Folkomröstningen om EU-medlemskap i Sverige 1994

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Den 13 november 1994 genomfördes en rådgivande folkomröstning om EU-medlemskap i Sverige. 52,3 procent röstade för ett medlemskap, 46,8 procent röstade emot och 0,9 procent röstade blankt. Efter folkomröstningen gick Sverige med i Europeiska unionen (EU) 1 januari 1995.[1]

Frågan som ställdes var

Riksdagen har beslutat att det ska hållas en folkomröstning om svenskt medlemskap i Europeiska unionen (EU). Omröstningen gäller om Sverige skall bli medlem i EU enligt det avtal som förhandlats fram mellan Sverige och EU:s medlemsstater.

Anser du att Sverige bör bli medlem i EU i enlighet med avtalet mellan Sverige och EU:s medlemsstater?

83,3 procent av de röstberättigade (6 510 055 personer var röstberättigade) deltog i folkomröstningen.

Bland de politiska partierna stödde officiellt Socialdemokraterna, Centern, Kristdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet ett medlemskap medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet var emot. De som sympatiserade med de fyra sistnämnda partierna röstade också i hög grad med partilinjen, medan de tre förstnämnda partiernas väljare var mer jämnt fördelade på de två sidorna.[2]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Medlemsländer i EFTA. Mörkgrönt markerar medlemsländer under perioden 1986-1994. Ljusgrönt markerar tidigare medlemmar.

Sverige hade varit medlem av EFTA sedan 1960.[1] 1987 uttalade Sverige ett önskemål att vara del av Europeiska gemenskapens (EG:s) inre marknad och 1989 inleddes samtal mellan EG mellan EFTA i syfte att skapa Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Efter Berlinmurens fall hösten 1989 förekom mer diskussioner om ett svenskt EG-medlemskap. I oktober 1990 meddelade regeringen Carlsson II, som en del av ett krispaket i samband med den då begynnande finanskrisen, att Sverige borde gå med i EG.

I juli 1991 lämnades Sveriges ansökan om medlemskap in av statsminister Ingvar Carlsson. I toppmöten i Lissabon och Edinburgh under 1992 godkände EG:s stats- och regeringschefer en utvidgning av EU till nya medlemsländer.[1] I februari 1993 inleddes förhandlingarna om villkoren för Sveriges medlemskap och pågick ett drygt år. De tidigare förhandlingarna om skapandet av EES bidrog till att förhandlingarna kunde genomföras relativt snabbt. Överenskommelsen mellan Sverige och EU var klar 30 mars 1994 och undertecknades vid EU:s toppmöte på Korfu i juni 1994.

Förutom Sverige bedrev även EFTA-länderna Finland, Norge och Österrike medlemskapsförhandlingar. Samtliga fyra länder genomförde folkomröstningar om EU-medlemskap sommaren-hösten 1994. Folkomröstningarna i Österrike (12 juni) och Finland (16 oktober) resulterade i ja medan folkomröstningen i Norge (27-28 november) resulterade i nej. Finland och Österrike gick därför med i EU samtidigt som Sverige, 1 januari 1995, medan Norge förblev EFTA-medlem.

Resultat per län[redigera | redigera wikitext]

Resultat i folkomröstningen 1994
  Nej-röster
  Ja-röster
Län Ja % Ja Nej % Nej Röstberättigade Röster Giltiga Ogiltiga
Stockholms län 623 496 62,03 381 635 37,97 1 216 980 1 014 869 1 005 131 9 738
Uppsala län 92 167 53,96 78 636 46,04 205 736 172 747 170 803 1 944
Södermanlands län 86 083 54,31 72 430 45,69 191 199 160 141 158 513 1 628
Östergötlands län 139 697 54,49 116 689 45,51 309 509 259 312 256 386 2 926
Örebro län 81 423 47,47 90 109 52,53 208 184 173 286 171 532 1 754
Västmanlands län 87 058 54,81 71 778 45,19 193 184 160 400 158 836 1 564
Jönköpings län 100 072 48,89 104 616 51,11 242 805 206 545 204 688 1 857
Kronobergs län 58 015 51,87 53 824 48,13 134 559 113 019 111 839 1 180
Kalmar län 73 207 48,74 76 987 51,26 184 802 151 649 150 194 1 455
Gotlands län 17 996 51,40 17 017 48,60 43 878 35 399 35 013 386
Blekinge län 45 098 46,90 51 065 53,10 116 586 97 106 96 163 943
Skåne län 422 567 63,23 245 696 36,77 818 810 674 619 668 263 6 356
Hallands län 97 222 58,44 69 150 41,56 197 757 168 244 166 372 1 872
Västra Götalands län 466 591 51,99 430 924 48,01 1 085 238 906 508 897 515 8 993
Värmlands län 84 627 47,46 93 703 52,54 217 170 179 875 178 330 1 545
Dalarnas län 71 253 39,06 111 150 60,94 220 141 184 047 182 403 1 644
Gävleborgs län 74 767 41,69 104 583 58,31 222 780 180 980 179 350 1 630
Västernorrlands län 69 582 41,96 96 233 58,04 201 394 167 081 165 815 1 266
Jämtlands län 24 714 27,94 63 731 72,06 104 798 89 121 88 445 676
Västerbottens län 60 071 37,23 101 285 62,77 193 374 162 532 161 356 1 176
Norrbottens län 58 015 34,97 107 891 65,03 201 171 167 007 165 906 1 101
Källa: Dataset European Election Database

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Sveriges väg till EU-medlemskap, regeringen.se, uppdaterad 2019-05-17
  2. ^ Ett knappt ja till EU (Mikael Gilljam och Sören Holmberg) sid 225

Se även[redigera | redigera wikitext]

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.