Berga örlogsskolor

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Berga örlogsskolor
(BÖS)
Berga örlogsskolor vapen.svg
Vapensköld för Berga örlogsskolor tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnBerga örlogsskolor
Datum1946–1997
LandSverige
FörsvarsgrenMarinen
TypFlottan
RollUtveckla och utbilda
StorlekTruppslagsskola
EfterföljareÖrlogsskolorna
Del avMellersta militärområdet [a]
HögkvarterHaninge garnison
FörläggningsortBerga
ÖvningsplatsHårsfjärden
Marsch"Vår flotta" (Widner) [b]
Befälhavare
SkolchefGöran Frisk [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Berga örlogsskolor (BÖS), var en truppslagsskola för flottan inom svenska marinen som verkade i olika former åren 1946–1997. Förbandsledningen var förlagd i Haninge garnison i Berga.[2][3][4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Den 1 juli 1946 bildades skolan under namnet Marinens underofficershöskola (MUOS). År 1955 uppgick Marinens underofficershöskola i "Marinens skolor på Berga" eller "Bergaskolorna", en benämning som funnits sedan 1946 som ett samlingsnamn på skolorna i Berga. År 1960 ändrades namnet på skolan till Berga örlogsskolor.

Inför försvarsbeslutet 1977 ansåg försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) att flottans utbildning på land borde ske centraliserat. Och att Karlskrona örlogsskolor och Berga örlogsskolor borde kvarstå som separata skolor. bör dock inte slås samman.[5] Något som lyftes och betonades även i regeringens proposition 1978/79:96. Där FFU ansåg att Flottans utbildningsorganisation i stort sett vara rationell. Och ansåg att Karlskrona örlogsskolor och Berga örlogsskolor skulle kvarstå som centrala utbildningsanstalter.[6]

Inför etapp två i försvarsbeslutet 1996 föreslog både Försvarsmakten och regeringen att Karlskrona örlogsskolor skulle upplösas och avvecklas, och att dess verksamhet skulle uppgå i Berga örlogsskolor. Den nya skolan skulle dock även i fortsättningen bedriva verksamhet i Karlskrona. Därmed kom även Berga örlogsskolor upplösas i dess dåvarande form. Den 1 juli 1997 bildades den nya skolan, Örlogsskolorna, med ledning i Berga och utbildning i både Berga och Karlskrona.[7]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Berga örlogsskolor hade till huvuduppgift att utbilda manskap, såväl värnpliktiga som stamanställda, i sjömanskap och grundläggande militära färdigheter. Vid skolorna bedrevs även en viss yrkesutbildning.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

Åren 1946–1997 har följande skolor ingått i Berga örlogsskolor.[2]

  • Marinens underofficersskola (MUOS) 1946–1972
  • Vapenofficersskola (VOS) 1950–1972)
  • Marinens kompaniofficersskola (MKS) 1972–1982
  • Vapenregementsofficersskola (VRS) 1972–1982
  • Vapenofficersskola (VOS) 1982–1987-06-30
  • Marinens krigshögskola (MKHS) 1987-07-01–1996-12-31
  • Artilleri- och torpedskolan (ATskol) –1982-12-31
  • Ytattackskolan (YAskol; 1983-01-01–1995-12-31
  • Bas- och rekrytskolan (BRskol) –1998-03-30
  • Grundutbildningsbatljonen (GU-bat) 1988-04-01–1997-06-30
  • Maskinskolan (Maskol) –1982-12-31
  • Skeppstekniska skolan (STskol) 1983-01-01–1993-06-30
  • Maskin- och elektroskolan (MEskol) 1993-07-01–1997-06-30
  • Radar- och signalskolan (RSskol) –1982-12-31
  • Telestridsskolan (TSskol) 1983-01-01–1995-12-31
  • Räddningstjänstskolan (RTskol) 1993-07-01–1997-06-30
  • Stridssjukvårdsskolan (Sjvskol) –1982-12-31
  • Skyddstjänstskolan (Skyskol)–1982-12-31
  • Ubåts- och ubåtsjaktskolan (UJskol) –1982-12-31
  • Undervattenstridskolan (USskol) 1983-01-01–1994-07-01
  • Marinens dykericentrum (MDC) 1979-07-01–1985-06-30
  • Ledningssystemsskolan (LSskol) 1996-01-01–1997-06-30
  • Undervattensstridsskolan (USskol) 1994-07-01–1995-12-31
  • Ubåtsstridsskolan (UBskol) 1996-01-01–1997-06-30
  • Minkrigsskolan (Mkriskol) 1996-01-01–1997-06-30
  • Ytstridsskolan (YSskol) 1996-01-01–1997-06-30

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Berga örlogsskolor mottog 1966 "Älvsnabben" (Broberg) som förbandsmarsch. Marschen överlämnades efter en dåvarande kronprinsen Carl Gustaf långfärd med HMS Älvsnabben åren 1965-1966. MArschen fastställdes den 10 februari 1976.[8] Den 30 juni 1994 ersattes den av marschen "Vår flotta" (Widner). Marschen övertogs 1998 av Örlogsskolorna, och användes sedan åren 2005–2006 av Sjöstridsskolan.[1]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

  • 1946–1949: Bror-Fredrik Thermänius
  • 1949–1951: Kjell Hasselgren
  • 1951–1956: Erik Friberg [d]
  • 1956–1958: Stig Bergelin
  • 1959–1961: Sven Hermelin [e]
  • 1961–1966: Gustav Lindgren
  • 1966–1968: Nils-Erik Ödman
  • 1968–1971: Tryggve Norinder
  • 1971–1973: Alf Berggren
  • 1973–1978: Hans Petrelius
  • 1978–1980: Göte Blom
  • 1980–1984: Christer Söderhielm
  • 1984–1987: Cay Holmberg
  • 1987–1989: Tomas Lagerman
  • 1989–1991: Ulf Samuelsson
  • 1991–1993: Roderick Klintebo
  • 1994–1996: Anders Stävberg
  • 1996–1997: Göran Frisk

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Marinens underofficershöskola 1946-07-01 1955-??-??
Marinens skolor på Berga 1955-??-?? 1960-??-??
Berga örlogsskolor 1960-??-?? 1997-06-30
Beteckningar
MUOS 1946-07-01 1955-??-??
Bskol 1955-??-?? 1960-??-??
BÖS 1960-??-?? 1997-06-30
Förläggningsorter
Berga örlogsbas (F) 1946-07-01 1997-06-30

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1966–1990 var skolan underställd chefen för Ostkustens örlogsbas, åren 1990–1994 chefen för Ostkustens marinkommando, åren 1994–1997 chefen för Mellersta militärområdet, åren 1994–1997 chefen för Mellersta militärområdet.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs och fastställdes den 30 juni 1994. Marschen användes åren 2005–2006 av Sjöstridsskolan.[1]
  3. ^ Göran Frisk blev sista chefen för skolan.
  4. ^ Erik Friberg blev 1954 förste chef för Marinens skolor på Berga.
  5. ^ Sven Hermelin blev 1960 förste chef för Berga örlogsskolor.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 82
  2. ^ [a b] ”Berga örlogsskolor”. riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=kvalificerat+hemliga+ub%C3%A5t*&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&page=1&postid=Arkis+31452350-e3c1-41c3-bc00-58a5dba5f200&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&vol=n&s=Balder. Läst 15 juli 2018. 
  3. ^ Braunstein (2011), s. 148-149
  4. ^ Kjellander (2007), s. 210
  5. ^ ”Regeringens proposition 1977/78:65”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissaa-organisationsfragor-mm-rorande_G10365. Läst 15 juli 2018. 
  6. ^ ”Regeringens proposition 1978/79:96”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/om-vissa-organisationsfragor-mm-rorande_G20396. Läst 15 juli 2018. 
  7. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034/html. Läst 15 juli 2018. 
  8. ^ Sandberg (2007), s. 21

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2011). Sveriges marina förband och skolor under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 13. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 12638815. ISBN 978-91-976220-5-9 
  • Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700-2005: chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771-2005. Stockholm: Probus. Libris 10452099. ISBN 978-91-87184-83-3 (inb.) 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]