Andrakammarvalet i Sverige 1896
 | ||
| ||
Sveriges riksdags andra kammares 230 platser | ||
|---|---|---|
|
| ||
Andrakammarvalet i Sverige 1896 var ett val som hölls till den svenska Riksdagens andra kammare i september 1896. Valrörelsens mest uppmärksammade inslag var att en fraktion inom Lantmannapartiet - de agrarkonservativa - som höll på en sträng protektionism, en kärv hållning mot Norge och återhållsamhet, bedrev sin egen valrörelse för sina hjärtefrågor. Resultatet av andrakammarvalet blev dock att de återkom till Andra kammaren riksdagen 1897 med ungefär oförändrad styrka.
Det blev dock en viss förskjutning till höger på landsbygden jämfört med andrakammarvalet 1893. Valets mest uppmärksammade händelse var att lantmannen Olof Jonsson i Hov blev utslagen på grund av sina bondeväljares missnöje med hans glidning högerut.
För den kommande riksdagen 1897 blev mandatställningen följande : Lantmannapartiet 128 mandat, Folkpartiet 30 mandat. Vissa liberaler som inte anslöt sig till Folkpartiet organiserade sig kring vissa politiska diskussionsklubbar i Andra kammaren.
Valresultat
Efter valet, vid riksdagsåret 1897 öppnande, var mandatställningen följande:
| Parti | Mandatfördelning | ||
|---|---|---|---|
| Antal | +− | ||
| Konservativa lantmannapartister | 98 | +12 | |
| Frihandelsvänliga lantmannapartister | 30 | -36 | |
| Övriga högerfrihandlare | 28 | +28 | |
| Folkpartiet | 30 | +30 | |
| Övriga liberaler | 43 | -33 | |
| Sveriges socialdemokratiska arbetarparti | 1 | +1 | |
| Totalt | 230 | +2 | |
Bland de som valdes in i Andra kammaren fanns bland annat liberalen samt den blivande statsministern Karl Staaff. Valet är också historiskt på grund av att den förste socialdemokraten Hjalmar Branting valdes in på en liberal lista.
Tryckta källor
- Den svenska historien, band 13 : Emigrationen och det industriella genombrottet
