Gamlestaden, Göteborg
- Ej att förväxla med Gammelstaden (Helsingfors). För andra betydelser, se Gamlestaden.
Gamlestaden, nr 40 | |
Stadsdel | |
Helikopterbild med Artillerigatan till höger, Brahegatan i mitten och Skaragatan upp till vänster.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Kommun | Göteborgs kommun |
Stad (tätort) | Göteborg |
Stadsdelsnämnd | Östra Göteborg |
Distrikt | Nylöse distrikt |
Koordinater | 57°43′40″N 12°0′23″Ö / 57.72778°N 12.00639°Ö |
Area | 432 hektar |
Statistikkod | primärområde 301, stadsdelsnummer 40 |
|
Gamlestaden (i folkmun "Gamlestan") är en stadsdel och primärområde i Göteborg, tillhörande stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg.[1] Stadsdelen har en areal på 432 hektar.[2]
Geografi
Gamlestaden ligger på Säveåns norra brink vid åns utlopp i Göta Älv. Närmast älven ligger industriområdet Marieholm som i sin tur delas på längden av Marieholmsleden, E45. Öster därom ligger själva stadsbebyggelsen och SKF:s fabriksområde. SKF-området breder även ut sig på Säveåns södra brink.
De tre bergen som omger de ursprungliga delarna av Gamlestaden (läs Nya Lödöse), heter från söder räknat: Tingsberget (direkt öster om SKF:s anläggning), Forsaberget (direkt norr om SKF) och Spetalberget (direkt norr om Gamlestadsskolan).[3]
Historia
Bakgrund
Föregångaren till den nuvarande stadsdelen anlades 1473. Den gick då under namnet Nya Lödöse. Gamla Lödöse ligger i det som i dag är Lilla Edets kommun. Senare blev denna stadsbildning handelspartner till Lidköping.
När Göteborg grundades flyttades staden från Gamlestaden. En bit sydväst om stadsdelen ligger Skansen Lejonet som är ett försvarsverk som uppfördes samtidigt med Skansen Kronan i Haga.
Industrier och urbanisering
I och omkring stadsdelen finns det en hel del industrier. Mest känd är SKF:s huvudanläggning med dess vackra tegelsilhuett som pryder Gamlestadens centrum, vars spårvagnshållplats heter SKF. Stadsdelen präglades också av textilindustrin Gamlestadens Fabrikers AB. Bland övriga, nu försvunna, industrier kan nämnas Säfveåns AB som startade 1872. Man förädlade trävaror, främst lådämnen för export, men verksamheten gick sämre när modernare förpackninsmaterial tog över marknaden och företaget övertogs av SKF 1947. Vidare fanns bland annat repslagerier, stenindustri och en tvål- och såpfabrik.[4]
De bostadshus som idag präglar stadsbilden i Gamlestaden är byggda från 1910 och fram till 1960, det mesta enligt stadsplaneingengör Albert Lilienbergs stadsplan.[5] De ursprungliga landshövdingehusen i området byggdes när textilindustrin i Gamlestadens Fabriker och SKF etablerade sig, och behovet av arbetarbostäder ökade.[6] På 1950-talet kom de första utländska gästarbetarna till SKF och bosatte sig i stor utsträckning i Gamlestaden.
Under 1960- och 70-talens stora rivningsvåg var de gamla trähusen nära att rivas, men många räddades och restaurerades. De nyare husen i området har samma låghuskaraktär som de äldre och smälter på så vis in i miljön. Den gamla atmosfären har dröjt sig kvar, och stadsdelen utmärks idag av små butiker, kaféer och utsmyckade träfasader på de tidstypiska landshövdingehusen.[6]
I början av 1970-talet byggdes trafikmotet vid Gamlestadstorget, vilket då hade kostat cirka 40 miljoner kronor, och omfattade även delar av Alingsåsleden samt Gustavsplatsen. Trafikmotet är placerat på platsen för kyrkan i Nya Lödöse.[7] I anslutning till Gamlestaden byggs idag den nya Partihallsförbindelsen som ska förbinda E45 med E20 och avlasta E6:an.[8]
Planer
Gamlestadens närhet till Göteborgs centrum och karaktären på bebyggelsen, med dess landshövdingehus och stadsmässiga gatumiljö gör att stadsdelen anses ha en god potential. En rad nya projekt är planerade för området med bland annat nybyggnation av bostäder i Kviberg.[9][10][11]
Institutioner och platser
Bibliotek och museum
1960 stod Medborgarhuset inklusive Gamlestadens bibliotek klart.
I Gamlestaden finns sedan maj 2009 ett museum som heter Nostalgicum, den permanenta utställningen skildrar 1950- och 1960-talen.
Gator och torg
Dessa ligger helt eller delvis inom stadsdelen
- Alekärrsgatan
- Alelyckegatan
- Ambrosiusgatan
- Arfvidssonsgatan
- Artillerigatan
- Banérsgatan
- Bassänggatan
- Batterigatan
- Brahegatan
- Gamlestads Brygga
- Gamlestads Torg[12]
- Gamlestadsvägen
- Lilla Waterloogatan
- Lärje Bangårdsgata
- Slakthuset
- Slakthusmotet
- Måns Bryntessonsgatan
- Skaragatan
- Ryttaregaran
- Batterigatan
- Holländaregatan
- Holländareplatsen
-
Gatubild från Gamlestaden
-
Gatubild från Gamlestaden
-
Gatubild från Gamlestaden
-
Gatubild från Gamlestaden
-
Gatubild från Gamlestaden
Befolkning (nyckeltal)
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
Gamlestaden | Hela Göteborg | |
---|---|---|
Folkmängd | 8 698 | 541 145 |
Befolkningsförändring 2013–2014 | +696 | +7 874 |
Andel födda i utlandet | 30,3 % | 24,0 % |
Medelinkomst | 203 500 kr | 269 400 kr |
Arbetslöshet | 7,0 % | 6,6 % |
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 31,2 % | 33,9 % |
Valdeltagande i kommunalvalet 2014 | 73,6 % | 79,2 % |
Andel bostäder byggda 1941–1950 | 32,7 % | |
Andel bostäder i allmännyttan | 30,8 % | 26,9 % |
Antal färdigställda bostäder 2014 | 309 | |
Andel bostäder i småhus | 1,3 % | 19,3 % |
Kända personer från Gamlestaden
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- Göran Johansson, politiker (S)
- Alf Robertsson, sångare
- Agne Simonsson, fotbollsspelare
- Lennart Wing, fotbollsspelare
- Weiron Holmberg, skådespelare
Se även
- Nya Lödöse för den gamla stadens historia.
Källor
- ^ Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7,
- ^ Statistisk årsbok Göteborg 1982, Göteborgs Stadskontor 1982, s. 36
- ^ Göteborg förr och nu, Göteborgs hembygdsförbunds skriftserie V, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1968, s. 10
- ^ Redbergslid med omnejd genom tiderna. (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597 s. 137-146.
- ^ Välkommen till Gamlestaden lundin.se
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 april 2011. https://web.archive.org/web/20110426033932/http://www.poseidon.goteborg.se/sv/Soka_bostad/Bostadsomraden/Gamlestaden/. Läst 26 mars 2011.
- ^ Det nya Gamlestadstorget, Göteborgs Gatukontor & Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1971
- ^ http://www.trafikverket.se/partihall[död länk]
- ^ http://www.kvibergsstaden.se/
- ^ http://www5.goteborg.se/prod/fastighetskontoret/dalis20.nsf/535e371e7fd657aec1256a5c0045675f/16c63ebdb6a104aec12570930040ce94!OpenDocument
- ^ http://www.gp.se/nyheter/1.111359-gamlestadstorget-kan-ta-ny-form
- ^ "Inom det omfattande nybyggnadsprogrammet i västra delen av Gamlestaden. Ny torgbildning i anslutning till resecentrum." Källa: Bilaga Namnberedningen 2013-05-29
- ^ Göteborgsbladet 2015 <xlsx>
Vidare läsning
- Andersson, Hans; Attman, Artur (1973). Nya Lödöse - Gamlestaden femhundra år. Göteborg: Göteborg-Gamlestadens rotaryklubb. Libris 792303
- Atlestam, Ingrid; Caldenby, Claes; Tiselius, Mårten (1993). Gamlestaden : historik och arkitekturguide. ByACTH : Byggnadsplanering, Arkitektur, Chalmers tekniska högskola, 0281-2215 ; 1993:6. Göteborg: Göteborgs stad, Kortedala, Chalmers tekn. högsk. Libris 1716849
- Berättelser från Gamlestaden : en stadsdels kulturarv i blickfånget. Göteborg: Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. 2015. Libris 19114423. ISBN 9789198157802
- Brinn så länge du lever! : en projektbeskrivning av och för Gamlestadsbor. Göteborg: Jan Bonander. 1987. Libris 649542
- Gamlestaden : strukturella förändringar och kulturarvsprocesser - en fallstudie. Curating the city, 1101-3303. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för kulturmiljövård. 2015. Libris 18580087. ISBN 9789188101013
- Jonsson, Oscar (1980). ”Hagahedens gamla skolor och Gamlestadens”. Göteborg förr och nu (Göteborg: Göteborgs hembygdsförbund, 1960-) 1980 (14),: sid. 98-132 : ill.. ISSN 0348-2189. ISSN 0348-2189 ISSN 0348-2189. Libris 3178628
- Nyblom, Per-Olof; Nyblom, Åke; Forser, Tomas (1978). "Djävla tonfiskare" : samtal om våra liv. Liv i Sverige, 99-0139769-3. Stockholm: Författarförl. Libris 7596078. ISBN 91-7054-267-8
- Redbergslid med omnejd genom tiderna (2., rev. och utök. uppl.). Göteborg: Gamla Redbergspojkar hembygds- och kamratförening. 1964. Libris 774597
- Upptäck nordost : Gamlestaden, Kviberg, Utby, Kortedala, Bergsjön. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2006. Libris 10234157. ISBN 91-85488-90-9
- Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 30-31. Libris 17831487. ISBN 9789186853907
Skönlitteratur
- Ninnisdotter, Gun (1993). Bakgårdsblues. Göteborg: Lindelöw. Libris 7769268. ISBN 91-88144-12-7 - Roman som utspelar sig i Gamlestaden på 1960-talet.
Externa länkar
|