Hallands läns valkrets
Från Wikipedia
Hallands läns valkrets är en egen valkrets vid val till den svenska riksdagen. Antalet fasta mandat var tio vid riksdagsvalet 2006.
[redigera] Riksdagsledamöter under enkammarriksdagen (listan ej komplett)
[redigera] 1971-1973
[redigera] 1974-1976
[redigera] 1976/77-1978/79
[redigera] 1979/80-1981/82
[redigera] 1982/83-1984/85
[redigera] 1985/86-1987/88
[redigera] 1988/89-1990/91
[redigera] 1991/92-1993/94
[redigera] 1994/95-1997/98
[redigera] 1998/99-2001/02
[redigera] 2002/03-2005/06
[redigera] 2006/07-2009/10
[redigera] Första kammaren
Hallands län var en särskild valkrets med fyra mandat i första kammaren mellan 1866 och 1921. Vid förstakammarvalet 1921 avskaffades valkretsen och uppgick i Kronobergs läns och Hallands läns valkrets.
[redigera] Riksdagsledamöter i första kammaren (listan ej komplett)
[redigera] 1867-1911 (successivt förnyade mandat)
- Carl Hammar (1867-1870, 1873-1880 och 1882-1885)
- Sebastian Tham (1895-1897 och 1899-1907)
- Anders Apelstam (1902-1905 års första urtima riksmöte)
[redigera] 1912
[redigera] 1913-1919
- Johan Almer (till lagtima riksdagen 1919)
[redigera] 1920-1921
[redigera] Andra kammaren
I valen till andra kammaren var Hallands län länge uppdelat på mindre valkretsar. Landsbygden utgjorde i valen 1866-1908 fem valkretsar med var sitt mandat, från norr till söder Fjäre och Viske häraders valkrets (även kallad Hallands läns norra domsagas valkrets), Himle härads valkrets, Årstads och Faurås häraders valkrets, Halmstads och Tönnersjö häraders valkrets samt Höks härads valkrets. Länets fem städer bildade i valen 1866-1875 Hallands läns stadsvalkrets med ett mandat, men denna delades upp vid valet 1878 så att Halmstad i stället fördes till Halmstads och Ängelholms valkrets medan övriga städer bildade Laholms, Falkenbergs, Varbergs och Kungsbacka valkrets. Från och med valet 1896 bildade residensstaden ensam Halmstads valkrets. I andrakammarvalet 1911 slogs samtliga valkretsar ihop till en gemensam valkrets med sex mandat, ett antal som minskade till fem mandat från och med valet 1940.
[redigera] Riksdagsledamöter i andra kammaren (listan ej komplett)
[redigera] 1912-1914 (lagtima riksdagen)
- Anders Henrikson i Heberg, h
- Axel Westman, h
- Anders Olsson i Tyllered, h
- August Ifvarsson, l
- Per Johan Persson, l
- Carl Strid, s
[redigera] 1914 (urtima riksdag)
[redigera] 1915-1917
[redigera] 1918-1920
[redigera] 1921
[redigera] 1922-1924
- Anders Henrikson, h
- Richard Hermelin, h
- Erik Uddenberg, h
- Nils Johansson i Brånalt, bf
- Axel Lindqvist, s
- Carl Strid, s
[redigera] 1925-1928
- Anders Henriksson, h
- Erik Uddenberg, h (1925-1926)
- Carl Larson, h
- Nils Johansson, bf
- Axel Lindqvist, s
- Anders Andersson, s
[redigera] 1929-1932
- Anders Henriksson, h (1929)
- Linus Andersson, h (1929-1932)
- Carl Larson, h
- Nils Johansson i Brånalt, bf
- Albin Eriksson, bf
- Axel Lindqvist, s
- Anders Birger Andersson, s
[redigera] 1933-1936
- Linus Andersson, h
- Karl Hillgård, h
- Anders Pettersson, bf
- Albin Eriksson (senare Toftered), bf
- Anders Andersson, s
- Axel Lindqvist, s
[redigera] 1937-1940
[redigera] 1941-1944
[redigera] 1945-1948
[redigera] 1949-1952
- Bror Persson (avliden 19 juni 1950)
- Nils Nestrup (från höstsessionen 1950)
[redigera] 1953-1956
[redigera] 1957-1958
[redigera] 1958-1960
[redigera] 1961-1964
[redigera] 1965-1968
- Gunnar Oscarsson, h
- Johannes Antonsson, c
- Wiking Werbro, fp
- Tore Bengtsson, s (invald men avled i november 1964)
- Gösta Josefsson, s (från 1965)
- Ingemund Bengtsson, s
[redigera] 1969-1970
- Gunnar Oscarsson, h
- Johannes Antonsson, c
- Alvar Andersson, c
- Ingemund Bengtsson, s
- Gösta Josefsson, s
[redigera] Källor
- Tvåkammarriksdagen 1867-1970 (Anders Norberg och Andreas Tjerneld, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1985), band 2, s. 355

