Stockholms garnison

Från Wikipedia
Se även: Stockholms fasta försvar
Stockholms garnison
Vapen för Överkommendanten i Stockholm tolkat efter dess blasonering.
PlatsStockholm, Solna
TypGarnison
Byggd1790
I brukJa
Kontrollerad avLivgardet
Förvaltas/ägs avFortifikationsverket

Stockholms garnison är en garnison inom svenska Försvarsmakten som verkat i olika former sedan 1790. Garnisonen leddes av Överkommendanten i Stockholm, och består sedan 2006 av Karlbergs slott, Kavallerikasern på Östermalm samt Bastionen på Lidingövägen.

Historik

Överkommendanten i Stockholm.

Fram till och med 1700-talet fanns det inte någon befälhavare över garnisonen, utan varje regements/förbandschef förde befäl över sin enhet. Den 20 oktober 1790 inrättade Gustav III:s regering en särskild befattning - ”Kungl Maj:ts tjänstgörande Generaladjutant”. Generaladjutanten fick även en funktion som högsta befälhavare över förbanden inom garnisonen. Generaladjutanten utnämndes genom Konungen bland övriga generaladjutanter och tjänstgjorde till en början en vecka och med tiden för längre tidsperioder.

Generaladjutantskapet kom att delas i två befattningar år 1808

  • Tjänstgörande generaladjutanten för expedition
  • Befälhavande generaladjutanten i Stockholm (biträdes av över- och stabsadjutanter)

Genom Befälhavande generaladjutanten i Stockholm kom Överkommendantskapet att utvecklas och kom att benämnas från 1818 som Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison, denna organisation bestod oförändrad fram till 1926, då äldste sekundchef eller regementschef inom garnisonen utnämndes till kommendant. Och adjutantsbefattningen sköttes i fortsättningen av en kommenderad officer. Överkommendant och befälhavande överadjutanten för kommendant för Stockholms garnison kom den 1 oktober 1938 att ersättas av Överkommendantskapet. Överkommendantskapet bestod av fyra officerare överkommendanten, tillförordnade kommendant, adjutant och expeditionsunderofficer. Kommendantskapet kom dock att återinföras 1942. Idag innehas rollen som Överkommendant av Försvarsmaktens insatsledare och rollen som kommendant av chefen för Livgardet[1]

1917
År 1917 ingick följande enheter. Är dessutom förläggningsort för ett stort antal staber, militära inspektioner m.m. och för "Stockholms station af kungliga flottan".[2]:

1946
År 1946 ingick följande enheter: [3]

1971

1991

Järfälla

Barkarby

Kanslihuset vid Barkarby.
Se även: Stockholm-Barkarby flygplats

År 1938 uppfördes Svea flygflottilj (F 8) med lokalisering till Barkarby, ett område som använts som flygplats redan under 1920-talet. Flottiljens område var bland de första som uppfördes för flygvapnet. År 1973 avvecklades F 8 och kvar var Arméingenjörkadettskolan (AingKadS ) samt Arméns tekniska skola (ATS). ATS blev det sista förbandet på området, då det 1984 omlokaliserades till Östersunds garnison. År 1987 såldes området till Järfälla kommun.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 8 Svea flygflottilj 1938–1962 Omorganiserades till flygkår i samband med försvarsbeslutet 1958
F 8 Svea flygkår 1962–1974 Avvecklades i samband med Försvarsbeslutet 1972
AingKadS Arméingenjörkadettskolan 1979–1983 Omlokaliserades 1979 från Rissne, Sundbyberg.
Uppgick 1983 i ATS
ATS Arméns tekniska skola 1979–1984 Omlokaliserades 1979 från Rissne, Sundbyberg
Omlokaliserades 1984 till Östersunds garnison.

Solna

Rosersberg

Rosersbergs slott.
Se även: Rosersbergs slott

Vid Rosersberg var till en början Infanteriets skjutskola (InfSS) förlagd. Slottet i sig uppfördes mellan åren 1634–1638 av riksskattemästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna. Utöver slottet disponerade InfSS ett 20-tal byggnader, vilka uppfördes 1884. Idag används delar av området av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
InfSS Infanteriets skjutskola 1855–1961 Omlokaliserades 1961 till Linköpings garnison.
IOS Infanteriofficersskolan 1944–1961 Omlokaliserades 1961 till Kvarn (Prästtomta skjutfält)
KOS Kavalleriofficersskolan 1944–1961 Omlokaliserades 1961 till Kvarn (Prästtomta skjutfält)

Karlbergs slott

Karlbergs slott.
Se även: Karlbergs slott

Efter att Gustav III bildade Kungliga Krigsakademin har slottet sedan 1792 varit plats för utbildning av officerare. Vilket gör den till världens näst äldsta krigsakademi på samma plats och i samma byggnad, efter Theresianska militärakademien i Wiener Neustadt. Området omfattas idag av ett 30-tal byggnader som disponeras av Militärhögskolan Karlberg.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Krigsakademin 1792–1866
Sjökrigsskolan 1794-1868
KS Krigsskolan 1866–1983
KS/AKHS Krigsskolan med Arméns krigshögskola 1983–1999
MHS K Militärhögskolan Karlberg 1999–
InfKS Infanteriets kadettskola 1942–1949
GIS Gymnastik- och idrottsskolan 1936–1957
GIS Arméns gymnastik- och idrottsskola 1957–1994
AIC Arméns idrottscentrum 1994–1997
FMIÖS Försvarsmaktens idrotts- och överlevnadscentrum 1997–1998
FMLIC Försvarsmaktens ledarskaps- och idrottscentrum 1999–2000
FMIF Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet 2000–
FsjvHS Försvarets sjukvårdshögskola 1986–1994

Frösundavik

Frösundavik.
Se även: Frösunda, Solna

År 1922 uppfördes ett etablissemang för ingenjörstrupperna i Frösundavik. Etablissemanget uppfördes efter 1914 års härordnings byggnadsprogram och efter Fortifikationens typritningar av Erik Josephson från 1901. Totalt uppfördes ett 50-tal byggnader på kasernområdet samt på det angränsade övnings- och förrådsområdet utmed Brunnsviken. Då Svea ingenjörregemente genom mälarkarusellen omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison, ersattes den militära närvaron med Intendenturförvaltningsskolan samt Försvarets materielverk. År 1985 lämnades området, och såldes till Solna kommun. Idag återfinns bland annat SAS huvudkontor på området, samt två statliga byggnadsminnen: Frösundavik - en herrgårdsbyggnad uppförd 1809 i empirestil samt Annelund – Pehr Henrik Lings bostad.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Ing 1 Svea ingenjörkår 1922–1957 Utökar förläggning 1957 till Lilla Frösunda, Solna.
Ing 1 Svea ingenjörregemente 1957–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison
IngOAS Ingenjörstruppernas officersaspirantskola 1927–1945 Omorganiserad 1945 till IngKS.
IngKS Ingenjörstrupperna kadettskola 1945–1962 Omorganiserad 1962 till IngKAS.
IngKAS Ingenjörstruppernas kadett- och aspirantskola 1962–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison.
IngS Ingenjörstruppskolan 1948–1952 Omlokaliserades 1948 från Ing 2, Eksjö.
Omorganiserad 1952 till Arméns fältarbetsskola.
FältarbS Arméns fältarbetsskola 1952–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison.
IntS Intendenturförvaltningsskolan 1970–1977 Omorganiserad 1984 till Försvarets förvaltningsskola
FörvS Försvarets förvaltningsskola 1977–1984 Omlokaliserades 1984 till Karlstads garnison och Östersunds garnison
FMV Försvarets materielverk 1970–1985

Lilla Frösunda

Före detta kanslihus vid Lilla Frösunda
Före detta skolhus vid Lilla Frösunda
Före detta logementsbyggnad vid Lilla Frösunda

Redan innan kasernetablissemanget uppfördes vid Lilla Frösunda användes området av Fälttelegrafkåren (föregångare till S 1) för ballongövningar. Området kom att bebyggas med början år 1940 med små en- och tvåvåningsbyggnader, utplacerade efter de olika terrängförhållandena på området. Anledningen till en- och tvåvåningsbyggnader när man i regel tidigare uppfört ståtliga tre- och fyravåningsbyggnader var att det skulle likna civil bebyggelse från luften och på så sätt försvåra luftangrepp. Totalt uppfördes ett 40-tal byggnader inom området. Förbanden som låg inom området drogs 1958 in i den så kallade Mälarkarusellen, genom att S 1 omlokaliserades till Uppsala garnison och Ing 1 vilka låg granne med S 1 övertog och utökade sitt området. 1970 var det Ing 1:s tur att flytta genom den så kallade Mälarkarusellen, då till Södertälje. Kvar blev endast Signaltruppskolan och som ersättning till Solna för det förlorade förbandet tillkom Tygförvaltarskolan och Försvarets sjukvårdshögskola. Tygförvaltarskolan försvann från området 1977, medan Försvarets sjukvårdshögskola blev kvar fram till och med januari 1987. Efter att Försvarets sjukvårdshögskola omlokaliserades till Karlbergs slott och Signaltruppskolan till Enköpings garnison, såldes området 1988 till Solna kommun.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
S 1 Fälttelegrafkåren 1909–1937 Namnbyte 1937 till Signalregementet i Stockholm
S 1 Signalregementet i Stockholm 1937–1957 Omlokaliserades 1957 till Uppsala garnison
Ing 1 Svea ingenjörregemente 1957–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison
SignS Arméns signalskola 1942–1957 Omlokaliserades 1957 till Uppsala garnison
IngKAS Ingenjörstruppernas kadett- och aspirantskola 1969–1970 Omlokaliserades 1970 till Almnäs garnison
TygS Tygförvaltningsskolan 1970–1977 Omlokaliserades 1970 från Rissne, Sundbyberg.
FSjvHS Försvarets sjukvårdshögskola 1970–1987 Omlokaliserades till Karlbergs slott, Solna.

Bagartorp

Kaserner i Bagartorp
Kaserner i Bagartorp
Kaserner i Bagartorp
Se även: Bagartorp

År 1944 uppfördes ett området i Bagartorp, Solna. Etablissementet uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar, och omfattade ett 20-tal byggnader. De sista militära förbanden flyttade ifrån området 1970, detta i samband med den så kallade Mälarkarusellen. År 1994 lämnades området, då Mellersta värnpliktskontoret omlokaliserades till Näsby slott i Täby. Området överfördes 1992 till Byggnadsstyrelsen.[4]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Arméns intendenturförråd i Stockholm 1942–1946
Int 1 Första intendenturkompaniet 1944–1949 Avvecklades 1949
IntKS Intendenturtruppernas kadettskola 1946–1949 Avvecklades 1949
InfKAS Infanteriets kadettskola 1949–1961 Omlokaliserades 1962 till Halmstads garnison.
AingKS Arméingenjörkadettskolan 1953–1958 Omlokaliserades 1952 från Linköpings garnison
Omlokaliserades 1958 till Rissne, Sundbyberg.
Arméns musikunderofficersutbildning 1961–1970
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1964–1970 Omlokaliserades 1970 till Fredrikshovs slott.
CVB Centrala värnpliktsbyrån 1964–1968
VPV Värnpliktsverket 1968–1976 Omlokaliserades 1976 till Karlstad.
ICÖ Östra inskrivningscentralen 1969–1976 Omorganiserades 1976 till Östra värnpliktskontoret.
VKÖ Östra värnpliktskontoret 1976–1991 Uppgick 1 juli 1991 i Mellersta värnpliktskontoret.
VKM Värnpliktskontoret för Marinen 1981–1991 Uppgick 1 juli 1991 i Mellersta värnpliktskontoret.
VKM Mellersta värnpliktskontoret 1991–1994 Omlokaliserades 1994 till Näsby slott i Täby.

Sörentorp

Administrationsbyggnaden
Se även: Sörentorp

Under 1940-talet beslutades att Svea livgarde skulle flyttas ut från Linnégatan. Dess nya område blev Sörentorp i Solna. Byggnationen av området påbörjades 1947 och frångick den standard som satts 1940. Kasernerna som ritades av Bertil Karlén är planlagda enligt blocksystemet, vilket var något man sluta att tillämpa i slutet 1800-talet. Totalt uppfördes ett 60-tal byggnader vilka ligger utspridda i ett skogsområde för att likna ett villaområde och försvåra ett luftangrepp. I samband med Mälarkarusellen omlokaliserades Svea livgarde till Kungsängen 1970. Samma år övertog Polishögskolan området.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1946–1970 1970 omlokaliserat till Kungsängen.

Stockholm

Fredrikshovs slott

Fredrikshovs slott.
Se även: Fredrikshovs slott

Efter att varit kungligt slott fram tom 1783, fängelse och tyghus mellan åren 1793 och 1802. Från och med 1802 flyttade Svea livgarde in i slottet och var verksamma där fram tom 1888, då deras nya kaserner på Linnégatan stod färdiga. Efter att Svea livgarde flyttade ut har slottet huserats av olika militära skolor och de sista upphörde att verka 1992.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1802–1888 Omlokaliserades 1888 till Linnégatan, Stockholm.
T 3 Norrlands trängbataljon 1893–1898 Upprättades 1893 ur Svea trängbataljon.
Omlokaliserades 1898 till Sollefteå.
Intendenturskolan 1913
IntS Intendenturförvaltningsskolan 1943–1970 Omlokaliserades 1970 till Frösunda, Solna.
AIRS Artilleri- och ingenjörregementesofficersskolan 1943–1970 Omorganiserades 1970 till AIHS.
AIHS Artilleri- och ingenjörshögskolan 1970–1992 Uppgick 1992 i Arméns artillericentrum (ArtC).
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1970–1992 Omlokaliserades 1970 från Bagartorp, Solna.
Uppgick 1992 i ArtC.

Storgatan

Kanslibyggnaden.
Se även: Kvarteret Krubban

År 1804 inköptes den Ekholmska egendomen på Storgatan och här lät man uppföra kaserner och stallbyggnader för bland annat Kungliga Livgardet till häst. Regementsbyggnaderna uppfördes åren 1805–1817 efter arkitekt Fredrik Bloms ritningar.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Livgardet till häst 1811-1897 Omlokaliserades 1897 till Lidingövägen
Andra Svea artilleriregemente 1897-1901 Omlokaliserades 1901 till Uppsala
I 26 Vaxholms grenadjärregemente 1902-1906 Omlokaliserades 1906 till Rindö
A 9 Positionsartilleriregementet 1903-1927 Sammanslogs 1928 med Smålands artilleriregemente, bildade A 6, omlokaliserat till Jönköping

Stadens norra kasern

Stadens norra kasern.

År 1812 inköpte Stockholms inkvarteringskommission greve Snoilskys gård vid Storgatan 23 och här inrymdes 372 man. Det användes för olika enheter som tillfällig inkvarterades i huset men blev 1856 ordinarie kasern för Hans Majestet Kongens Garde som flyttade hit från Koppartälten i Hagaparken där de varit förlagda åren 1816–1856. Huset blev senare både brand- och polisstation samt lykttändarkontor (se Östermalms brandstation).[5]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Sappörkompaniet 1855-1856 Flyttade till kungliga jaktvarvet vid Jaktvarvsgränd.[6]
Hans Majestet Kongens Garde 1856-1888 Omlokaliserades 1888 till Kristiania (Oslo)

Grev Magnigatan

Andra Livgardets kaserner (t.v.).

År 1829 påbörjades uppförandet av tre stora kasernbyggnader i tre våningar åt utmed Grev Magnigatan åt Andra livgardet. Området tillhörde tidigare skeppsvarvet Terra Nova. Arkitekt för kasernerna som stod klara för inflyttning två år senare var Carl Christoffer Gjörwells ritningar. År 1890 flyttade man in i nya kaserner vid Linnégatan och snart nya uppfördes hyreshus på området.[7]

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Andra livgardet 1831 - 1890 Omlokaliserades 1890 till Linnégatan. Från 94 Göta livgarde

Marieberg

Artilleri- och ingenjörshögskolan. Till vänster ammunitionsfabriken. På berget laboratoriet.
Se även: Marieberg

I Marieberg låg det under 1700-talet en porslinsfabrik och senare ammunitionsfabrik med tillhörande laboratoriebyggnad. Högre läroverket för artilleriofficerare bildades här 1815 av Carl von Cardell. Den militära fanns här tom 1958, då Arméns signalskola omlokaliserades till Uppsala garnison. Under 1960-talet revs de cirka 50-tal byggnader som tidigare återfanns på området och har idag ersatts av Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets höghus.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Högre läroverket för artilleriofficerare 1815–1816
Raketcorpsen 1833–1876
Skjutskola för infanteriet 1855–1874
Artilleri- och ingenjörshögskolan 1884–1926
Trängbataljonen 1885–1887
Ing 1 Fälttelegrafkåren 1908–1937 Omlokaliserades 1937 till Lilla Frösunda, Solna
SignS Arméns signalskola 1945–1958 Omlokaliserades 1958 till Uppsala garnison.
RadarS Arméns radarskola 1947–1954 Omlokaliserades 1947 från Norrtälje
Omlokaliserades 1954 till Göta luftvärnsregemente (Lv 6) i Göteborg.
Trängkåren vid Marieberg.

År 1887 påbörjades byggnation av ytterligare ett kasernetablissemang i Marieberg. Detta skulle tillföras Trängbataljonen som kom att delas i två stycken bataljoner (Svea- och Göta trängbataljon). Kasernera var kalkputsade och ljust avfärgade för att framhäva den rikt utsmyckade fasadens artikulation. Kasernen var i hopsatt av fem stycken huskroppar med mittparti och flyglar i tre våningar och däremellan två tvåvåningspartier. Kasernens planlösning var enligt sidokorridorsystem, vilket kom att bli en standard för kaserner långt in på 1900-talet. Även denna kasern revs under 1960-talet.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Trängbataljonen 1887–1891 Uppdelad 1891 i Svea- och Göta trängbataljon.
T 1 Svea trängbataljon 1891–1902
T 1 Första Svea trängkår 1902–1904
T 1 Svea trängkår 1904–1907 Omlokaliserades 1907 till Örebro
Ing 3 Fälttelegrafkåren 1908–1937 Namn- och beteckningsbyte 1937 till Signalregementet i Stockholm, S 1
SignS Arméns signalskola 1945–1958 Omlokaliserades 1958 till Uppsala garnison.
Arméns radarskola 1947–1954 Omlokaliserades 1947 från Norrtälje
Omlokaliserades 1954 till Göta luftvärnsregemente i Göteborg.

Hantverkargatan

Garnisonssjukhuset på Hantverkargatan.
Se även: Garnisonssjukhuset i Stockholm

År 1817 påbörjades byggnation av garnisonsjukhuset, ett arbete som slutfördes 1834. Byggnaden är av nyklassicistisk arkitektur och är i tre våningar. Planlösningen består av en mittkorridor med 35 sjuksalar för 600 personer. Under 1970-talet byggdes det om till kontor och fullmäktigesal för Stockholms läns landsting.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Garnisonssjukhuset 1834–1969

Jaktvarvsgränd

Pontonjärskasernen.

År 1856 förlades Sappörkompaniet till Kungsholmen i Stockholm på platsen för det tidigare kungliga jaktvarvet som flyttat 1850. Edvard Medén ritade kasernen 1867 för Pontonjärbataljonen. År 1922 flyttade verksamheten, som då hette Svea ingenjörkår till Frösundavik.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Sappörkompaniet 1856 – 1863
Sappörkåren 1864 – 1866
Pontonjärbataljonen 1867 – 1892
Ing 1 Svea ingenjörbataljon 1893 - 1901
Ing 1 Svea ingenjörkår 1902 - 1921 Omlokaliserades 1922 till Frösunda

Valhallavägen

Valhallavägen 117.
Se även: Valhallavägen, Stockholm

År 1877 påbörjades byggnationen av ett etablissemang på Valhallavägen 117, som kom att skapa en standard för de flesta militära etablissemang ända in på 1920-talet. Anläggningen på Valhallavägen är den första i sig som bildar en sluten kringbyggd gård och ritades av Ernst Josephson. År 1992 överfördes anläggningen till Kungliga Byggnadsstyrelsen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 1 Svea artilleriregemente 1876–1949 Omlokaliserades 1949 till Rissne, Sundbyberg
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1951–1964 Omlokaliserades 1964 till Bagartorp, Solna.
MHS Militärhögskolan 1961–1997
FHS Försvarshögskolan 1997–2005

Ladugårdsgärdet

Kasernerna vid Djurgårdsbrunnsviken.
Se även: Dragongården

År 1879 revs gården Wiksberg vid Djurgårdsbrunnsviken för att lämna plats åt det nya kavallerietablissementet å Ladugårdsgärdet för Livregementets dragonkår. Anläggningen stod färdig 1881.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Livregementets dragonkår 1881–1890 Namnbyte 1891 till Livregementets dragoner
K 2 Livregementets dragoner 1891–1926 Sammanslagning 1927 med Livgardet till häst. Omlokalisering till Lidingövägen.

Linnégatan 87-89

Linnégatan 87-89.
Se även: Linnégatan, Stockholm

År 1888 byggdes ett etablissemang som skulle ge Svea livgarde nytt hem, efter att varit provisoriskt förlagda till Fredrikshovs slott sedan 1802. Etablissemanget fick samma typ av mönster som den tidigare anläggningen vid Valhallavägen 1877 hade fått och ritades också av samme arkitekt Ernst Josephson. Det vill säga byggnaderna bildar ett kvadratiskt uterum med kaserngården mitt i. År 1890 byggdes ett identiskt etablissemang till Göta livgarde. De två livgardena åtskildes av ett gemensamt badhus. År 1906 byggdes kaserndelarna på med en våning. Totalt omfattade området ett 20-tal byggnader.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1888–1949 Omlokaliserades 1949 till Sörentorp, Solna
I 2 Göta livgarde 1890–1939 Avvecklades 1939
A 11 Stockholms luftvärnsregemente 1941–1942 Beteckningsbyte 1942 till Lv 3
Lv 3 Stockholms luftvärnsregemente 1942–1952 Omlokaliserades 1952 till Norrtälje

Lidingövägen 24

Lidingövägen 24.
Se även: Lidingövägen

På Lidingövägen 24 byggdes 1970 en ny stabsbyggnad till Krigsmakten. Byggnaden har ett platt tak och nästan ett kvadratiskt block i fasadtegel ritad av Bengt Gate. Två stora innergårdar finns, detta för att kunna ge dagsljus till denna stora byggnad. Sedan 1981 har Överbefälhavaren sitt kontor i byggnaden efter att tidigare varit huserad i militärstabsbyggnaden på Östermalmsgatan 87. År 1992 överfördes byggnaden till Byggnadsstyrelsen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
FortF Fortifikationsförvaltningen 1971–1980
FCF Försvarets civilförvaltning 1971–1978
Fst Försvarsstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Östermalmsgatan 87
Uppgick 1994 i Högkvarteret
Ast Arméstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Östermalmsgatan 87
Uppgick 1994 i Högkvarteret
MS Marinstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Banérgatan (Tre Vapen)
Uppgick 1994 i Högkvarteret
FS Flygstaben 1981–1994 Omlokaliserad 1981 från Banérgatan (Tre Vapen)
Uppgick 1994 i Högkvarteret
HKV Högkvarteret 1994– Bildades 1994 av de tidigare staberna.

Lidingövägen 28

Lidingövägen 28.

År 1897 uppfördes ett nytt etablissemang till K 1, anläggningen uppfördes efter 1892-års härordnings byggnadsprogram och omfattade totalt ett 20-tal byggnader. Arkitekt var Erik Josephson. Idag återstår endast sex av de ursprungliga byggnader.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
K 1 Livgardet till häst 1897–1928 Sammanslogs med Livregementes dragoner K 2 och bildade Livregementet till häst
Kavalleriets underofficersskola 1919–1921
K 1 Livregementet till häst 1928–1949 Avvecklades 1949
K 1 Livgardesskvadronen 1949–1975 Upprättades 1949 som beridet garnisonsförband
K 1/Fo 44 Livgardets dragoner med Stockholms Försvarsområde 1975–1984 1975 omorganiseras till försvarsområdesregemente
Införlivades 1985 i Svea livgarde
LGD Svea livgardes dragoner 1984–1987 Fd. Livgardets dragoner (K 1)
K 1 Livgardets dragoner 1987–2000 1994 åter självständigt förband. Sammanslogs 2000 med Svea livgarde till Livgardet
LG Livgardet 2000– Idag är Livbataljonen, Försvarsmusiken samt FM MPE grupperat till kasernen

Östermalmsgatan 87

Östermalmsgatan 87.
Se även: Östermalmsgatan

Etablissemanget på Östermalmsgatan började byggas 1910 och stod klart 1926. Byggnaden har i folkmun kallats för Militstabsbyggnaden (MSB) och efter 1981 för Gamla militärstabsbyggnaden (GMSB) och sedan för Grå huset. Byggnaden inrymde från början Krigshögskolan och senare Försvarshögskolan. Arkitekturen på byggnaden är av barock med genomgående kolonner och säteritak och får den mer att likna dåtidens bankpalats än en militär stabsbyggnad och ritades av Erik Josephson. År 1992 överfördes byggnaden till Byggnadsstyrelsen och har idag ej längre någon militär användning.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
KHS Krigshögskolan 1913–1961
AIOS Artilleri- och ingenjörofficersskolan 1926–1951 Omlokaliserades 1951 till Valhallavägen 117.
FHS Försvarshögskolan 1951–2000
Gst Generalstaben 1926–1937 Uppdelad 1937 i Försvars-, armé-, marin- och flygstaben.
Fst Försvarsstaben 1937–1981 Omlokaliserad 1981 till Lidingövägen 24
Ast Arméstaben 1937–1981 Omlokaliserad 1981 till Lidingövägen 24
IV. förd IV. arméfördelningsstaben 1937–1942

Banergatan 62-64

Banergatan 62-64.
Se även: Tre vapen

Etablissemanget på Banérgatan påbörjades att byggas 1943 och stod klart 1948 och kom att kallas Tre Vapen. Etablissemanget består av sammanhållna byggnadskroppar som i sig är förenade med varandra genom arkader. De fyra till sju våningar höga husen är murade i rött fasadtegel och utformades av Cyrillus Johansson. Entrén från Banérgatan är byggd i ett valv med som återspeglar en stark monumentalitet. Intill Tre vapen ligger Krigsarkivets byggnad vilken är sammanbyggd med Tre vapen. Även denna har en fasad i rött fasadtegel. 1992 överfördes byggnaderna till Kungliga Byggnadsstyrelsen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
FS Flygstaben 1943–1981 Omlokaliserades 1981 till Lidingövägen, Stockholm
Flygförvaltningen 1943–1968
MS Marinstaben 1943–1981 Omlokaliserades 1981 till Lidingövägen, Stockholm
Marinförvaltningen 1943–1968
KAF Arméförvaltningen 1944–1954
KAF Arméförvaltningen 1964–1968
KATF Armétygförvaltningen 1954–1964
KAIF Arméintendenturförvaltningen 1954–1964
FMV Försvarets materielverk 1968–
KrA Krigsarkivet 1947–

Sundbyberg

Rissne

Rissne gård, före detta officersmässen i Rissne, 2010.
Före detta kaserner i Rissne, 2014.
Före detta kaserner i Rissne, 2014.
Se även: Rissne

Etablissemanget i Rissne började byggas 1946 för att ge rum åt Svea artilleriregemente (A 1), vilka flyttade in på området 1949. Etablissemanget uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar och omfattade ett 70-tal byggnader. Till en början fanns endast A 1 på området. Men i och med flytten av A 1 till Linköping, kom ett flertal militära skolor att flytta in på området. Det sista förbandet lämnade området 1979 och 1984 såldes området till Sundbybergs kommun. Och idag är området bebyggt med flerfamiljshus.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
A 1 Svea artilleriregemente 1949–1963 Omlokaliserades 1963 till Linköping garnison
AingKS Arméingenjörkadettskolan 1958–1979 Uppgick 1979 i ATS
ATS Arméns tekniska skola 1960–1979 Omlokaliserades 1979 till Barkarby.
Medicinalfackskolan 1964–1970
TygS Tygförvaltningsskolan 1960–1970 Omlokaliserades 1970 till Frösunda.

Upplands bro

Kungsängen

Granhammars slott.
Se även: Granhammars slott

År 1970 var det dags igen för en flytt av Svea livgarde, denna gång som en del av den sk. Mälarkarusellen. Ett nytt område i Kungsängen togs i anspråk för att anlägga ett nytt etablissemang. Den tidigare planen från 1940-talet, där man byggde nya militära etablissemang så att de skulle se ut som civil bebyggelse från luften, som i Sörentorp och i Lilla Frösunda, gällde inte längre. I stället byggdes etablissemanget efter 1901 års härordnings etablissement, där byggnaderna låg symmetriskt ordnade så att de bildade gårdsrum. Totalt uppfördes ett 30-tal byggnader inom kasernområdet, inom området återfinns även Granhammars slott från 1750-talet.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
I 1 Svea livgarde 1970–2000 Avvecklas år 2000 genom försvarsbeslutet 2000
SkyddC Försvarets skyddsskola 1970-1980 Omlokaliserades 1980 till Umeå garnison
Fo 44 Stockholms försvarsområde 1982-2000 Staben för försvarsområdet överfördes 1982 till Svea livgarde
LG Livgardet 2000– Bilades genom en sammanslagning av I 1 och K 1.
Swedint Försvarets internationella centrum 2004– Omlokaliserades 2004 från Almnäs, Södertälje
FöMusC Försvarsmusikcentrum 2004- Tillkommer genom försvarsbeslutet 2004

Botkyrka

Tullinge

F 18 Tullinge.
Se även: Södertörns flygflottilj

Försvarsbeslutet 1942 förordade att en sjunde jaktflottilj skulle upprättas. Chefen för Flygvapnet föreslog då att man skulle använda krigsflygfält 40, beläget intill Rikstens gård, fem km, från Tullinge järnvägsstation. Flygvapnet förvärvade marken av en släkting till flygbaronen Carl Cederström.

Byggnationen av flottiljen kom att påbörjas 1946 och totalt uppfördes ett 70-tal byggnader. AB Skånska Cement stod för de avsevärda markarbeten som krävdes, bland annat behövde hela Mörtsjön fyllas igen. Etablissemanget uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings typritningar, något som återspeglas på de flesta flottiljer uppförda under denna tid, dock är ”stadsplanen” för dem annorlunda på grund av olika terrängförhållanden.

De första åren hade man tre grässtråk för start och landning. När De Havilland DH 100 Vampire (J 28) kom i tjänst blev två av dessa stråk asfalterade. Den längsta banan, i riktning 06/24, blev 2 378 meter. Den andra, i riktning 15/33, var 1 803 meter. Båda var 45 meter breda.

Flottiljen avvecklades i samband med försvarsbeslutet 1982 och 1997 såldes området till Vasallen.

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 18 Södertörns flygflottilj 1946–1973
F 18 Flygvapnets Södertörnsskolor 1973–1986

Täby

Kanslihuset vid F 2.
Näsby slott.

Hägernäs

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
F 2 Andra flygkåren 1929–1936
F 2 Upplands flygflottilj 1936
F 2 Roslagens flygflottilj 1936-1949
F 2 Roslagens flygkår 1949-1974

Näsby Park

Militär verksamhet

Förbandskod Förbandsnamn Aktivt Kommentar
Kungliga Sjökrigsskolan 1941–1987
KAS Kustartilleriets skjutskola 1990–1991 Namnbyte till Kustartilleriets Stridsskola
KAS Kustartilleriets stridsskola 1991-2000 Omorganiserades till Amfibiestridsskolan
AmfSS Amfibiestridsskolan 2000-2001 Omlokaliserades till Rindö

Referenser

Noter

  1. ^ Stockholms garnisons organisationshistorik Arkiverad 10 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine. Avläst 16 april.
  2. ^ Stockholm: Stockholms garnison i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1917), om förhållandena 1917
  3. ^ Axel Elvin, red (1937–1950). Bonniers konversationslexikon. "bd 12, sp 1308 (1946)" (2). Stockholm: Albert Bonniers förlag. Libris 1362009 , om förhållandena 1946
  4. ^ Berg (2004), s. 286
  5. ^ Roth, Thomas. ”Stockholms första kasern” (PDF). Statens försvarshistoriska museer. http://www.jr4it.com/minnen/dok/storgatskas.pdf. Läst 31 december 2014. 
  6. ^ Claës Lundin: Nya Stockholm (1890)
  7. ^ [Ludvig W:son Munthe

Tryckta källor

v • r
Svenska garnisoner
Garnisoner
Arboga • Arvidsjaur • Boden • Eksjö • Enköping • Falun • Göteborg • Halmstad • Haninge • Härnösand • Karlsborg • Karlskrona • Kristinehamn • Kungsängen • Linköping • Revinge • Ronneby • Luleå • Skövde • Sollefteå • Stockholm • Såtenäs • Umeå • Uppsala • Visby • Växjö • Örebro
Detachement
Avvecklade garnisoner
Borås • Helsingborg • Gävle • Hässleholm • Jönköping • Kalmar • Karlstad • Kiruna • Kristianstad • Ljungbyhed • Lund • Malmö • Norrköping • Norrtälje • Nyköping • Sala • Strängnäs • Sundsvall • Söderhamn • Södertälje • Uddevalla • Vaxholm • Vänersborg • Västerås • Ystad • Ängelholm • Östersund
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_garnison&oldid=42229237”