Arméns jägarskola

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Arméns jägarbataljon.
Arméns jägarskola
(JS)
AM.096760.jpg
Plakett med skolans heraldiska vapen
Officiellt namnArméns jägarskola
Datum1945–1975
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypInfanteriet
RollUtbildningsförband
StorlekBataljon
FöregångareSkidlöparbataljonen
EfterföljareLapplands jägarregemente
Del avÖvre Norrlands militärområde [a]
HögkvarterKiruna garnison
FörläggningsortKiruna
Marsch"Friska tag" (Modéer) [b]
Befälhavare
SkolchefÅke Clarence Jonsson [c]
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken m/1960AM.090956 (guld).jpg
Förbandstecken m/1946AM.127519 - kopia.jpg

Arméns jägarskola (JS), var ett jägarförband inom svenska armén som verkade åren 1945–1975. Förbandsledningen var förlagd i Kiruna garnison i Kiruna.[2][3][4]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Arméns jägarskola har sitt ursprung i den skidlöparbataljon som sattes upp den 5 oktober 1910 i Bodens garnison, som Norrbottens regementes IV. bataljon. År 1943 antog bataljonen namnet Norrbottens regementes jägarbataljon i Kiruna (I 19 K).[2]

Den 1 juli 1945 avskiljdes bataljonen från Norrbottens regemente (I 19) och bildade Arméns jägarskola (AJS). Dock hade man gemensam chef med Kiruna försvarsområde (Fo 66).[3] Den 1 februari 1946 justerades skolans beteckning till JS. År 1955 avskiljdes skolans stab från försvarsområdets, och fick med det egen chef.[4]

I samband med OLLI-reformen, vilken genomfördes inom försvaret åren 1973 och 1975, bildades A-förband samt B-förband. A-förbanden var regementen som tillfördes ansvaret för ett försvarsområde, och med det blev ett försvarsområdesregemente. Försvarsområdesregementet tillfördes samtidigt mobiliserings- och materialansvaret inom försvarsområdet, och B-förbanden svarade endast som ett utbildningsförband. I Kungl, Maj:ts proposition 1974:135 ansåg överbefälhavaren att det i även fortsättningen skulle finnas en försvarsområdesstab i Kiruna, i syfte krig leda underställda förband på det sätt som gäller för rörliga staber på denna nivå. Därmed föreslog en sammanslagning av Arméns jägarskola och försvarsområdesstaben. Genom överbefälhavarens förslag föreslog Chefen för armén att Arméns jägarskola efter integration med staben för Kiruna försvarsområde (Fo 66) skulle få namnet Lapplands jägarregemente (I 22). Den 1 juli 1975 bildades försvarsområdesregementet Lapplands jägarregemente (I 22/Fo 66). Detta medförde att Lapplands jägarregemente blev ett A-förband, och fick det samlade mobiliserings- och materialansvaret som ensamt förband inom Kiruna försvarsområde.[5]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Vid Sovjetunionens angrepp på Finland den 30 november 1939 kom bataljonen att grupperas till Övertorneå, där den var förlagd under resterande del av vinterkriget. Bataljonen kom senare vid Nazityskland angrepp mot Norge den 9 april 1940 (se: Operation Weserübung) att förlägga huvuddelen av bataljonen till Abisko, och en del av bataljonens plutoner till Sjangeli samt Riksgränsen, där man kom att tjänstgöra fram till krigsslutet 1945.[6] År 1943 omlokaliserades bataljonsstaben till Kiruna.[3] I samband med att IV. bataljonen vid Norrbottens regemente omorganiserades till Arméns jägarskola, uppfördes 1945 för jägarskolan ett kasernetablissement i stadsdelen Östermalm i Kiruna. Etablissementet uppfördes efter 1940 års militära byggnadsutrednings fastställda typritningar. Totalt uppfördes ett 50-tal byggnader.[7]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Åren 1945–1955 hade Arméns jägarskola gemensam chef och stab med Kiruna försvarsområde, där försvarsområdesbefälhavaren hade det yttersta befälet.

  • 1945–1946: ?
  • 1946–1952: Nils Hjalmar Jonson
  • 1952–1962: Bengt Olof Brodin
  • 1962–1966: Jens Emil Alfred Bögvad
  • 1966–1975: Åke Clarence Jonsson

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Arméns jägarskola 1945-07-01 1975-06-30
Beteckningar
AJS 1945-07-01 1946-01-31
JS 1946-02-01 1975-06-30
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Kiruna garnison (F) 1945-07-01 1975-06-30
Sakkaravaaraområdet (Ö) 1948 1975-06-30

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1945–1966 var skolan underställt chefen för VI. militärområdet, åren 1966–1975 chefen för Övre Norrlands militärområde.
  2. ^ Förbandsmarschen antogs och fastställdes 1962 genom arméorder 418/1962. Marschen övertogs 1975 av Lapplands jägarregemente, och används sedan 2000 av Lapplandsjägargruppen.[1]
  3. ^ Åke Clarence Jonsson blev sista chefen för jägarskolan.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg (2007), s. 54
  2. ^ [a b] Braunstein (2003), s. 101-103
  3. ^ [a b c] Holmberg (1993), s. 50
  4. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 59
  5. ^ ”Kungl, Maj:ts proposition 1974:135”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-angaende-vissa_FX03135. Läst 15 april 2017. 
  6. ^ Infanteriförband 1939 - 1945 Skidlöparbataljonen Läst 19 juli 2009
  7. ^ Berg (2004), s. 126

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 
  • Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]