George Soros

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
George Soros
George Soros 2011
Född György Schwartz
12 augusti 1930 (83 år)
Budapest, Ungern
Nationalitet Amerikan[1]
Yrke/uppdrag Ekonom
Känd för Valutaspekulationer

George Soros, född György Schwartz 12 augusti 1930 i Budapest i Ungern, är en amerikansk ekonom, valutaspekulant, finansman, filantrop och tongivande ekonomisk debattör. Han är en öppen förespråkare för marknadsekonomi och demokrati, men vill samtidigt ha regleringar av kapitalismen.

Soros föddes i en judisk familj och överlevde den nazistiska ockupationen av Ungern och flydde till England 1947, där han kom att studera vid London School of Economics. Han tog examen 1952. Senare kom han bland annat att jobba som finansanalytiker i New York och byggde upp ett eget finansimperium. Parallellt med detta studerade han Karl Popper och började arbeta för mänskliga rättigheter. 1979 började han ge finansiellt stöd till svarta sydafrikanska studenter så att de skulle kunna studera vid universitet i Kapstaden i Sydafrika som vid den här tiden var starkt segregerat och präglat av apartheid.

Soros kom tidigt att engagera sig i Östeuropas och Sovjetunionens frigörelse. Han anses av många ha varit en starkt bidragande orsak till den fredliga övergången från kommunism till demokrati.[källa behövs]

Soros har tillsammans med svenska och lettiska staten finansierat Handelshögskolan i Riga, Stockholm School of Economics in Riga. SSE Riga grundades 1994 av lettiska och svenska staten. Soros bidrag var 2 miljoner dollar till renoveringen av byggnaden på Strēlnieku iela.

Open Society Foundations och Soros Fund Management LLC[redigera | redigera wikitext]

George Soros grundade Open Society Foundations 1984. Syftet med stiftelserna var att hjälpa människor i kommunistiska länder att förändra sina totalitära samhällen och verka för öppenhet. Soros har inspirerats av vetenskapsmannen Karl Popper, som skrivit "Open Society and it's enemies", dvs "Det öppna samhället och dess fiender".

Verksamheten började med en stiftelse i Ungern mitt under kalla kriget där Soros lät köpa in kopieringsapparater till kulturella och vetenskapliga verksamheter. I de kommunistiska regimerna hade man traditionellt försökt begränsa spridning av information. Kopieringsapparater var sällsynta och regimerna kunde föra register över innehav av skrivmaskiner. Med en budget på 3 miljoner dollar kunde Open Society Foundation omedelbart få mer inflytande över det ungerska kulturlivet än vad det ungerska kulturdepartementet hade.

1988 utökades verksamheten med stiftelser i Polen, Kina och Sovjetunionen. 1992 hade man verksamhet i 22 länder och hade en budget på 53 miljoner dollar. Ett år senare låg budgeten på 184 miljoner dollar. I dag har Open Society Foundations spridits även till USA, Afrika och Latinamerika. Totalt sett har OSF fram till i dag spenderat 8 miljarder dollar på att stödja mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och tillgång till folkhälsa och utbildning i omkring 70 länder.

Förutom att finansiera och stödja arbete för mänskliga rättigheter, fri press och kultur ingår även arkivet Open Society Archives, OSA Archivum, i verksamheten. OSA Archivum, som finns vid Central European University i Budapest, har sin grund i Radio Free Europes arkivsändningar. Utöver detta har man mängder av material som donerats av enskilda individer och som berör krigsförbrytelser i före detta Jugoslavien och i Rwanda, vilket gör att krigsförbrytartribunalerna har ett omfattande samarbete med arkivet. OSA Archivum är bland annat arkivmyndighet för Human Rights Watch.

George Soros är ordförande för paraplyorganisationen liksom även Soros Fund Management LLC.

Politiska uttalanden[redigera | redigera wikitext]

Om George W. Bush[redigera | redigera wikitext]

I en intervju för The Washington Post den 11 november 2003 uttryckte Soros stark kritik av dåvarande presidenten George W. Bush. Han sa till och med att skulle offra hela sin förmögenhet på att få bort honom från makten, om garanti hade kunnat lämnas för att det också skulle ske[2][3].

Utspelet under klimatmötet i Köpenhamn[redigera | redigera wikitext]

George Soros gjorde under klimatmötet i Köpenhamn 10 december 2009 ett oväntat utspel och erbjöd U-länder en fond på drygt 100 miljarder dollar för att hjälpa dem att minska utsläpp[4].

Soros om Europas finanskris och euron[redigera | redigera wikitext]

Soros menar att hanteringen av den europeiska finanskrisen och därmed sammanhängande eurokrisen måste innehålla tre komponenter. För det första en reformering och omfinansiering av banksystemet. För det andra ett införande av så kallade euroobligationer. Och för det tredje att det blir möjligt att träda ur EMU. Han menar att länder med stor statsskuld, som Grekland, måste tillåtas att skriva om merparten av sin skuld på samma villkor som länder med lägre statsskuld. Det sker, som han ser det, bäst genom utfärdandet av euroobligationer.[5]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Under finanskrisen 1992 havererade Sveriges fasta växelkurs på grund av valutaspekulation, där George Soros anses ha varit en betydelsefull spekulant.

Under World Economic Forum 2012 hyllade Soros Sveriges hantering av finanskrisen och prisade den svenska modellen.[6]

Droger[redigera | redigera wikitext]

Soros har varit en stor finansiär av organisationer som verkar för legalisering av bland annat cannabis. Samtidigt hävdar han att han för egen del inte använder droger eftersom han anser att det är skadligt.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Forbes 400 Richest Americans: George Soros”. Forbes. mars 2012. http://www.forbes.com/profile/george-soros. Läst 6 oktober 2011. 
  2. ^ Laura Blumenfeld, Deep Pockets vs. Bush, Financier Contributes $5 Million More in Effort to Oust President, Washington Post, November 11, 2003; p. A03.
  3. ^ The Money Man, The New Yorker, Jane Mayer, October 18, 2004
  4. ^ Sprickor i klimatmötet Artikel från Sydsvenskan (Ursprunglig källa är TT)
  5. ^ http://www.dn.se/ledare/kolumner/sa-havs-eurokrisen
  6. ^ Soros öser beröm över SverigeSvenska Dagbladet 26 januari 2012
  7. ^ George Soros’ real crusade: Legalizing marijuana in the U.S. Washington Post, April 2, 2014

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]