Djur

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Flercelliga djur)
Hoppa till: navigering, sök
Djur
Från vänster till höger med början längst upp: en korallfingergroda, kattuggla, sibirisk tiger, korsspindel, trädgårdssnäcka, sköldpadda, bi, asiatisk arowana, berberapa, sågfisk och en schackbrädesfjäril.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djurriket
Animalia
Vetenskapligt namn
§ Animalia
Auktor Linné, 1758
Stammar
Se systematik
Synonymer
Metazoa (flercelliga djur)
Hitta fler artiklar om djur med

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer. Med få undantag har djur muskler, ett nervsystem, och inre hålrum i kroppen, ämnat för nedbrytning av födan.

Som heterotrofa organismer är djur inte självnärande, det vill säga de kan inte som växterna producera och tillgodogöra sig kolhydrater genom fotosyntes utan måste få sin energi från föda genom att konsumera andra organismer med energiinnehåll. Till skillnad från växterna och andra flercelliga organismer som svampar har djurs celler inga cellväggar. Djurceller avgränsas av cellmembran och som skydd och stadga åt djurkroppen har varierande strukturer utvecklats inom olika grupper av djur, som exempelvis inre skelett, hud, skal, yttre exoskelett och hydrostatiskt skelett.

Djuren tros ha utvecklats under prekambrium ur flagellater, en grupp inom protisterna. Jordens äldsta djur anses vara kammaneterna.[1]

Människan är ett djur, i begreppets alla vetenskapliga definitioner, men i dagligt tal och i exempelvis juridiska sammanhang används begreppet djur ibland i meningen "djur förutom människan".[2]

Läran om djurriket kallas zoologi.

Djurrikets klassificering[redigera | redigera wikitext]

Klassificeringen av liv i riken har förändrats över tid och det har även lett till förändring av vilka organismer som tillhör djurriket. I tidig systematik räknades exempelvis så kallade encellig djur, urdjuren eller protozoer, till djurriket. I nutida systematik räknas inte protozoer till djurriket utan förs till gruppen protister. Det innebär att djurriket är synonymt med flercelliga djur (vetenskapligt namn Metazoa).[3]

Flercelliga djur[redigera | redigera wikitext]

Det finns idag ungefär 1,4 miljoner kända arter av flercelliga djur, som varierar i storlek mellan 10 μm (mikrometer) och 30 meter. Den första stamformen för alla flercelliga djur levde för cirka en miljard år sedan. Man vet inte riktigt hur den såg ut, men den måste ha varit marin (det vill säga havslevande), ganska liten (under en centimeter) och med lite rörlighet. Den besynnerliga arten Trichoplax adhaerens ger möjligen en viss uppfattning hur det första djuret kan ha sett ut.

Gemensamt för alla flercelliga djur är bland annat att det finns så kallade desmosomer, det vill säga cellstrukturer av proteiner vars funktion är att binda samman cellerna rent fysiskt och som därmed ger vävnaden ökad stabilitet och motstånd mot mekanisk stress; att cellerna skiljer ut ett proteinlager (extracellulär matrix) vid sin basis; och att minst en uppsättning av Hox-gener är närvarande. De mer kända egenskaperna (stor rörlighet, nervsystem, epiteler, kroppshåla, cirkulations- och andra organ) uppstod där emot senare i djurs evolution. Flercelliga djur är vidare de enda flercelliga organismer som saknar cellvägg.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Djurriket indelas i stammar:[4]

Artantal i djurrikets stammar[redigera | redigera wikitext]

Stammar inom djurriket
Svenskt namn Vetenskapligt namn Antal arter i världen Antal arter i Sverige
Svampdjur Porifera 5000 130
Kammanet Ctenophora 100 3
Nässeldjur Cnidaria 10000 182
Placozoer Placozoa 1 0
Myxozoer Myxozoa 1300  ?
Acoeler Acoelomorpha  ?  ?
Bukhårsdjur Gastrotricha 700 15
Ringbärare Cycliophora 2 1
Käkmaskar Gnathostomulida  ? 14
Hjuldjur Rotifera 2000 500
Dvärgkäkmaskar Micrognathozoa 1 0
Hakmaskar Acanthocephala 1000 30
Pilmaskar Chaetognatha 120 8
Pansarmaskar Kinorhyncha 150 8
Korsettdjur Loricifera 20 0
Snabelsäckmaskar Priapulida 16 2
Rundmaskar Nematoda 25000 1000
Tagelmaskar Nematomorpha 300 5
Leddjur Arthropoda 1200000 30000
Trögkrypare Tardigrada 600 65
Klomaskar Onychophora 70 0
Rhombozoer Rhombozoa 80  ?
Stavsimmare Orthonectida 30  ?
Plattmaskar Platyhelminthes 16000 830
Blötdjur Mollusca 100000 570
Stjärnmaskar Sipuncula 320 11
Slemmaskar Nemertea 1000 60
Ringmaskar Annelida 15000 500
Skedmaskar Echiura 150 4
Bägardjur Entoprocta 150 24
Mossdjur Bryozoa 5000 180
Armfotingar Brachiopoda 350 3
Hästskomaskar Phoronida 20 3
Tagghudingar Echinodermata 7000 70
Svalgsträngsdjur Hemichordata 100 5
Ryggsträngsdjur Chordata 60000 740

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ G-P 2008 04 08 "Här är världens första djur"
  2. ^ Djurskyddslag (1988:534)
  3. ^ Svensk taxonomisk databas. Djur, TaxonId: 5000001
  4. ^ Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. 2005. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 91-88506-50-9

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

  • Google: Animals
  • Tree of Life web project: Discussion of Phylogenetic Relationships Citat: "...Due to new evidence from developmental biology and molecular phylogenetics, ideas about bilaterian relationships have undergone a major paradigm shift within the last decade. The new hypotheses shown in the tree above are now widely accepted, but there are also many sceptics who emphasize the pitfalls and inconsistencies associated with the new data. One of the most prominent alternative views based on morphological evidence is championed by Nielsen (2001)..."
  • Djursök För alla som söker ytterligare information/diskussioner om djur finns denna djursökmotor som endast söker information bland olika djursidor på Internet.