Hemvärnets stridsskola
| Hemvärnets stridsskola (HvSS) |
|
Vapensköld för Artilleriets stridsskola tolkad efter dess blasonering.
|
|
| Officiellt namn | Hemvärnets stridsskola |
|---|---|
| Datum | 1943– |
| Land | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Typ | Hemvärnet |
| Roll | Fack- och funktionsskola |
| Storlek | Skola |
| Del av | Hemvärnet |
| Förläggningsort | Vällinge, Salems kommun |
| Övningsplats | Vällinge skjutfält |
| Marsch | "På vakt" (S Rydberg) [1] |
| Årsdagar | 29 maj (Hemvärnets dag) |
| Befälhavare | |
| Skolchef | Björn Olsson |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
| Truppslagstecken m/46-60 |  |
Hemvärnets stridsskola (HvSS), är ett hemvärnsförband inom svenska hemvärnet som verkat sedan 1943. Förbandet är förlagt i Vällinge i Salems kommun.[2]
Innehåll
Historik[redigera | redigera wikitext]
På hösten 1941 började hemvärnet söka efter en central plats för utbildningar och dåvarande hemvärnschefen Gustaf Petri besökte bland annat herrgården Vällinge. Man fann platsen lämplig och fick tillstånd av bland annat Stockholms vattenledningsverk att utnyttja byggnaderna och markerna runt omkring för en symbolisk summa av 200 kronor per år.
I mars 1942 sändes ett upprop ut till företag och vissa enskilda personer om bidrag till renovering av skolan, bland annat undertecknat av kronprins Gustaf Adolf och inom kort hade man samlat 445 000 kronor. Av denna summa byggdes två elevlokaler samt en skjutbana.
Hemvärnets stridsskola invigdes den 27 juni 1943.[3][2]
Sedan 1971 finns ett hemvärnsmuseum där man kan studera hemvärnets tillkomst under beredskapsåren, samt följa den fortsatta utvecklingen. Framför skolans huvudbyggnad finns två 10,5 cm haubits m/40 som skulle levereras till Nederländerna men andra världskriget kom emellan och Sverige fick exportförbud. De skänktes 1991 till Hemvärnets 50-årsjubileum.[4]
Den 6 september 2013 mottog skolan Personbil 8, vilket är ett nytt grupptransportfordonen som speciellt anpassats för Hemvärnet. Det är första gången som Hemvärnet får ny materiel och som är anpassad speciellt för Hemvärnets behov, och inte arvegods från tidigare nerlagda förband.[5]
Verksamhet[redigera | redigera wikitext]
Hemvärnets stridsskola utbildar befäl inom Hemvärnet för uppgifter inom krigsförhållanden, beredskap och fredstid. Skolan utbildar även elever från Norge och Danmark. Hemvärnets stridsskola utbildar årligen cirka 1 500 hemvärnsbefäl från gruppchef upp till bataljonschef.
Skolan har även som uppgift att kvalitetssäkra utbildningar som sker på de olika utbildningsgrupperna runt om i Sverige. Man samarbetar med bland annat Markstridsskolan för att utveckla hemvärnets markstridsteknik och Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för utbildning av skyddsvakter.
Hemvärnets stridsskola utvecklar även metoder och rutiner för rekrytering till hemvärnet.[6]
Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]
Väster om Hemvärnets stridsskola ligger ett skjutfält (Vällinge skjutfält) som är hemvärnets övningsområde. Området gränsar i norr mot Mälaren och i öst mot Bornsjön.
Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]
- 1943–1990: ?
- 1990–1992: Överste Kjell Forssmark [7]
- 1992–20??: ?
- 2001–200?: Överstelöjtnant Lars Enlund [8]
- 20??–idag: Överste Björn Olsson
Namn, beteckning och förläggningsort[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
"Hemvärnets stridsskola"
-
Hemvärnets stridsskola, huvudbyggnad
-
Vällinge skjutfält
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sandberg (2007), s. 224
- ^ [a b] Holmberg (1993), s. 56
- ^ HvSS historia på hemvarnet.se (läst 8 april 2012)
- ^ Enligt skylt som finns att beskåda på platsen
- ^ tidningenhemvarnet.se (2013-09-06) Historisk överlämning Läst 9 september 2013
- ^ HvSS organisation på hemvarnet.se (läst 8 april 2012)
- ^ ”Kjell Forssmark”. dn.se. http://www.dn.se/arkiv/familj/kjell-forssmark/. Läst 24 mars 2017.
- ^ ”hv2001-1, s- 4”. hemvarnet.se. https://hemvarnet.se/UserFiles_tidningen/Tidningen/arkiv/2001/hv2001-1.pdf. Läst 29 mars 2017.
Tryckt skrift[redigera | redigera wikitext]
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. ISBN 978-91-631-8699-8
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|
|||||||||||
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
