Lista över tal
- Den här listan är inte komplett, du kan hjälpa till genom att utöka den.
Detta är en lista över artiklar som handlar om olika tal.
Innehåll |
Naturliga tal [redigera]
I nummerordning [redigera]
| 100 | 1000 | 10000 | 100000 |
| 200 | 2000 | 20000 | 200000 |
| 300 | 3000 | 30000 | 300000 |
| 400 | 4000 | 40000 | 400000 |
| 500 | 5000 | 50000 | 500000 |
| 600 | 6000 | 60000 | 600000 |
| 700 | 7000 | 70000 | 700000 |
| 800 | 8000 | 80000 | 800000 |
| 900 | 9000 | 90000 | 900000 |
Särskilda tal [redigera]
-
Se även: Namn på stora tal.
- −40
- −1
- 23
- 42
- 222
- 239
- 255
- 256
- 273
- 284
- 360
- 420
- 496
- 555
- 666
- 720
- 786
- 911
- 999
- 1000
- 1001
- 1089
- 1729
- 3600
- 4711
- 6174
- 7744
- 8128
- 65535
- 69105
- 100000
- 142857
- 1000000
- 6000000
- 10000000
- 100000000
- 1000000000
- 2147483647
- 9814072356
- 9223372036854775807
Primtal [redigera]
Ett primtal är ett heltal p, som är större än 1 och som bara är delbart med ±1 och ±p.
Nedan listas de 100 första primtalen.
| 2 | 3 | 5 | 7 | 11 | 13 | 17 | 19 | 23 | 29 |
| 31 | 37 | 41 | 43 | 47 | 53 | 59 | 61 | 67 | 71 |
| 73 | 79 | 83 | 89 | 97 | 101 | 103 | 107 | 109 | 113 |
| 127 | 131 | 137 | 139 | 149 | 151 | 157 | 163 | 167 | 173 |
| 179 | 181 | 191 | 193 | 197 | 199 | 211 | 223 | 227 | 229 |
| 233 | 239 | 241 | 251 | 257 | 263 | 269 | 271 | 277 | 281 |
| 283 | 293 | 307 | 311 | 313 | 317 | 331 | 337 | 347 | 349 |
| 353 | 359 | 367 | 373 | 379 | 383 | 389 | 397 | 401 | 409 |
| 419 | 421 | 431 | 433 | 439 | 443 | 449 | 457 | 461 | 463 |
| 467 | 479 | 487 | 491 | 499 | 503 | 509 | 521 | 523 | 541 |
Perfekta tal [redigera]
Inom talteorin är ett perfekt tal ett heltal n för vilket summan av alla sina delare, inklusive n självt, är lika med 2n. Detta är även detsamma som att ett tal n är lika med summan av alla sina delare förutom sig självt.
Om ett tal p är ett perfekt tal gäller följande:
De tio första perfekta talen är (talföljd A000396 i OEIS):
- 6
- 28
- 496
- 8 128
- 33 550 336
- 8 589 869 056
- 137 438 691 328
- 2 305 843 008 139 952 128
- 2 658 455 991 569 831 744 654 692 615 953 842 176
- 191 561 942 608 236 107 294 793 378 084 303 638 130 997 321 548 169 216
Defekta tal [redigera]
Ett defekt tal är inom talteorin ett heltal n, för vilket summan av alla positiva delare, inklusive n självt, betecknat σ(n), är mindre än 2n. Värdet 2n - σ(n) kallas ibland n:s defekthet.
Ett oändligt antal jämna och udda defekta tal existerar. Till exempel är alla primtal, primtalspotenser och alla äkta delare till defekta tal eller perfekta tal defekta.
De första defekta talen är: 1, 2, 3, 4, 5, 7, 8, 9, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 19, 21, 22, 23, 25, 26, 27, … (talföljd A005100 i OEIS).
Ymniga tal [redigera]
Inom talteorin är ett ymnigt tal ett positivt heltal n för vilket summan av alla dess positiva delare, inklusive n självt, är större än 2n. Värdet σ(n) - 2n, där σ(n), sigmafunktionen, är denna summa, kallas n:s ymnighet. Ymniga tal introducerades först av Nicomachus i dennes Introductio Arithmetica (cirka år 100).
De minsta ymniga talen är: 12, 18, 20, 24, 30, 36, 40, 42, 48, 54, 56, 60, 66, 70, 72, 78, 80, 84, 88, 90, 96, 100, 102, … (talföljd A005101 i OEIS).
Det minsta udda ymniga talet är 945.
Särskilda namngivna tal [redigera]
- Googol (10100)
- Googolplex (1010100)
- Skewes tal
- Steinhaus-Mosers notation (mega, megiston och Mosers tal)
- Grahams tal (det största ändliga tal som någonsin har använts seriöst i ett matematiskt bevis)
Namngivning av tiopotenser [redigera]
| Svenska | Engelska | Värde | SI |
|---|---|---|---|
| Miljon | Million | 106 | Mega |
| Miljard | Billion[1] | 109 | Giga |
| Biljon | Trillion | 1012 | Tera |
| Biljard | Quadrillion | 1015 | Peta |
| Triljon | Quintillion | 1018 | Exa |
| Triljard | Sextillion | 1021 | Zetta |
| Kvadriljon | Septillion | 1024 | Yotta |
| Kvadriljard | Octillion | 1027 | |
| Kvintiljon | Nonillion | 1030 | |
| Kvintiljard | Decillion | 1033 | |
| Sextiljon | Undecillion | 1036 | |
| Sextiljard | Duodecillion | 1039 | |
| Septiljon | Tredecillion | 1042 | |
| Septiljard | Quattuordecillion | 1045 | |
| Oktiljon | Quindecillion | 1048 | |
| Oktiljard | Sedecillion | 1051 | |
| Noniljon | Septendecillion | 1054 | |
| Noniljard | Octodecillion | 1057 | |
| Deciljon | Novendecillion | 1060 | |
| Deciljard | Vigintillion | 1063 | |
| Undeciljon | Unvigintillion | 1066 | |
| Centiljon | 10600 |
Från och med deciljon finns ett algoritmiskt system för bildandet av större latinska prefix utarbetat av John Horton Conway and Allan Wechsler,[2] och publicerat i The Book of Numbers av Conway och Richard Guy.[3] Prefixen kan användas både i den långa och den korta skalan, men ger upphov till olika tiopotenser enligt ovan. Namnen byggs ihop av bitar från tabellen nedan, som representerar potenser av 106, 1060 och 10600. Stavningen av de latinska prefixen har standardmässigt försvenskats något, till exempel genom att Q blir K.
| 1-tal | 10-tal | 100-tal | |
|---|---|---|---|
| 1 | un | (n) deci | (nx) centi |
| 2 | duo | (ms) viginti | (n) ducenti |
| 3 | tre (s*) | (ns) triginta | (ns) trecenti |
| 4 | kvattuor | (ns) kvadraginta | (ns) kvadringenti |
| 5 | kvin | (ns) kvinkvaginta | (ns) kvingenti |
| 6 | se (sx) | (n) sexaginta | (n) sescenti |
| 7 | septe (mn) | (n) septuaginta | (n) septingenti |
| 8 | okto | (mx) oktoginta | (mx) oktingenti |
| 9 | nove (mn) | nonaginta | nongenti |
Tillvägagångsättet vid ordbildningen för en valfri tiopotens (upp till 105999) är:
- Heltalsdividera exponenten med 6.
- Om resten är 0, 1 eller 2, sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
- Om resten är 3, 4 eller 5, byt ut suffixet -iljon mot -iljard i slutet, och sätt en, tio eller hundra (respektive) före själva namnet.
- Om kvoten är mindre än 10, använd standardnamnen från miljon till noniljard från den föregående tabellen. Om kvoten ≥ 10, fortsätt.
- Bryt upp kvoten i ental tiotal och hundratal, och leta upp de rätta segmenten i tabellen.
- Sätt ihop segmenten. Foga in en extra bokstav om någon av bokstäverna inom parentes efter ett led matchar en bokstav inom parentes före nästa. Ex: se(sx) + (mx)oktoginta = sexoktoginta, eftersom x:en matchar. Se(sx) + (ms)viginti = Sesviginti.
- För specialfallet tre- ska ett 's' fogas in om det matchar mot antingen ett 's' eller ett 'x'.
- Ta bort den avslutande vokalen.
- Lägg på -iljon (eller -iljard, enligt punkt 1.2). Klart.
Övriga reella tal [redigera]
Negativa tal [redigera]
Rationella tal [redigera]
- Hel (1/1)
- Halv (1/2)
- Tredjedel (1/3)
- Fjärdedel (1/4)
- Femtedel (1/5)
- Sjättedel (1/6)
- Sjundedel (1/7)
- Åttondel (1/8)
- Niondel (1/9)
- Tiondel (1/10)
Irrationella tal [redigera]
Ordinaltal [redigera]
Se även [redigera]
Källor [redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of numbers
Fotnoter [redigera]
- ^ I brittisk engelska används, särskilt i texter från 1970 eller tidigare, även milliard.
- ^ Munafo, Robert. ”Large Numbers”. http://www.mrob.com/pub/math/largenum.html#conway-wechsler. Läst 23 februari 2012.
- ^ Conway, John Horton (1996). The Book of Numbers. New York: Springer-Verlag. Sid. 15-16. ISBN 0-387-97993-X
|
|||||||||||
