Skansen Kronan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Skansen Kronan österut med taken på husen kring Linnégatan i förgrunden.
Skansen Kronan, detalj ur Suecia antiqua et hodierna.
Skansen Kronan på litografi i planschverk 1859.
Skansen Kronan
Skansen Kronan sett norrifrån.
Skansen Kronan sedd från Stena Danica.

Skansen Kronan är en försvarsanläggning från slutet av 1600-talet på Risåsberget i Göteborg. Den är statligt byggnadsminne sedan den 25 januari 1935[1][2] och används i dag som festlokal, kafé samt för olika publika evenemang.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Åren 1639-1641 anlades en förskansning med jordvallar på Risåsberget (egentligen Rysåsen (Ryssååhsen 1624, Rysåhs 1644 och Rysås 1816 efter egendomen Rydet [av ryd, röjd mark][3]) som då kallades Ryssåsens skans eller Juteskrämman.[4]

År 1650 höggs all skog ner på Ryssåsen,[5] och därefter tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var Johan Wärnschiöld som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung Karl XI. Dagens befästningsverk uppfördes 1687-1689 under ledning av Olof Örnehufvud och kapten Carl Magnus Stuart[6] samt efter ritningar av Erik Dahlbergh.

Skansen Kronan fick tjäna som fängelse år 1854, då nära tvåhundra fångar flyttades över från Karlstens fästning i Marstrand, flera av dem dömda till livstid. År 1874 fungerade skansen som nödbostad för den snabbt ökande befolkningen. Göteborg köpte Risåsberget, som även kallas Skansberget, av staten 1925, för 74 491 kronor och 18 öre.

I början av 1900-talet inrymdes Göteborgs Militärmuseum med historiska vapen och uniformer i byggnaden. I samband med detta genomfördes en total renovering, vilken var avslutad vid museets öppnande den 23 november 1904. Initiativtagare till både museet och renoveringen var major Claes Grill.[7] Museet stängdes i september 2004 och samlingarna överflyttades till Stadsmuseets lager.

Fästningen[redigera | redigera wikitext]

Skansen består av ett åttkantigt torn där varannan sida är smalare än de andra. Murarna av gråsten är sju meter tjocka. Den första våningen var avsedd för kanoner och den andra för eldvapen. Där finns nu fyrtio rundbågade gluggar i två horisontallinjer och mellan taklistkonsolerna av granit finns också en rad skottgluggar. På taket uppsattes 1697 en krona av trä, klädd med förgylld koppar, så stor att den kunde rymma tolv personer. Den ersattes vid en renovering 1738 med en krona av endast trä, men 1899 fick skansen åter en krona av förgylld koppar som denna gången rymde hela 14 personer och var tillverkad på Kiellerska Mekaniska Verkstaden.[8] Den 12 juni 1806 blåste hela koppartaket av och först 1816 skickade Kungl. Maj:t "...892 RD 40 Sk.Banco, att användas till ett så beskaffadt tjäradt trädtak, i stället för det förut af koppar...".[9] I en av murarna fanns en bågformig port, som ännu står på sin plats. Den fick år 1839 två stenlejon som prydnad, då Kungsporten revs ner.

Tornet är uppfört i fyra våningar med kanonsalar eller kasematter i de två mellersta. Översta våningen försågs med skottgluggar för infanteri, och i nedervåningen blev det krutmagasin, logement och en ugn att tillverka kanonkulor i.

Mellan skansen och huvudfästningen - staden inom vallgraven, gick en kaponjär, en förbindelsegång med försvarsverk och vattengrav på båda sidor. Den stod färdig 1692, och förbindelser fanns då mellan Skansen Kronan och bastionen Christina Regina, varifrån en underjordisk gång ledde till bastionen på Lilla Otterhällan.

Kring Skansen Kronan anlades 1912 Skansparken, med en yta av cirka 2 hektar.[10] Det var genom en utdelning av 130 000 kronor ur Charles Felix Lindbergs donationsfond som parken kom till.[11]

Till vänster om uppgången till tornets översta våning finns en en portalsten med inskriptionen:

CASERNE
UNDER
KONUNG GUSTAF IV ADOLPH:S
REGERING
PÅ BORGERSKAPETS BEKOSTNAD
UPPFÖRD
ÅR 1798

På en lodrät häll i bergklacken omedelbart norr om tornet är Oscar II:s namnteckning inhuggen, vilken han skrev vid ett besök på platsen söndagen den 3 september 1905.[12]

Kaponjärtrappan[redigera | redigera wikitext]

Där den så kallade "kaponjärtrappan" sträcker sig upp mot Risåsen, skall enligt legenden Karl XII ridit upp för berget vid ett tillfälle, då han besiktigade skansen och som minne av detta är ovanför porten i den norra kurtinen insatt en sten med inskriptionen "Carl XII Stig". Namnet nämns tidigast 1864 som Karl XII:s Väg.[13][14]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg : inventering utförd vid Byggnadsminneskontoret, Göteborgs historiska museum 1970 (?), s. 14
  2. ^ "Skansen Kronan", Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.
  3. ^ Vid Skansbergets fot : Hagastudier i bild och ord, Sven Schånberg & Stig Allan Agroth, Göteborg 1989 ISBN 91-85786-21-7 s. 6
  4. ^ Lilla Ryssåsen var namnet på dagens Nilssonsberg. Källa: Göteborgs historia : Grundläggningen och de första hundra åren : Från grundläggningen till enväldet (1619-1680), [Del l:l], professor Helge Almquist, Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum genom jubileumsutställningens publikationskommitté, Göteborg 1929, s. 188f, "Detalj ur J. Rodenburgs befästningsplan av år 1639." Fortifikationsarkivet.
  5. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, (Andra utökade upplagan) C G Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1898 s.19
  6. ^ Där! sa unge kungen, red. Sven Schånberg, utgiven av Göteborgs Byggnadsnämnd 1975 s.31
  7. ^ Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, Sjette årgången, [2 oktober 1904 - 24 september 1905], Förlags AB Hvar 8 dags tryckeri, Göteborg 1905 s. 131
  8. ^ Skansen Kronan - vägledning genom militärhistoriska samlingarna, red. Amanuens Henrik Warfvinge, utgiven av Göteborgs historiska museum 1978 s.14
  9. ^ Med hammare, sax och tång: En liten historik om plåtslageriet i Göteborg, red. Per Rhedin, utgiven av Göteborgs Bleck- & Plåtslagaremästareförening vid 100-årsjubiléet 1996 ISBN 91-630-4459-5 s. 19-20
  10. ^ Parkernas Göteborg, Britt-Marie Mattsson, AB Långedrag, Tryckeri AB Framåt, Göteborg 1992 ISBN 91-630-1016-X s.204
  11. ^ Charles Felix Lindbergs Donationsfond : Utdelningar ur Donationsfonden 1912 - 1937, Axel L Romdahl, Henning Beyer, Göteborg 1937, s. 15
  12. ^ Skansen Kronan - vägledning genom militärhistoriska samlingarna, red. Amanuens Henrik Warfvinge, utgiven av Göteborgs historiska museum 1978 s.18
  13. ^ Skansen Kronan - vägledning genom militärhistoriska samlingarna, red. amanuens Henrik Warfvinge, utgiven av Göteborgs historiska museum 1978 s.7
  14. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945 s. 36

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Skriftliga källor[redigera | redigera wikitext]

  • Haga i Göteborg, Maja Kjellin, utgiven av Fastighetsaktiebolaget Göta Lejon 1971
  • Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, A. Rundqvist/R. Scander/A. Bothén, utgiven av Göteborgs Hembygdsförbund 1982
  • Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander 1988
  • Lejonet & Kronan - Stormaktstidens Göteborg, utgiven av Göteborgs museer 1989
  • Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding 1924
  • Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick 1997

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ahlmark, Lilly (1996). Skansarna Lejonet och Kronan i Göteborg: Lejonet och Kronan som de utformades och utfördes av Erik Dahlberg och Marcus Jäger. Årsbok / Stiftelsen Skansen Kronan, 1401-890X ; 1. Göteborg: Stift. Skansen Kronan. Libris 2825017 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 57°41′45.5″N 11°57′19.0″Ö / 57.695972°N 11.955278°Ö / 57.695972; 11.955278