Riksdagsvalet i Sverige 2026
 |
Den här artikeln behandlar en framtida händelse. Informationen kan vara inaktuell och kan komma att ändras snabbt allteftersom skeendet fortskrider. |
 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Val av ledamöter inför Riksdagens 349 platser Riksdagens partiledare och valresultat för mandatperioden 2022–2026 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.jpg)
.jpg)
Riksdagsvalet i Sverige 2026 är planerat att äga rum söndagen den 13 september 2026. Valet genomförs för att fördela mandaten i Sveriges riksdag för mandatperioden 2026–2030.[1] Samtidigt hålls val till kommun- och regionfullmäktige.
Det svenska valsystemet
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs genom ett proportionellt valsystem. Dessa ledamöter representerar de för närvarande åtta riksdagspartierna: Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sverige är indelat i 29 valkretsar, och mandaten fördelas utifrån valresultatet för riksdagsvalet i varje valkrets, samt genom ett utjämningsmandatsystem för att uppnå nationell proportionalitet. Valmyndigheten ansvarar för att organisera och genomföra valet. För att ett parti ska komma in i riksdagen krävs att det får minst fyra procent av rösterna på nationell nivå, eller tolv procent i en enskild valkrets.[2]
Föregående val, partiledare samt debatt och opinionsmätningar
[redigera | redigera wikitext]I riksdagsvalet i september 2022 fick högerkoalitionen 49,59 procent. De fyra övriga riksdagspartierna samlade sammanlagt 48,87 procent. Genom Tidöavtalet enades den vinnande sidan om att regeringen skulle bestå av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna, men också att samarbetet med Sverigedemokraterna skulle vara nära.
Sedan riksdagsvalet 2022 har Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet bytt partiledare. Centerpartiet bytte först från Annie Lööf till Muharrem Demirok, som senare ersattes av Anna-Karin Hatt, som i sin tur ersattes av Elisabeth Thand Ringqvist. I Liberalerna ersattes Johan Pehrson av Simona Mohamsson och i Miljöpartiet ersattes språkrörsparet Per Bolund och Märta Stenevi av Daniel Helldén och Amanda Lind. Övriga partiledare, Magdalena Andersson, Jimmie Åkesson, Ulf Kristersson, Nooshi Dadgostar och Ebba Busch, har varit partiledare under en längre tid.
I opinionsmätningarna, från riksdagsvalet 2022 och framåt, har Socialdemokraterna genomgående legat över 30 procent, Moderaterna och Sverigedemokraterna har legat på omkring 20 procent och övriga partier i riksdagen har legat under 10 procent. Liberalerna har dessutom i de flesta mätningar legat under, och inte sällan långt under, riksdagsspärren på fyra procent.
Valplattformar och vallöften
[redigera | redigera wikitext]Tidö-samarbetets plattformar och löften
[redigera | redigera wikitext]Moderaternas främsta vallöfte handlar om att "en vanlig tvåbarnsfamilj ska få behålla ytterligare 5000 kronor i månaden".[3]
Kristdemokraterna har meddelat att en kvotfri föräldraförsäkring är ett av partiets viktigaste vallöften och något som partiet kommer att driva i eventuella regeringsförhandlingar.[4]
Oppositionens plattformar och löften
[redigera | redigera wikitext]Socialdemokraternas valplattform inför riksdagsvalet 2026, Plan för Sverige, presenterades den 5 februari 2026 under en pressträff.[5] Planen har följande huvudrubriker:
- En stark ekonomi som märks i din plånbok
- En stark välfärd för dig och din familj
- En stark gemenskap och ökad säkerhet där du bor
Centerpartiet har i sin valplan angett tre prioriteringar.[6]
- Att jobben ska bli fler.
- Att klimatutsläppen ska ner.
- Ett Sverige som fungerar i hela landet.
Partierna, dess ledare, ideologi och föregående valresultat
[redigera | redigera wikitext]Riksdagspartierna
[redigera | redigera wikitext]Övriga partier
[redigera | redigera wikitext]Förutom riksdagspartierna så ställer också, som är brukligt i svenska val, ett antal övriga partier upp. Däribland de småpartier som fick flest röster i riksdagsvalet 2022, det vill säga Partiet Nyans, Alternativ för Sverige, Medborgerlig samling och Piratpartiet.[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Guide: Val 2026 i Sverige”. SVT Nyheter (Sveriges television). 16 oktober 2025. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/guide-val-2026-i-sverige. Läst 18 oktober 2025.
- ↑ ”Val till riksdagen”. www.riksdagen.se. 27 april 2023. https://www.riksdagen.se/sv/sa-fungerar-riksdagen/demokrati/val-till-riksdagen/. Läst 10 maj 2025.
- ↑ Moderaternas vallöfte: 5 000 kronor mer till barnfamiljer TV4 Nyheterna. Maj 2026.
- ↑ Slopa alla pappamånader – KD:s krav i ny regering Aftonbladet/TT, 17 april 2026.
- ↑ Socialdemokraternas valplattform Socialdemokraterna.se (läst 6 maj 2026)
- ↑ Centerparties valplan, 2026
- ↑ Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 124. ISBN 91-44-04307-4
- ↑ Martorell, Jenny (18 september 2022). ”Så gick det i riksdagsvalet för partierna under spärren”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-gick-det-i-riksdagsvalet-for-partierna-under-sparren. Läst 15 maj 2026.
