Stockholms läns landsting omfattar Stockholms län, med 26 primärkommuner och 2 084 526 invånare. Stockholms läns landsting ansvarar, liksom andra landsting, främst för samhällets offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Landstinget står också för kollektivtrafiken i länet genom Storstockholms lokaltrafik. Dessutom har landstinget även ett visst ansvar för den regionala utvecklingen i länet och bedriver kulturell verksamhet. Stockholms läns landsting omsätter cirka 72,6 miljarder kronor per år (beräknat som intäkter i budgeten för 2009) och har drygt 40 000 anställda, främst inom sjukvården. Landstingsskatten är 12,10 kronor (2011).
När landstingen ursprungligen inrättades, 1863, ingick Stockholms stad varken i länet eller i landstinget, utan utgjorde en separat enhet under Överståthållarämbetet och skötte själv sina landstingsangelägenheter. Under 1900-talet växte Storstockholm fram med en gemensam arbets- och bostadsmarknad. En samordning blev alltmer nödvändig. Ett förslag om ett ”storlandsting” lades fram. 1966 inrättades Kommunalförbundet för Stockholms stads och läns regionala frågor och 1971 kom Stockholms läns landsting att omfatta hela länet. Den statliga regionalförvaltningen hade samordnats redan 1968 genom att Stockholm införlivats i Stockholms län.
Stockholms läns landsting är, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med landstingsfullmäktige som högsta beslutande organ. Landstingsstyrelsen har det verkställande politiska ansvaret och bereder ärenden som behandlas i landstingsfullmäktige. Majoritetspartiernas landstingsråd har ansvar för att förbereda ärenden och bildar tillsammans landstingsrådsberedningen, som kan beskrivas som landstingets regering. Även oppositionspartierna har landstingsråd och arvoderade gruppledare, men dessa ingår inte i landstingsrådsberedningen och saknar formella uppgifter.
Den centrala förvaltningsorganisationen heter landstingsstyrelsens förvaltning. Den har ansvar för bland annat gemensamma IT-frågor, personalstrategiska frågor, gemensamma upphandlingar, frågor som hör samman med landstingets roll som ägare av sjukhus och primärvård, samt tillväxt-, miljö och regionplaneringsfrågor. Hälso- och sjukvårdsfrågorna sköts av hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förvaltning. Här ligger bland annat ansvaret för avtalen med landstingets olik vårdproducenter, samt informations- och rådgivningstjänsten Vårdguiden. Från 2011 finns även en trafiknämnd, som har det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken till lands och sjöss.[1]
Landstingets politiska ledning och ledningen för landstingsstyrelsens förvaltning har sina kanslier i Landstingshuset (tidigare Garnisonssjukhuset) vid Hantverkargatan 45 på Kungsholmen i Stockholm. Där finns också sammanträdeslokaler för landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen. Landstinget har även administativa funktioner förlagda till flera andra adresser i Stockholm.
[redigera] Politisk ledning
Landstingsfullmäktige sammanträder i
Landstingshuset i Stockholm, augusti 2009
Landstingsfullmäktige har 149 ledamöter som sammanträder åtta gånger per år. De fyra borgerliga partierna (Moderata samlingspartiet, M, Folkpartiet liberalerna, FP, Kristdemokraterna, KD, och Centerpartiet, C) bildar under mandatperioden 2010–2014 majoritet, och har tillsatt följande landstingsråd:[2]
Oppositionen tillsatte dessa oppositionslandstingsråd:
[redigera] Mandatfördelning i valen 1916–1966
| Valår |
V |
S |
SP |
ÖVR |
C |
FR |
FP |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1916 |
|
11 |
|
|
|
|
9 |
34 |
|
54 |
48,9 |
|
| 1918 |
|
17 |
|
|
1 |
|
7 |
30 |
|
55 |
47,8 |
|
| 1919 |
|
24 |
|
1 |
3 |
|
9 |
15 |
|
52 |
56,4 |
|
| 1922–23 |
|
25 |
|
|
3 |
|
8 |
18 |
|
54 |
34,3 |
|
| 1926–27 |
|
28 |
|
|
4 |
7 |
|
17 |
|
56 |
48,6 |
|
| 1930–31 |
|
31 |
|
|
5 |
1 |
|
22 |
|
59 |
54,7 |
|
| 1934–35 |
|
33 |
1 |
|
6 |
|
2 |
17 |
|
59 |
60,8 |
|
| 1938 |
|
39 |
|
|
3 |
|
6 |
13 |
|
61 |
65,0 |
|
| 1942 |
1 |
36 |
|
|
5 |
|
7 |
13 |
|
62 |
64,9 |
|
| 1946 |
6 |
34 |
|
|
5 |
|
12 |
10 |
|
67 |
70,9 |
|
| 1950 |
1 |
37 |
|
|
4 |
|
23 |
8 |
|
73 |
81,1 |
|
| 1954 |
2 |
44 |
|
|
5 |
|
25 |
15 |
|
91 |
80,0 |
|
| 1958 |
1 |
48 |
|
|
6 |
|
17 |
26 |
|
98 |
80,4 |
|
| 1962 |
2 |
57 |
|
|
6 |
|
26 |
24 |
|
115 |
81,4 |
|
| 1966 |
6 |
52 |
|
|
11 |
|
33 |
31 |
|
133 |
83,2 |
|
|
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
[redigera] Mandatfördelning i valen 1970–2010
| Valår |
V |
S |
MP |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
5 |
68 |
|
18 |
33 |
|
25 |
|
149 |
89,9 |
|
| 1973 |
10 |
61 |
|
29 |
16 |
|
33 |
|
149 |
89,9 |
|
| 1976 |
11 |
61 |
|
22 |
20 |
|
35 |
|
149 |
89,1 |
|
| 1979 |
14 |
59 |
|
16 |
18 |
|
42 |
|
149 |
87,3 |
|
| 1982 |
13 |
64 |
|
14 |
9 |
|
49 |
|
149 |
87,8 |
|
| 1985 |
12 |
60 |
|
7 |
24 |
|
46 |
|
149 |
86,1 |
|
| 1988 |
11 |
60 |
8 |
8 |
23 |
|
39 |
|
149 |
82,3 |
|
| 1991 |
9 |
49 |
5 |
6 |
21 |
7 |
52 |
|
149 |
82,3 |
|
| 1994 |
12 |
60 |
8 |
8 |
15 |
|
46 |
|
149 |
82,3 |
|
| 1998 |
17 |
46 |
7 |
|
13 |
14 |
52 |
|
149 |
77,47 |
|
| 2002 |
14 |
54 |
7 |
|
26 |
11 |
37 |
|
149 |
77,58 |
|
| 2006 |
10 |
43 |
10 |
6 |
16 |
9 |
55 |
|
149 |
79,11 |
|
| 2010 |
10 |
39 |
15 |
6 |
15 |
7 |
57 |
|
149 |
81,15 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
[redigera] Framträdande politiker
Finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting:
Landstingsstyrelsens (fram till 1992 kallat Förvaltningsutskottet) ordförande:
I landstingsvalet omfattar länet och landstinget tolv valkretsar, sex i Stockholms stad och sex i yttre länet.
[redigera] Beställare–utförare
Stockholms läns landsting tillämpar en ansvarsfördelning som innebär att man skiljer på rollerna som beställare, utförare och ägare. Det gäller både inom hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken.
De folkvalda politikerna sätter, med stöd av de centrala förvaltningarna i Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) och Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) upp ramarna för hur landstingets olika åtaganden ska uppfyllas. Det gäller till exempel skatteuttag, taxor, dimensionering och uppdragsformuleringar. Delar av verksamheten utförs sedan av landstingsägda bolag eller förvaltningar, medan andra delar utförs av externa entreprenörer. Inom hälso- och sjukvården är fördelningen att cirka 70 procent av kostnaderna för den totala ”sjukvårdsproduktionen” gäller landstingsägda verksamheter, medan cirka 30 procent gäller privata aktörer.
Relationerna mellan beställaren och utföraren regleras i avtal mellan parterna. Vissa verksamheter upphandlas enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) med anbud och tilldelningsbeslut som går till den verksamhet som bäst lever upp till upphandlingskriterierna.
Andra verksamheter arbetar med stöd av att landstinget har auktoriserat dem som vårdgivare. Det gäller till exempel husläkarverksamhet, samt barnavårds- och mödravårdscentraler som ingår i Vårdval Stockholm. Här ställs samma krav på landstingsägda och externt ägda verksamheter, och de för samma ersättning.
Vården på akutsjukhusen regleras genom direktavtal mellan landstinget och de olika verksamheterna.
[redigera] Landstingsägda bolag och förvaltningar
Allt fler av de landstingsägda verksamheterna är idag aktiebolag under ledning av en verkställande direktör. Styrelserna i dessa bolag består oftast inte av politiker, utan av personer som tillsatts på professionella meriter.
Följande verksamheter bedrivs som aktiebolag under det regelverk som stadgas i Aktiebolagslagen: Södersjukhuset AB, Danderyds Sjukhus AB, Södertälje sjukhus, Norrtälje sjukhus (drivs av Tiohundra AB som landstinget äger tillsammans med Norrtälje kommun), Ambulanssjukvården i Storstockholm AB (AISAB), fastighetsförvaltaren Locum AB, MediCarrier, Stockholm Care, S:t Eriks ögonsjukhus AB samt Folktandvården i Stockholm AB.
AB Storstockholms lokaltrafik (SL) och Waxholmsbolaget är också aktiebolag, men styrelserna är politiskt tillsatta.
Följande verksamheter bedrivs i förvaltningsform, under ledning av landstingskommunala nämnder: Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) samt Färdtjänsten. Sjukvårdsförvaltningarna drivs dock även de under bolagsliknande former, vilket bland annat betyder att det finns politiskt oberoende ledamöter även i deras styrelser.
-
Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge
Södersjukhuset i Stockholm
Danderyds sjukhus, april 2009
Landstingets vårdcentral i
Gustavsberg drivs av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO).
Delar av sjukvården (bland annat drygt hälften primärvården, samt akutsjukhuset Sankt Göran) drivs av privata entreprenörer som arbetar på landstingets uppdrag.
Landstinget äger gymnasieskolan Berga naturbruksgymnasium. Landstinget ägde tidigare även Säbyholms naturbruksgymnasium. Det överläts 2009 till Säbyholm Utbildningar, som är ett bolag inom Arbetarnas bildningsförbund (ABF).
Stockholms läns landsting har två länstrafikbolag: AB Storstockholms Lokaltrafik (SL), som ansvarar för kollektivtrafiken till lands och Waxholms Ångfartygsaktiebolag (WÅAB), som ansvarar för person- och godssjötrafik i Stockholms skärgård. Bolagen upphandlar trafiktjänster på entreprenad. Det innebär att olika privata aktörer har SL:s uppdrag att sköta trafiken i till exempel tunnelbanan, med pendeltåg och bussar, samt skärgårdsbåtar. Landstinget har även ansvar för färdtjänsten i länet.
Stockholms läns landsting arbetar med kulturinsatser i vården och är dessutom huvudfinansiär av Kungliga Filharmoniska Orkestern och verksamheten vid Stockholms konserthus. Ett annat av landstingets kulturuppdrag gäller Stockholms läns museum.
Landstingets stora fastighetsbestånd, som bland annat består av akutsjukhusen i länet, förvaltas av det landstingsägda bolaget Locum.
- ^ Beskrivning av Stockholms läns landstings förvaltningsorganisation
- ^ ”Protokoll från landstingsfullmäktiges sammanträde 9 november 2010” (PDF). Stockholms läns landsting. http://www.sll.se/Handlingar/Landstingsfullmäktige/2010/10-11-09/101109be.pdf.
[redigera] Externa länkar
.JPG)
