Artilleriets stridsskola

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Artilleriets stridsskola
(ArtSS)
Artilleriets stridsskola vapen.svg
Vapen för Artilleriets stridsskola tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namnArtilleriets stridsskola
Datum1867–
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypArtilleriet
RollFack- och funktionsskola
StorlekTruppslagsskola
Del avArtilleriregementet [a]
HögkvarterBodens garnison
FörläggningsortBoden
BeskyddareSankta Barbara
FärgerRött     
Marsch"Smålands artilleriregementes marsch" (Rune) [b]
Årsdagar4 december [c]
Befälhavare
FörbandschefNiklas Edelswärd
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg
TruppslagsteckenTruppslagstecken för artilleriet.jpg
TilläggsteckenMILI.009917.jpg

Artilleriets stridsskola (ArtSS) är en truppslagsskola för artilleriet inom svenska armén som verkat i olika former sedan 1867. Förbandsledningen är förlagd i Bodens garnison i Boden.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1867 inleddes skjut- och kastövningar för artilleribefäl på Tånga Hed i Västergötland.[3] År 1885 bilades Artilleriskjutskola som en organiserad skjutskola för artilleriet. Skolan kom dock 1888 att delas i två skolor, Fältartilleriets skjutskola och Fästningsartilleriets skjutskola. Fästningsartilleriets skjutskola var en gemensam skjutskola för arméns och flottan fästningsartillerikårer, vilket inkluderade fästningar men även Vaxholms artillerikår och Karlskrona artillerikår. Dock avvecklades Fästningsartilleriets skjutskola och under åren 1902–1905 hänvisades elever till Fältartilleriets skjutskola. Dock återupprättades Fästningsartilleriets skjutskola 1905 för arméns och flottan fästningsartillerikårer. Från 1910 omfattade även skolan positionsartilleriet och antog därmed namnet Fästningsartilleriets och positionsartilleriets skjutskola. Den 31 maj 1918 sammanslogs de två artilleriskolorna, Fältartilleriets skjutskola och Fästningsartilleriets och positionsartilleriets skjutskola, till en skola och bildade Artilleriets skjutskola, vilken förlades till Marma skjutfält och Karlsborgs garnison. Skolan organisation var dock initialt en försöksorganisation, men fick den 17 juli 1920 en fastställd organisation och från 1926 en chef året om. Den 15 oktober 1942 antog skolan namnet Artilleriskjutskolan.

Genom försvarsutredning 1988 beslutade riksdagen att samtliga fack- och officershögskolor vid truppslagen inom armén skulle upplösas som egna myndigheter och istället inordnas i respektive truppslagscentrum. För Artilleriskjutskolan innebar det att skolan inordnades i Arméns artillericentrum (ArtC). Vid sidan om Artilleriskjutskolan ingick även Artilleriets officershögskola (ArtSS), artilleristabens vädertjänstdetalj. År 1992 tillkom även artilleridelen vid Artilleri- och ingenjörhögskolan (AIHS).

Genom försvarsbeslutet 1996 kom Arméns samtliga truppslagscenter att avvecklas och dess uppgifter övertogs av Armécentrum (ArméC). Detta ledde till att Arméns artillericentrum avvecklades den 31 december 1997 som enhet och Artilleriskjutskolan blev från den 1 januari 1998 ett självständigt förband under namnet Artilleriets stridsskola (ArtSS). I samband med denna avveckling försvann även befattningen Artilleriinspektör.[4] Artilleriets officershögskola levde kvar som en del inom Artilleriets stridsskola fram till den 31 december 1998, då utbildningen övertogs centralt av Militärhögskolan Karlberg (MHS K), Militärhögskolan Halmstad (MHS H) och Militärhögskolan Östersund (MHS Ö).

Genom försvarsbeslutet 2000 ansåg regeringen att endast fyra artilleribataljoner behövdes i den framtida insatsorganisationen. Vilket fick regeringen för riksdagen att föreslå en avveckling av Wendes artilleriregemente (A 3), Gotlands artilleriregemente (A 7) och Norrlands artilleriregemente (A 8). Från den 1 juli 2000 omorganiserades Bergslagens artilleriregemente (A 9) till Artilleriregementet (A 9).[5] Det nya regementet bestod av fyra artilleribataljoner Bergslagens, Norrlands, Svea och Wendes artilleribataljon samt Artilleriets stridsskola.

Genom försvarsbeslutet 2004 beslutades att artilleriregementsstaben skulle avvecklas samt att insatsorganisationen skulle reduceras med tre artilleribataljoner 77B och att endast en geografisk plats skulle behållas för utbildning av artilleri. I insatsorganisationen skulle en haubitsbataljon 77B vidmakthålls i låg beredskap, samt att haubitsbataljon 77BD organiseras tidigast 2010. Vidare beslutades även att Artilleriregementet med Artilleriets stridsskola skulle omlokaliseras från Kristinehamn till Boden, det som en del för att säkra truppslagets subarktisk förmåga.[6] Från den 1 september 2005 verkade Artilleriregementet från Boden, även om det fram till den 30 juni 2006 fanns en avvecklingsorganisation kvar i Kristinehamn.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Skolan var fram till 1991 delad mellan Trängslet i Älvdalen och Solna och var endast verksam i Älvdalen mellan mars och september. Från den 1 juli 1991 var hela skolan verksam i Kristinehamn.[7] Artilleriets stridsskola är sedan den 1 juli 2000 en del av Artilleriregementet. Skolan är ansvariga för att utbilda officerare och specialister samt utveckling av metoder, materiel och organisation inom artilleriet.

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

När skolan bildades 1942 förlades den till Skillingaryds skjutfält där den kom att vara förlagd fram till sommaren 1948. Den 19 september 1948 hölls en avskedsceremoni i Skillingaryd, men redan den 12 juni 1948 hade skolan grupperats till Villingsbergs skjutfält. I Villingsberg var skolan förlagd fram till 19 augusti 1966, för att grupperas till Älvdalens skjutfält den 16 november 1966. Fram till 1991 hölls den teoretiska utbildningen vintertid i Stockholm, där skolan huserade på ett flertal adresser på Östermalm innan den 6 november 1957 fick en permanent lokalisering i Frösunda.[8] Från den 1 oktober 1984 hade skolan sina lokaler på Fredrikshovs slott, där skolan verkade fram till 1991. I samband med att Artillericentrum bildas och förläggs till Kristinehamn kom även staben för skolan att grupperas till Kristinehamn. Hösten 2005 omlokaliserades skolan med Artilleriregementet till Bodens garnison, där de båda förbanden grupperades på det kasernområde som Norrbottens artillerikår var förlagda på fram till 1954, och senare Norrlands signalkår.[2][9]

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

År 1967 firade Artilleriskjutskolan sin 100-årsdag, genom att försvarsminister Sven Andersson invigde Älvdalens skjutfält. Invigningen skedde av närvaro av bland annat Kronprins Carl Gustaf, som då var kadett på Krigskolan.[10] Den 26 april 1976 fastställdes "Artilleriskjutskolans marsch" (Nilson) som förbandsmarsch för skolan. Från 30 april 1998 användes marschen som traditionsmarsch vid skolan.[11] Den 30 april 1998 antogs "Smålands artilleriregementes marsch" (Rune) som förbandsmarsch. Marschen ärvdes från det upplösta och avvecklade Arméns artillericentrum, som i sin tur hade ärvt marschen från Smålands artilleriregemente.[1]

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]

Namn
Artilleriskjutskola 1885-??-?? 1888-??-??
Artilleriets skjutskola 1918-05-31 1942-10-14
Artilleriskjutskolan 1942-10-15 1991-06-30
Artilleriets stridsskola 1991-07-01
Beteckningar
ArtSS 1942-10-15
Förläggningsorter och övningsfält
Stockholms garnison (F) 1926-??-?? 1991-06-30
Kristinehamns garnison (F) 1991-07-01 2005-08-31
Bodens garnison (F) 2005-09-01
Marma skjutfält (Ö) 1885-07-19 1918-05-30
Skillingaryds skjutfält (Ö) 1903-05-02 1948-09-19
Villingsbergs skjutfält (Ö) 1948-06-12 1966-08-19
Älvdalens skjutfält (Ö) 1966-11-16 2005-08-31

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Åren 1942–1948 var skolan underställd chefen för I. militärområdet, åren 1948–1991 chefen för [[Bergslagens militärområde|V. militärområdet]], åren 1991–1997 chefen för Bergslagens militärområde, åren 1991–1997 chefen för Arméns artillericentrum, åren 1998–2000 chefen för Mellersta militärområdet, från 2000 chefen för Artilleriregementet.
  2. ^ Förbandsmarschen ersatte "Artilleriskjutskolans marsch" (Nilson) och fastställdes 30 april 1998. Marschen användes av Arméns artillericentrum åren 1993–1997, och från 1998 av Artilleriets stridsskola.[1]
  3. ^ Helgondag för Sankta Barbara.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sandberg (2007), s. 61
  2. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 51-52
  3. ^ Anshelm (1994), s. 158
  4. ^ ”Regeringens proposition 1996/97:4”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/totalforsvar-i-fornyelse---etapp-2_GK034. Läst 14 januari 2020. 
  5. ^ ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330. Läst 14 januari 2020. 
  6. ^ ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 14 januari 2020. 
  7. ^ Anshelm (1994), s. 160
  8. ^ ”Motion 1975:461”. riksdagen.se. https://riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/om-forlaggande-av-artilleriskjutskolan-till_FY02461. Läst 28 april 2018. 
  9. ^ ”Avslutning för den militära verksamheten i Värmland”. web.archive.org. Arkiverad från originalet den 14 december 2005. https://web.archive.org/web/20051214040251/http://www.artreg.mil.se/index.php?lang=S&c=news&id=29260. Läst 27 augusti 2019. 
  10. ^ Anshelm (1994), s. 159
  11. ^ Sandberg (2007), s. 57
  12. ^ Sveriges statskalender 2005. Stockholm: Fritzes. 2005. sid. 229 .
  13. ^ Sveriges statskalender 2006. Stockholm: Fritzes. 2006. sid. 230 .

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Anshelm, Jan, red (1994). Det svenska artilleriet 1794–1994. Stockholm: Arméns artillericentrum och Artilleri-tidskrift. Libris länk. ISBN 9163024934 
  • Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris länk. ISBN 91-972209-0-6 
  • Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]