Andrakammarvalet i Sverige 1896

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Andrakammarvalet i Sverige 1896
Sverige
← 1893 28 Juni - 27 September 1896 1899 →

Sveriges riksdags andra kammares 230 platser

Andrakammarvalet i Sverige 1896 hölls i Sverige 1896.

Valsystem[redigera | redigera wikitext]

Valsättet var en blandning av indirekta- och direkta val. I 130 av landsbygdens 150 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 46 stadsvalkretsarna. Resterande 20 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 80 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (22 mandat), Göteborg (9 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (2 mandat) och Gävle (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1] Av folkmängden den 31 december 1895, 4 919 260, hade 309 889 (6,3 %) rösträtt.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Valrörelsens mest uppmärksammade inslag var att en fraktion inom Lantmannapartiet - de agrarkonservativa - som höll på en sträng protektionism, en kärv hållning mot Norge och återhållsamhet, bedrev sin egen valrörelse för sina hjärtefrågor. Resultatet av andrakammarvalet blev dock att de återkom till Andra kammaren riksdagen 1897 med ungefär oförändrad styrka.

Det blev dock en viss förskjutning till höger på landsbygden jämfört med andrakammarvalet 1893. Valets mest uppmärksammade händelse var att lantmannen Olof Jonsson i Hov blev utslagen på grund av sina bondeväljares missnöje med hans glidning högerut. Jonsson hade varit drivande i sammanslagningen av Gamla lantmannapartiet och protektionistiska Nya lantmannapartiet. Detta sågs som ett svek av många liberaler som ägnade extra resurser på att slå ut Jonsson.

Bland de som valdes in i andra kammaren fanns bland annat liberalen samt den blivande statsministern Karl Staaff. Valet är också historiskt på grund av att den förste socialdemokraten Hjalmar Branting valdes in på en liberal lista. En annan invald riksdagsman var Alfred Petersson i Påboda, sedermera fyrfaldig jordbruksminister.

Partivis[redigera | redigera wikitext]

Sifforna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1897 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats [2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

Parti Röstfördelning Mandat
Röster Elektorer Antal +/-
  Lantmannapartiet 42 947 492 128 nytt
  Folkpartiet 12 750 0 31 nytt
  Frihandelsvänliga centern 5 091 0 16 nytt
  Friesenska klubben 2 925 0 7 nytt
  Bondeska klubben 1 996 0 3 nytt
  Socialdemokraterna 206 0 1 nytt [3]
  Obundna 16 719 35 44 -5
  Övriga 51 073 143 - -
Antal giltiga röster 133 707 670 230 +2
Ogiltiga röster 1 876 2
Totalt 135 583 672

Ideologisk tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Röster (%) [4] Mandat [5] +/-
Protektionister 38,6 98 +12
Frihandlare 38,0 73 -3
Socialdemokrater 1 +1
Högerfrihandlare 23,4 58 -8
Totalt 100,0 230 +2

Valdeltagande[redigera | redigera wikitext]

Antal[redigera | redigera wikitext]

Direkta val Indirekta val Samtliga val
Städerna 41 576 - 41 576
Landsbygden 94 007 4 905 98 912
Hela Sverige 135 583 140 488

Andel[redigera | redigera wikitext]

Direkta val Indirekta val Samtliga val
Städerna 63,0 - 63,0
Landsbygden 43,9 16,6 40,6
Hela Sverige 48,4 45,3

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksdagsordningen 1866
  2. ^ I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.
  3. ^ Partiet bildades redan 1889, men var nytt i riksdagen.
  4. ^ The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell
  5. ^ Riksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international