Lista över tal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här listan är inte komplett, du kan hjälpa till genom att utöka den.

Detta är en lista över artiklar som handlar om olika tal.

Innehåll

Naturliga tal [redigera]

I nummerordning [redigera]

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26 27 28 29
30 31 32 33 34 35 36 37 38 39
40 41 42 43 44 45 46 47 48 49
50 51 52 53 54 55 56 57 58 59
60 61 62 63 64 65 66 67 68 69
70 71 72 73 74 75 76 77 78 79
80 81 82 83 84 85 86 87 88 89
90 91 92 93 94 95 96 97 98 99
100 101 102 103 104 105 106 107 108 109
110 111 112 113 114 115 116 117 118 119
120 121 122 123 124 125 126 127 128 129
130 131 132 133 134 135 136 137 138 139
140 141 142 143 144 145 146 147 148 149
150 151 152 153 154 155 156 157 158 159
160 161 162 163 164 165 166 167 168 169
170 171 172 173 174 175 176 177 178 179
180 181 182 183 184 185 186 187 188 189
190 191 192 193 194 195 196 197 198 199
200 201 202 203 204 205 206 207 208 209
210 211 212 213 214 215 216 217 218 219
220 221 222 223 224 225 226 227 228 229
230 231 232 233 234 235 236 237 238 239
240 241 242 243 244 245 246 247 248 249
250 251 252 253 254 255 256 257 258 259
260 261 262 263 264 265 266 267 268 269
270 271 272 273 274 275 276 277 278 279
280 281 282 283 284 285 286 287 288 289
290 291 292 293 294 295 296 297 298 299
                                                                               
100 1000 10000 100000
200 2000 20000 200000
300 3000 30000 300000
400 4000 40000 400000
500 5000 50000 500000
600 6000 60000 600000
700 7000 70000 700000
800 8000 80000 800000
900 9000 90000 900000
                                                       

Särskilda tal [redigera]

Primtal [redigera]

Huvudartikel: Primtal

Ett primtal är ett heltal p, som är större än 1 och som bara är delbart med ±1 och ±p.

Nedan listas de 100 första primtalen.

2 3 5 7 11 13 17 19 23 29
31 37 41 43 47 53 59 61 67 71
73 79 83 89 97 101 103 107 109 113
127 131 137 139 149 151 157 163 167 173
179 181 191 193 197 199 211 223 227 229
233 239 241 251 257 263 269 271 277 281
283 293 307 311 313 317 331 337 347 349
353 359 367 373 379 383 389 397 401 409
419 421 431 433 439 443 449 457 461 463
467 479 487 491 499 503 509 521 523 541
                                                                               

Perfekta tal [redigera]

Huvudartikel: Perfekt tal

Inom talteorin är ett perfekt tal ett heltal n för vilket summan av alla sina delare, inklusive n självt, är lika med 2n. Detta är även detsamma som att ett tal n är lika med summan av alla sina delare förutom sig självt.

Om ett tal p är ett perfekt tal gäller följande:

\sum_{k|p,\ 1\le k<p} k = p

De tio första perfekta talen är (talföljd A000396 i OEIS):

  • 6
  • 28
  • 496
  • 8 128
  • 33 550 336
  • 8 589 869 056
  • 137 438 691 328
  • 2 305 843 008 139 952 128
  • 2 658 455 991 569 831 744 654 692 615 953 842 176
  • 191 561 942 608 236 107 294 793 378 084 303 638 130 997 321 548 169 216

Defekta tal [redigera]

Huvudartikel: Defekt tal

Ett defekt tal är inom talteorin ett heltal n, för vilket summan av alla positiva delare, inklusive n självt, betecknat σ(n), är mindre än 2n. Värdet 2n - σ(n) kallas ibland n:s defekthet.

Ett oändligt antal jämna och udda defekta tal existerar. Till exempel är alla primtal, primtalspotenser och alla äkta delare till defekta tal eller perfekta tal defekta.

De första defekta talen är: 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 27, … (talföljd A005100 i OEIS).

Ymniga tal [redigera]

Huvudartikel: Ymnigt tal

Inom talteorin är ett ymnigt tal ett positivt heltal n för vilket summan av alla dess positiva delare, inklusive n självt, är större än 2n. Värdet σ(n) - 2n, där σ(n), sigmafunktionen, är denna summa, kallas n:s ymnighet. Ymniga tal introducerades först av Nicomachus i dennes Introductio Arithmetica (cirka år 100).

De minsta ymniga talen är: 12, 18, 20, 24, 30, 36, 40, 42, 48, 54, 56, 60, 66, 70, 72, 78, 80, 84, 88, 90, 96, 100, 102, … (talföljd A005101 i OEIS).

Det minsta udda ymniga talet är 945.

Särskilda namngivna tal [redigera]

Namngivning av tiopotenser [redigera]

Svenska Engelska Värde SI
Miljon Million 106 Mega
Miljard Billion[1] 109 Giga
Biljon Trillion 1012 Tera
Biljard Quadrillion 1015 Peta
Triljon Quintillion 1018 Exa
Triljard Sextillion 1021 Zetta
Kvadriljon Septillion 1024 Yotta
Kvadriljard Octillion 1027
Kvintiljon Nonillion 1030
Kvintiljard Decillion 1033
Sextiljon Undecillion 1036
Sextiljard Duodecillion 1039
Septiljon Tredecillion 1042
Septiljard Quattuordecillion 1045
Oktiljon Quindecillion 1048
Oktiljard Sedecillion 1051
Noniljon Septendecillion 1054
Noniljard Octodecillion 1057
Deciljon Novendecillion 1060
Deciljard Vigintillion 1063
Undeciljon Unvigintillion 1066
Centiljon 10600

Från och med deciljon finns ett algoritmiskt system för bildandet av större latinska prefix utarbetat av John Horton Conway and Allan Wechsler,[2] och publicerat i The Book of Numbers av Conway och Richard Guy.[3] Prefixen kan användas både i den långa och den korta skalan, men ger upphov till olika tiopotenser enligt ovan. Namnen byggs ihop av bitar från tabellen nedan, som representerar potenser av 106, 1060 och 10600. Stavningen av de latinska prefixen har standardmässigt försvenskats något, till exempel genom att Q blir K.

1-tal 10-tal 100-tal
1 un (n) deci (nx) centi
2 duo (ms) viginti (n) ducenti
3 tre (s*) (ns) triginta (ns) trecenti
4 kvattuor (ns) kvadraginta (ns) kvadringenti
5 kvin (ns) kvinkvaginta (ns) kvingenti
6 se (sx) (n) sexaginta (n) sescenti
7 septe (mn) (n) septuaginta (n) septingenti
8 okto (mx) oktoginta (mx) oktingenti
9 nove (mn) nonaginta nongenti

Tillvägagångsättet vid ordbildningen för en valfri tiopotens (upp till 105999) är:

  1. Heltalsdividera exponenten med 6.
    • Om resten är 0, 1 eller 2, sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
    • Om resten är 3, 4 eller 5, byt ut suffixet -iljon mot -iljard i slutet, och sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
  2. Om kvoten är mindre än 10, använd standardnamnen från miljon till noniljard från den föregående tabellen. Om kvoten ≥ 10, fortsätt.
  3. Bryt upp kvoten i ental tiotal och hundratal, och leta upp de rätta segmenten i tabellen.
  4. Sätt ihop segmenten. Foga in en extra bokstav om någon av bokstäverna inom parentes efter ett led matchar en bokstav inom parentes före nästa. Ex: se(sx) + (mx)oktoginta = sexoktoginta, eftersom x:en matchar. Se(sx) + (ms)viginti = Sesviginti.
    • För specialfallet tre- ska ett 's' fogas in om det matchar mot antingen ett 's' eller ett 'x'.
  5. Ta bort den avslutande vokalen.
  6. Lägg på -iljon (eller -iljard, enligt punkt 1.2). Klart.

Övriga reella tal [redigera]

Negativa tal [redigera]

Rationella tal [redigera]

Irrationella tal [redigera]

Ordinaltal [redigera]

Se även [redigera]

Källor [redigera]

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of numbers

Fotnoter [redigera]

  1. ^ I brittisk engelska används, särskilt i texter från 1970 eller tidigare, även milliard.
  2. ^ Munafo, Robert. ”Large Numbers”. http://www.mrob.com/pub/math/largenum.html#conway-wechsler. Läst 23 februari 2012. 
  3. ^ Conway, John Horton (1996). The Book of Numbers. New York: Springer-Verlag. Sid. 15-16. ISBN 0-387-97993-X