Arméns stabs- och sambandsskola

Från Wikipedia
Version från den 11 januari 2018 kl. 00.42 av 80.216.20.149 (Diskussion) (Skolhuset kan omöjligt varit 15.000 m2. 1500 m2 är troligtvis den rätta siffran. Skolhuset var uppdelat i två byggnadskroppar, en för Stabs och sambandsskolan och en för signalskyddsskolan.)
Arméns stabs- och sambandsskola
(StabSbS)
StabSbS' vapen
Information
Datum1965-1998
LandSverige
TypMilitärt skolförband
Del avFörsvarsmakten
FörläggningsortUppsala (1965-1982)
Enköping (1982-1998)
MarschFanvakten (Knut Ekström)[1]

Arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS) var ett svenskt skolförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1965 och 1998. Förbandet var ursprungligen förlagt till Uppsala garnison och senare till Enköpings garnison. Åren 1991-1997 utgjorde skolan organisatoriskt en del av Arméns lednings- och sambandscentrum.[2][3]

Historik

Arméns stabs- och sambandsskolas kaserner för värnpliktiga stabsassistenter (10 kompaniet), 1987.

StabSbS bildades år 1965 på grundval av den genom 1942 års försvarsbeslut inrättade Arméns signalskola, vilken sedan 1958 var förlagd till Uppsala garnison. I Uppsala var skolan förlagd till Kasern 1 vid Polacksbacken och Kanslihuset vid före detta Upplands artilleriregemente, vid Dag Hammarskjölds väg.[4]Upplands regemente (S 1) 1982 omlokaliserades till Enköping garnison följde även StabSbS jämte andra anknutna verksamheter med till den nya förläggningsorten, där bland annat ett 1500 m2 stort skolhus och två stabsövningshallar om totalt 4000 m2 uppfördes. De senare möjliggjorde stabsövningar med upp till 1500 samtidiga deltagare.

I samband med försvarsutredning 1988 kom truppslagsinspektörerna med truppslagsavdelningar i arméstaben att slås samman med arméns strids- och skjutskolor samt med övriga truppslagsskolor, vilka bildade så kallade truppslagscentra. Denna omstrukturering resulterade i att arméns skolor avvecklades och att de nyuppsatta truppslagscentren övertog ansvaret för utbildningen vid skolorna. Arméns stabs- och sambandsskola kom därvid att uppgå i det nybildade Arméns lednings- och sambandscentrum (LSC).[5]

Genom försvarsbeslutet 1996 kom arméns samtliga truppslagscentra att avvecklas i och med den 31 december 1997 och dessas uppgifter övertogs av Armécentrum (ArméC). Detta ledde till att Arméns lednings- och sambandscentrum avvecklades som enhet, och att Arméns stabs- och sambandsskola åter blev ett självständigt förband. Den 31 december 1998 avvecklades dock Arméns stabs- och sambandsskola och uppgick den 1 januari 1999 i det nybildade Ledningscentrum (LedC),[6] Ledningscentrum kom dock att avvecklas den 30 juni 2000, och den totalförsvarsanknutna verksamhet vid centret övertogs och inordnades som Ledningsstridsskolan inom Upplands regemente (S 1).[7]

Vy över kanslihuset vid Dag Hammarskjölds väg

Verksamhet

De huvudsakliga uppgiftena för StabSbS var:

  • grundutbildning av yrkes- och reservofficerare inom signaltrupperna
  • vidareutbildning av yrkes- och reservofficverare inom samtliga truppslag och försvarsgrenar
  • utbildning av sambandschefer och signalskyddspersonal inom totalförsvaret
  • utbildning av värnpliktiga stabs- och transportledningsassistenter (plutonsbefäl)

StabSbS bestod i mitten av 1980-talet av följande underenheter:

  • Utbildningsavdelning
  • Utvecklingsavdelning (utveckling av system, material och metoder för stabsarbete inom fältstaber)
  • Totalförsvarets signalskyddsskola (TSS); inordnad under detta namn i StabSbS 1968, utgjorde dessförinnan Statens Signalskyddsnämnds skola (SNS)[8]
  • Signaltruppernas officershögskola (SignOHS)
  • Sambandskursavdelning
  • Stabskursavdelning; grundutbildning av värnpliktiga stabsassistenter för armén och kustartilleriet samt av transportledningsassistenter för armén; utgjorde 10 kompani vid garnisonen
  • Ledningsträningavdelning

Chefer

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Om Fanvakten på Militärmusiksamfundets hemsida Arkiverad 2 december 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ Översikt över militära förband i Beata Losman: Förvaltningshistorik (2005) Arkiverad 27 juli 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ SOU 1997:12 Arkiverad 9 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Holmberg, Björn (1993). Arméns förband, skolor och staber. Luleå: Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek. sid. 64. ISBN 91-972209-0-6 
  5. ^ Riksdagen.se Proposition 1989/90:9 Läst 3 september 2011
  6. ^ Regeringen.se SOU 1997:112 Arkiverad 9 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 september 2011
  7. ^ Regeringen.se Regeringens proposition 1999/2000:97 Arkiverad 24 januari 2005 hämtat från the Wayback Machine. Läst 3 september 2011
  8. ^ InfoSäkutredningen - Delrapport 1 om signalskydd (SOU 2003:27)[död länk]

Tryckta källor

  • StabSbS Arméns stabs- och sambandsskola – Ett centrum för utbildning och utveckling (informationsfolder, utan tryckort 1986)

Externa länkar