Andrakammarvalet i Sverige 1890

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Andrakammarvalet i Sverige 1890
Sverige
← 1887 (september) 14 Juli - 29
September 1890
1893 →

Sveriges riksdags andra kammares 228 platser

Andrakammarvalet i Sverige 1890 hölls i Sverige 1890.

Valsystem[redigera | redigera wikitext]

Valsättet var en blandning av indirekta- och direkta val. I 108 av landsbygdens 147 valkretsar tillämpades direkta val och detsamma gällde de 41 stadsvalkretsarna. Resterande 39 landsbygdsvalkretsar tillämpade alltså indirekta val, vilka utfördes av elektorer. Stadsvalkretsarna valde totalt 81 ledamöter. Dessa var i regel enmansvalkretsar med undantag för de största städerna som fick fler mandat, dessa var; Stockholm (24 mandat), Göteborg (10 mandat), Malmö (4 mandat), Norrköping (3 mandat), Gävle (2 mandat), Uppsala (2 mandat) och Karlskrona (2 mandat). Alla landsbygdsvalkretsar hade ett mandat var.

Rösträtt till andra kammaren hade män som var över 21 år och hade inkomst på minst 800 kronor per år eller ägde en fastighet taxerad till minst 1 000 kronor, eller arrenderade en fastighet taxerad till minst 6 000 kronor. För att vara valbar skulle man ha fyllt 25 år och bo i valkretsen.[1] Av folkmängden den 31 december 1889, 4 774 409, hade 288 096 (6,0 %) rösträtt.

Valresultat[redigera | redigera wikitext]

Valet innebar en seger för frihandelsvännerna som återtog de viktiga mandaten i Stockholm och en majoritet i andra kammaren. För den protektionistiske statsministern Gustaf Åkerhielm blev läget mer pressat, även om första kammaren fortfarande hade en klar tullvänlig majoritet. Valdeltagandet ökade något.

Partivis[redigera | redigera wikitext]

Sifforna avser de sammanlagda röstetalen för riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti under riksdagen 1891 och baseras, liksom antalet mandat, på uppgifter om riksdagsledamöters partitillhörighet från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970. Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB. I stadsvalkretsar med flera mandat har röstetalen skattats [2]. Det ska också påpekas att partigrupperingarna var relativt diffusa och att partibyten inte var ovanliga.

Parti Röstfördelning Mandat
Röster Elektorer Antal +/-
  Nya lantmannapartiet 20 099 605 88 -27
  Gamla lantmannapartiet 22 570 313 70 +16
  Centern 8 456 0 33 +25
  Stockholmsbänken 1 346 0 4 nytt
  Obundna 8 463 28 33 -12
  Övriga 35 402 325 - -
Antal giltiga röster 96 336 1 271 228 +6
Ogiltiga röster 1 433 12
Totalt 97 769 1 283

Ideologisk tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Röster (%) [3] Mandat [4] +/-
Frihandlare 57,3 72 -31
Högerfrihandlare 68 +68
Protektionister 42,7 88 -31
Totalt 100,0 228 +6

Valdeltagande[redigera | redigera wikitext]

Antal[redigera | redigera wikitext]

Direkta val Indirekta val Samtliga val
Städerna 33 933 - 33 933
Landsbygden 63 836 13 127 76 963
Hela Sverige 97 769 110 896

Andel[redigera | redigera wikitext]

Direkta val Indirekta val Samtliga val
Städerna 59,4 - 59,4
Landsbygden 37,1 22,2 33,3
Hela Sverige 42,7 38,5

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksdagsordningen 1866
  2. ^ I dessa valkretsar har ett partis röstetal dividerats på antalet röster varje väljare hade att ge. Annars skulle dessa valkretsar överrepresenteras kraftigt i röstfördelningen.
  3. ^ The Swedish electorate 1887-1968, Almqvist & Wiksell
  4. ^ Riksdagen genom tiderna, Almqvist & Wiksell international