Bälinge kyrka, Uppland

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bälinge kyrka
Kyrka
Bälinge kyrka
Bälinge kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Bälingebygdens församling
Koordinater 59°56′45.69″N 17°31′46.67″Ö / 59.9460250°N 17.5296306°Ö / 59.9460250; 17.5296306
Invigd medeltiden

Bälinge kyrka är en kyrkobyggnad i Bälingebygdens församling i Uppsala stift. Den är belägen vid kanten av Uppsalaslätten en dryg mil nordväst om Uppsala. Den ligger i en jordbruksbygd en dryg mil nordväst om Uppsala och är en av Upplands största och rikast utsmyckade kyrkor. Bälinge var prebendekyrka för ärkebiskopen från reformationen till 1922.[1]

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkan består av ett rymligt rektangulärt enskeppigt långhus med två kvadratiska korsarmar, västtorn samt en stor sakristia vid koret i vinkel mot norra korsarmen. Tornet har en huv med lanternin. Ingången återfinns i tornets västmur. Murarna består av gråsten, putsad både utvändigt och invändigt. Tegel är använt i valv samt i omfattningar kring dörrar och fönsteröppningar. Det valmade taket är klätt med skiffer och tornöverbyggnaden med koppar. Betydande delar av Bälinge kyrka byggdes under medeltiden men exteriören präglas framför allt av omgestaltningen under 1700-talets senare hälft. Invändiga medeltida inslag finns bevarade i form av korvalvet och dess målningar samt två altarskåp. Även barocken gör sig påmind, här både genom predikstolen och den pampiga orgelfasaden, som ursprungligen haft sin plats i Storkyrkan, Stockholm.

De äldsta murpartierna av gråsten ansågs tidigare härröra från 1200-talets slut. En arkeologisk undersökning i samband med en restaurering 2008 visade dock att tornet och långhuset, av vilka huvuddelarna kvarstår, samt ett numera rivet kor, har uppförts i romansk stil under andra halvan av 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Sannolikt byggdes det absidförsedda romanska koret först och långhus och torn något senare. Det romanska koret revs under 1300-talet och kyrkan förlängdes mot öster och det nuvarande koret byggdes. Under 1400-talet slogs tegelvalv och kalkmålningar tillkom i två omgångar. De senaste utfördes under seklets tredje fjärdedel och tillhör Albertus Pictors skola. Nord- och sydportaler byggdes före 1350, exakt datering osäker. Sakristieportalen från koret är ännu bevarad. Minst en korsarm (på södra sidan) lär ha byggts under medeltiden, eventuellt i form av ett gravkapell. Om den norra korsarmen var samtida med den södra är oklart.

1784-1788 genomgick kyrkan en grundlig renovering och ombyggnad. Vapenhus, sakristia och de äldre korsarmarna revs. Korsmittens valv nybyggdes. Större, tunnvälvda korsarmar och en ny sakristia uppfördes. Nya fönster togs upp. De medeltida långhusvalven ersattes av stora tunnvalv. Innermurarna delades in med arkadbågar. Kalkmålningarna överputsades. Vid en renovering 1938 återställdes en del av den medeltida karaktären, främst genom att kalkmålningarna i koret framtogs. Nya bänkar insattes. 1941 härjades kyrkan av eld, varvid yttertaket och tornets övre del brann ner och måste ersättas. Kyrkan genomgick 2008 en omfattande invändig restaurering.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Bland inventarierna märks:

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Läktarorglar[redigera | redigera wikitext]

Bälinge läktarorgel

Disposition Setterquistorgeln:

Huvudverk (I) C-g³ Svällverk (II) C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Kvintadena 16' Fugara 8' Subbas 16' II/I
Principal 8' Rörflöjt 8' Octavbas 8' 4' II/I
Gedackt 8' Nachthorn]] 4' Flöjt 4' 16' II/I
Octava 4' Salicett 4’ 4' I/I
Octava 2' Nasard 2 2/3' 16' II/II
Mixtur IV chor. Gemshorn]] 2' I/P
Ters 1 3/5' II/P
Krumhorn 8'
Tremulant
Crescendosvällare Registersvällare

Disposition 1788 och nu

Manual C-d³ Pedal C-g°
Principal 8' (fasad) bihängd
Quintadena 16'
Vigol de Gamba 8’
Rörfleut 8’
Octava 4’
Quinta 3’ (i modernt språkbruk 2 2/3’)
Octava 2'
Decima fr. 4’ (i mod. språkbruk Ters 1 3/5')
Sesquialtera II chor, 1 1/3’ + 4/5’ (rep.)
Scharf IV chor, 1' + 2/3' + 1/2' + 1/3'
Trumpet 8’, Bas/Discant

Kororgel[redigera | redigera wikitext]

Orgelbyggare Reinhard Kohlus, Vadstena, uppför 1978 en kororgel med slejflådor och mekanisk traktur och registratur i norra korsarmens västra del.

Disposition:

Huvudverk C-g³ Svällverk C-g³ Pedal C-f¹ Koppel
Rörflöjt 8' Fugara 8' Subbas 16' II/I
Principal 4' Gedackt 8' Kvintadena 4' I/P
Koppelflöjt 4' Flöjt 4' II/P
Waldflöjt 2' Principal 2'
Mixtur III-IV, 1 1/3’ Ters 1 3/5’
Dulcian 8’ Nasat 1 1/3’
Tremulant
Crescendosvällare

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

Inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Senmedeltida korskrank - ett exempel från Bälinge i Uppland. Herman Bengtsson, Joakim Kjellberg och Linda Qviström

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Sten L. Carlsson (1973). Sveriges kyrkorglar. Lund: Håkan Ohlssons förlag. ISBN 91-7114-046-8 
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7 
  • Dag W. Edholm: Stockholm - orgelstaden, Verbums förlag, Stockholm (1997), ISBN 91-526-2587-7
  • Gösta Larsson & Niclas Fredriksson: Barockorgeln i Bälinge kyrka - en krönika och orgelhistoriska aspekter och noteringar från restaureringen.
  • Tidskriften Orgelforum 2006, nr 1, sid 28-29 & 42, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bonnier, Ann Catherine; Sjöström, Ingrid (2013). ”Den apokalyptiska madonnan : Maria i altarskåpet i Bälinge kyrka”. Kyrkornas hemligheter. Stockholm: Medström. sid. 96-97. Libris 13475437. ISBN 978-91-7329-111-8 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]