Regioner i Sverige

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Huvudartikel: Region

Begreppet region används i Sverige för en mängd olika geografiska områden inom vilka myndigheter, företag och andra organisationer bedriver sina verksamheter. En region är oftast, men inte alltid, större än till exempel ett distrikt.

Statliga myndigheter[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmakten[redigera | redigera wikitext]

Sverige är sedan 2013 indelat i följande fyra militärregioner[1] vilka utgör Sveriges militärterritoriella indelning:

Kriminalvården[redigera | redigera wikitext]

Kriminalvårdens verksamhet bedrivs i följande sex regioner[2]:

  • Region Nord (Regionkontor i Härnösand)
  • Region Mitt (Regionkontor i Örebro)
  • Region Stockholm (Regionkontor i Stockholm)
  • Region Öst (Regionkontor i Linköping)
  • Region Väst (Regionkontor i Göteborg)
  • Region Syd (Regionkontor i Malmö)

Kustbevakningen[redigera | redigera wikitext]

Den svenska Kustbevakningen är indelad i två regioner:

  • Region Sydväst (Regionledning i Göteborg) [3]
  • Region Nordost (Regionledning i Stockholm) [4]

Polisen[redigera | redigera wikitext]

Polismyndigheten delas från och med 2015 in i sju polisregioner[5]:

  • Polisregion Nord (Huvudort Umeå)
  • Polisregion Mitt (Huvudort Uppsala)
  • Polisregion Bergslagen (Huvudort Örebro)
  • Polisregion Stockholm (Huvudort Stockholm)
  • Polisregion Väst (Huvudort Göteborg)
  • Polisregion Öst (Huvudort Linköping)
  • Polisregion Syd (Huvudort Malmö)

Skatteverket[redigera | redigera wikitext]

Skatteverkets verksamhet bedrivs i följande åtta regioner[6]:

  • Norra regionen
  • Mittregionen
  • Mälardalsregionen
  • Stockholmsregionen
  • Östra regionen
  • Västra regionen
  • Södra regionen
  • Storföretagsregionen (rikstäckande)

Specialpedagogiska skolmyndigheten[redigera | redigera wikitext]

Specialpedagogiska skolmyndigheten bedriver sin verksamhet inom fem regioner[7]:

  • Norra regionen (Härnösand)
  • Mellersta regionen (Örebro)
  • Östra regionen (Stockholm)
  • Västra regionen (Vänersborg)
  • Södra regionen (Lund)

Trafikverket[redigera | redigera wikitext]

Trafikverkets verksamhet bedrivs i följande sex regioner[8]:

  • Region Nord (Regionkontor i Luleå)
  • Region Mitt (Regionkontor i Gävle)
  • Region Stockholm (Regionkontor i Stockholm)
  • Region Öst (Regionkontor i Eskilstuna)
  • Region Väst (Regionkontor i Göteborg)
  • Region Syd (Regionkontor i Kristianstad)

Företag[redigera | redigera wikitext]

Akademiska Hus[redigera | redigera wikitext]

Statliga Akademiska Hus AB med huvudkontor i Göteborg har följande regionindelning[9]:

  • Region Norr (Regionkonor i Umeå)
  • Region Uppsala (Regionkontor i Uppsala)
  • Region Stockholm (Regionkontor i Solna)
  • Region Öst (Regionkontor i Linköping)
  • Region Väst (Regionkontor i Göteborg)
  • Region Syd (Regionkontor i Lund)

Landsting[redigera | redigera wikitext]

Regionförsök[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Region (landsting)

Efter det att Skåne län och Västra Götalands län bildats (1997 respektive 1998) lades även landstingen i de tidigare länen samman från år 1999. I samband med detta fördes ansvaret för regional utveckling över från de statliga länsstyrelserna till landstingen i ett så kallat "regionförsök". Dessa landsting kom då att benämnas Region Skåne och Västra Götalandsregionen. Dessa försök permanentades från den 1 januari 2011 (Lag 2010:630 om regionalt utvecklingsansvar i vissa län).[10] Denna lag gäller förutom ovanstående även landstinget i Hallands län, samt för Gotlands län (där landsting saknas länets enda kommun svarar även för frågor som normalt ankommer på landsting).

Sjukvårdsregioner[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sjukvårdsregion

Sverige är indelat i sex sjukvårdsregioner, vilka är kommunalförbund, där de ingående sjukvårdshuvdmännen är medlemmar. Regionerna är följande:

Samarbetet inom sjukvårdsregionerna regleras genom avtal och genom kommunalförbund.

Se även Regionsjukvård

Kommunalförbund[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer i några län att landsting och kommuner samverkar genom kommunalförbund och i ett par fall använder man regionbegreppet för att beskriva sig själva, exempelvis Region Dalarna[11], Regionförbundet i Kalmar län[12], Region Värmland eller Region Västerbottten[13]. Även om dessa regioner samverkar med respektive länsstyrelser så har man inte övertagit deras ansvar för regional utveckling på det sätt som sker i de ovan beskrivna regionförsöken.

Funktionella regioner[redigera | redigera wikitext]

Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö är funktionella storstadsområden, och av SCB definierade som "storstadsregioner",[14] som kan sträcka sig över administrativa gränser. SCB:s definition bygger på mönster av till exempel arbetspendling och handel.

Framtida regionbildning[redigera | redigera wikitext]

Sex till nio nya regioner, så som de gestaltade sig i ansvarskommitténs sekretariatsrapport 2007.

En utredningskommitté, Ansvarskommittén, hade uppdraget att utreda länens framtida ansvar och struktur och länens antal och gränser. Kommittén lämnade sin huvudrapport februari 2007. Utredningen föreslog en minskning till sex eller nio[källa behövs] län eller regioner. En avsikt är att varje region ska bedriva avancerad sjukvård inom de flesta områden, och att varje region ska ha ett stort universitet. Förebilder för en länsreform är kommunreformen i Danmark 2007 och 1997 års länsreform i Finland. Framförallt är bildandet av Skåne län och Västra Götalands län en förebild för hur större län kan arbeta.

Efter Ansvarskommitténs rapport har länen diskuterat med varandra om indelning.

I Ansvarskommitténs rapport föreslogs att hela[källa behövs] Norrland skulle vara en region. Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands läns landsting har ansökt om att gå ihop till ett Umeåcentrerat landsting, Region Norrland. Jämtlands läns landsting ansökte om att få bilda Region MittSverige med Ånge och Sundsvalls kommuner (som idag tillhör Västernorrlands län), som även Härnösands kommun ville tillhöra, medan övriga kommuner i Västernorrland föredrog att tillhöra ett Stornorrland tillsammans med norra Norrland, med eller utan Jämtland.[15] Därmed drog även Moderaterna i Västernorrlands länsstyrelse[16] liksom Jämtlands centerpartister och socialdemokrater tillbaka sitt stöd till en Mittregion.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarregioner/
  2. ^ http://www.kriminalvarden.se/sv/Om-Kriminalvarden/Organisation/
  3. ^ http://www.kustbevakningen.se/sv/om-oss/organisation/region-sydvast/
  4. ^ http://www.kustbevakningen.se/sv/om-oss/organisation/region-nordost/
  5. ^ http://polisen.se/Aktuellt/Nyheter/Gemensam/april-juni/Sverige-delas-in-i-sju-polisregioner/
  6. ^ http://www.skatteverket.se/foretagorganisationer/informationstraffarmoten.4.18e1b10334ebe8bc80001513.html
  7. ^ http://www.spsm.se/sv/Om-oss/Organisation-och-uppdrag/Organisation/
  8. ^ http://www.trafikverket.se/Kontakta-oss/Vara-kontor-och-oppettider/Regionkontor/Region-Mitt/
  9. ^ http://www.akademiskahus.se/om-oss/kontakta-oss/
  10. ^ http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20100630.htm
  11. ^ http://www.regiondalarna.se/sv/Om-Region-Dalarna/
  12. ^ http://www.rfkl.se/sv/Om-Regionforbundet/
  13. ^ http://regionvasterbotten.se/
  14. ^ http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Regional%20statistik/Indelningar/_Dokument/Storstadsomr.pdf
  15. ^ Härnösand vill höra till region Mitt, Mittnytt 2011-05-30.
  16. ^ M hoppar av regionsamarbete Mittnytt 2012-01-23.
  17. ^ Nådastöden för Mittsverige, Mittnytt 2012-01-24.