folkdjupet, där sagan bor; om han mister förbindelsen med och pliktkänslan mot det tillbakaträngda livet, som min gamla mormor lärde mig att vörda – då är berömmelse och välstånd ganska likgiltiga." (Ur det tal Halldór Laxness höll vid nobelfesten 1955)

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Halldór Laxness verk
Titel på isländska Utgivningsår Titel på svenska Översättare
Romaner
Barn náttúrunnar 1919 Naturens barn
Undir Helgahnúk 1924 Vid Helgabergets topp
Vefarinn mikli frá Kashmir 1927 Den store vävaren från Kashmir
Salka Valka 1931-32 Salka Valka Ingegerd Nyberg-Fries
Sjálfstætt fólk 1934-35 Fria män Anna Z. Osterman (1955); Inge Knutsson (2011)
Heimsljós (tetralogi): 1. Ljós heimsins; 2. Höll sumarlandsins; 3. Hús skáldsins; 4. Fegurð himinsins 1937-40 Del 1-2: Världens ljus; del 3-4: Himlens skönhet; del 1-4: Olafur Karason Rannveig och Peter Hallberg
Íslandsklukkan 1943-46 Islands klocka Peter Hallberg
Atomstöðin 1948 Atomstationen; Land till salu Rannveig och Peter Hallberg
Gerpla 1952 Gerpla - en kämpasaga Ingegerd Nyberg-Fries
Brekkukotsannáll 1957 Tidens gång i backstugan Ingegerd Fries
Paradísarheimt 1960 Det återvunna paradiset Peter Hallberg
Kristnihald undir jökli 1968 Själavård vid jökeln Peter Hallberg
Innansveitarkronika 1970 Sockenkrönika Peter Hallberg
Guðsgjafaþula 1972 Gudsgåva Inge Knutsson
Noveller
Nokkrar sögur 1923 [Några sagor]
Úngfrúinn góða og húsið 1933 Den goda fröken och huset Peter Hallberg
Fótatak manna (senare publ. i Þættir) 1933 [Människors steg]
Þórður gamli halti (senare publ. i Þættir) 1935 [Gamle och halte Thord]
Sjö töframenn (senare publ. i Þættir) 1942 [Sju trollkarlar]
Þættir 1954 [Korta berättelser]
Sjöstafakverið 1964 Sju tecken Peter Hallberg
(Urval av noveller) 1955 Piplekaren Ingegerd Nyberg-Fries, Peter Hallberg, Leif Sjöberg
Dramatik
Straumrof 1934 [Strömavbrott]
Snæfriður Íslandssól 1950 [Snöfrid Islandssol]
Silfurtúnglið 1954 [Silvermånen]
Prjónastofan Sólin 1962 Stickateljén Solen Peter Hallberg
Dúfnaveislan 1966 [Duvfesten]
Úa 1970 [Úa] (från "Själavård vid jökeln")
Norðanstúlkan 1972 [Flickan från norr] (från "Atomstationen")
Självbiografiskt
Heiman ég fór 1952 [Hemifrån jag for]
Skáldatími 1963 Skaldetid Peter Hallberg
Í túninu heima 1975 På tunet därhemma Inge Knutsson
Úngur ég var 1976 Ung var jag fordom Inge Knutsson
Sjömeistarasagan 1978 [Sjumästarsagan]
Grikklandsárið 1980 Greklandsåret Inge Knutsson
Dagar hjá múnkum 1987 Dagar hos munkar Kristjan Hallberg
Artiklar, essäer och tal
(Samling artiklar, essäer och tal) 1929-59 Utsaga (1959) Peter Hallberg
Íslendingaspjall 1967 Hemma på Island Peter Hallberg

Översättningar gjorda av Laxness[redigera | redigera wikitext]

Laxness var också en flitig översättare. Han översatte bl.a. följande verk till isländska:

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Flera av Laxness romaner har filmatiserats på Island. Salka Valka blev film i en isländsk/svensk samproduktion år 1954, i regi av Arne Mattsson och med Gunnel Broström i titelrollen.

Böcker om Halldór Laxness[redigera | redigera wikitext]

Professor Peter Hallberg har både översatt böcker av Laxness och skrivit verk om honom:

  • Halldór Kiljan Laxness, 1952
  • Den store vävaren - en studie i Laxness ungdomsdiktning, 1954
  • Skaldens hus - Laxness diktning från Salka Valka till Gerpla, 1956

På Island har under 2000-talet utkommit två stora biografier om Laxness. Den ena är skriven Halldór Guðmundsson och den andra av Hannes Hólmsteinn Gissurarson. Den sistnämnda biografin blev kritiserad för att citerat utan att ha angivit referenser. Författaren blev senare dömd att betala skadestånd. Halldór Laxness änka gav sitt godkännande till Guðmundssons bok[1].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Källa: Isländska Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]