Julgran

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Julgran
Offentlig julgran på Stortorget i Malmö

En julgran är en gran som placeras med hjälp av julgransfot i många hem i västvärlden under julhelgen. Julgranen brukar dekoreras med julgransprydnader.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den nordiska utomhusgranen[redigera | redigera wikitext]

De första julgranarna i Skandinavien var utomhusgranar och så kallade julruskor.[1] Seden med utomhusgran är gammal och hade ursprungligen troligen någon typ av magisk betydelse, som skydd mot onda makter i samband med mörkret kring midvintern. Ofta barkades och kvistades utomhusgranarna nedifrån, så att endast den övre hälften av grenarna satt kvar. Därefter kunde de placeras på gårdstunet, på gårdens taknock eller gavel, på en högre stång, eller på vardera sida om gårdens dörr. Överblivna grankvistar lades utanför ingången som en slags dörrmatta, en sed som fortfarande lever kvar i Sverige. Inne i stugan lade man istället halm på golvet. Utomhusgranarna kunde också placeras på en synlig plats i en trefot[förtydliga], vilket fortfarande förekommer i t.ex. Dalarna.

Granen flyttar inomhus[redigera | redigera wikitext]

Seden med inomhusgran dök upp i Tyskland[2] under 1400-talet.[3] När inomhusgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängden av dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom den tyska nymodigheten att dominera. Den första rapporterade svenska inomhusgranen är från 1741, men det dröjde innan seden spred sig utanför godsen och herrgårdarna. Först kring 1900 hade den trängt bort de äldre mer bondska trädprydnaderna och utomhusgranarna även ute i stugorna. Äldre tiders julgranar var oftast små och kunde vara placerade i en kruka eller på ett bord. De första svenska inomhusgranarna var i allmänhet dekorerade med levande ljus och godsaker som frukt och konfekt. Man hängde vanligtvis äpplen i granen för att tynga ner de grenar som ljusen satt på så att de skulle sitta rakare. Det blev dock allt vanligare att familjerna började tillverka sina egna prydnader i papper. Halmslöjd hade dock förekommit i samband med jul, långt innan papper blev allmänt tillgängligt.

I början av 1900-talet hade det blivit en allmän sed att hänga girlander med svenska flaggan i papper samt med en nål sätta svenska pappersflaggor i toppen på de största grenarna. Girlander med blandade pappersflaggor från de nordiska länderna var också vanliga. Från åren kring 1880 fanns det färdiga julgransprydnader att köpa i de större svenska städerna. Pappershjärtan, röda vinteräpplen, halmslöjd, kristyr, smällkarameller, och glaskulor importerade från Tyskland, var vanliga julgransdekorationer.

Seden att klä hemmet med levande träd och kvistar är dock mycket gammal och tjänade till att skydda hemmet mot alla sorters onda makter och väsen. Fortfarande tar många in påskris till påsken och dekorerar med löv vid sommarbröllop och andra festliga tilldragelser. Det förekom långt tillbaka att man reste så kallade julstänger utanför bondgårdarna eller placerade en gran på vardera sidan om ytterdörren.

Julgranar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Julgransförsäljning utanför Lunds domkyrka 2004.
En julgran pryder TessinparkenGärdet i Stockholm

I Sverige skaffar de flesta familjer sig sina julgranar genom att köpa dem av julgransförsäljare som från början av december håller till utanför stormarknader och på allmänna platser. De flesta julgranar som säljs är rödgranar, men även silvergran och andra ädelgranar förekommer i sortimentet. Priset på granen beror på art och storlek. Ofta är det idrottsföreningar och andra sällskap som står för försäljningen, och därmed skaffar ett tillskott till föreningskassan.

Blågranar kan lukta katturin. Rödgranen eller svensk/norsk gran doftar barr och kåda. 80 % av de 3 miljoner granar som såldes under 2009 var av sorten rödgran. Kungsgranen, eller nordmansgranen har mer inslag av citrusdoft och har blivit mer populär i åren upp till 2009. Lasiocarpa, en liknande ädelgran doftar lime.[4]

Kvittblivningen av mer eller mindre döda granar efter helgen — vid tjugondag Knut den 13 januari dansas julen ut, säger traditionen — har i större samhällen blivit ett renhållningsproblem. Förr var det i städer med flervånings hyreshus vanligt att man helt enkelt kastade ut granen genom ett fönster, förhoppningsvis utan att skada fotgängare eller parkerade bilar. Granen fick sedan ligga och skräpa på gång- eller körbana tills gaturenhållningen tog hand om den. Numera anses detta vara en osed, och många kommuner ordnar särskilda uppsamlingsplatser för förbrukade granar, som sedan tas om hand av något av kommunens organ eller någon renhållningsentreprenör.

De svenska traditionella granarna, speciellt rödgran, motsvaras på tyska närmast av fichte (Picea abies), medan den ursprungliga tyska julgranen är ädelgransarten tanne (Abies numidica m fl), vars "barr" mest ser ut som smala, platta blad. Det är denna art i tysk tradition, som hyllas i den kända sången O Tannenbaum.

2010 uppskattades att var femte julgran i Sverige stulits.[5], siffran var densamma vid 2011 års uppskattning.[6]

Plastgran[redigera | redigera wikitext]

Sedan slutet av 1980-talet har plastgranar på många håll ersatt traditionella julgranar. Eftersom de är bra för allergiker och inte behöver vattnas, har de kommit att bli vanligare på ställen som arbetsplatser, förskolor och skolor. Andra fördelar är att man inte behöver leta julgran varje år, slipper barr samt att man årligen sparar en mindre summa pengar. Plastgranarna är i regel något mindre än riktiga julgranar. På senare år har det även börjat dyka upp plastgranar i andra färger såsom rosa och ljusblått.

En fördel med plastgranen är att den enkelt kan plockas isär och förvaras i en mindre kartong mellan jularna.

Julgransprydnader[redigera | redigera wikitext]

Ett julgransljus och kula.

Julgransprydnader säljs i varuhus och presentaffärer. Det är också vanligt att barn i förskolan, förskoleklass och skolan får tillverka egna julgransprydnader. En vanlig hemgjord julgransprydnad är smällkaramellen som består av ett papprör som kläs med silkespapper vars ändar fransas upp. En annan är en liten hjärtformad korg som vanligen tillverkas av glanspapper i två olika färger.

  • Stjärna, en större prydnad som sitter i granens topp och som påminner om stjärnan ovanför Betlehem.
  • Spira, en spetsig, blank prydnad, fungerar som ett alternativ till stjärnan.
  • Elektrisk ljusslinga med lampor som i Sverige efterliknar vita stearinljus. Av elektrotekniska skäl är i en slinga antalet lampor oftast 16. Ett vanligt julproblem är att man på grund av något elektriskt fel inte lyckas få slingan att lysa.
    Främst i USA kan slingorna vara byggda med lampor — som inte alls liknar ljus — i blandade färger.
  • Glittergirlanger, vanligast silverglänsande som ska efterlikna frost, men numera förekommer glittergirlanger i många färger.
  • Änglahår, tussar av ljusa textila fibrer som placeras runt de elektriska ljusen
  • Kulor (ofta röda, även om alla färger förekommer), som efterliknar äpplen. De traditionella tillverkningsländerna för julgranskulor är Tjeckien och Slovakien.
  • Halmfigurer i form av stjärnor, julbockar eller andra figurer.
  • Änglar, tomtar och djurfigurer i plast eller textil.
  • Med kristyr dekorerade pepparkaksgubbar.
  • Svenska flaggan och andra nordiska staters flaggor var framför allt tidigare en väldigt vanlig dekoration i granen, både i form av ett flaggspel som girlander och större flaggor i toppen.

Julgranen i populärkultur[redigera | redigera wikitext]

I Raska fötter springa tripp, tripp, tripp behandlar andra versen hur julgranen kläs, med stjärnan följd av nötter och äpplen.

Uttrycket "inte mycket att hänga i julgranen" innebär att något inte är särskilt vackert, välgjort eller värdefullt.

Fiktiva verk[redigera | redigera wikitext]

Sånger[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nordisk familjebok, Uggleupplagan, jul”. http://runeberg.org/nfbm/0146.html. 
  2. ^ ”Julgranens historia”. Våra vanligaste träd. Sveaskog. http://www.sveaskog.se/Jakt-fiske-och-friluftsliv/Ut-i-skogen/Vara-vanligaste-trad/Julgranens-historia/. Läst 2010-09-14. 
  3. ^ http://www.julgran.com/sidor/tradition_historik.htm
  4. ^ ”Granar kan lukta kattpiss - rapport svt.se”. http://svt.se/2.22620/1.1796779/.  2009-12-02 svt.se
  5. ^ Sveriges Radio P4 Norrbotten 23 december 2010 - Var femte julgran stulen
  6. ^ ”Dagens Nyheter”. 11 december 2011. http://www.dn.se/nyheter/sverige/var-femte-julgran-ar-stulen. Läst 12 december 2011. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]