Borlänge kommun

Borlänge kommun
Kommun
Land Sverige Sverige
Län Dalarnas län
Landskap Dalarna
Läge 60°28′58″N 15°26′11″Ö / 60.48278°N 15.43639°Ö / 60.48278; 15.43639
Centralort Borlänge
Areal 635,82 km² (2015-01-01)[1]
162:a största (av 290)
 - land 583,92 km²
 - vatten 51,9 km²
Folkmängd 51 735 (2023-12-31)[2]
49:e största (av 290)
Befolkningstäthet 88,6 invånare/km²[2][1]
69:e högsta (av 290)
Geonames 2720382
Kommunkod 2081
Tätortsgrad (%) 91 (2015)[3]
Antal anställda 4 975 (2014-11)[4]
Webbplats: www.borlange.se
Lantmäteriets kommunavgränsning

Borlänge kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Borlänge.

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Dalarna. I väst-östlig riktning rinner Dalälven genom kommunen som i sydöst gränsar till Säters kommun, i väster till Ludvika kommun, i nordväst till Gagnefs kommun, i norr till Leksands kommun och i nordöst till Faluns kommun, alla i Dalarnas län.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Stora Tuna och Torsång. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Stora Tuna landskommun fanns det två municipalsamhällen. Det första, Borlänge municipalsamhälle, inrättades den 29 maj 1891 och bröts ut den 1 januari 1898 för att bilda Borlänge köping. Det andra, Domnarvets municipalsamhälle, inrättades den 27 februari 1925 och bröts ut den 1 januari 1929 för att bilda Domnarvets landskommun. Borlänge stad bildades 1944 av Borlänge köping och Domnarvets landskommun.

Vid kommunreformen 1952 inkorporerades Torsångs landskommun i Stora Tuna landskommun medan Borlänge stad förblev opåverkad.

Borlänge kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borlänge stad och Stora Tuna landskommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Falu tingsrätts domsaga. [6]

Kommunvapnet

Blasonering: Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver.

Detta vapen fastställdes av Kungl Maj:t den 21 januari 1938 för Domnarvets landskommun. 1942 fastställdes ett vapen för Borlänge köping med en våg och en båt. När Borlänge stad bildades 1944 antogs Domnarvets vapen. Efter kommunbildningen 1971 fanns även vapen för Stora Tuna och Torsång att tillgå (I Dalarna hade även de flesta landskommuner vapen). Till att börja med användes en logotyp med ett gement b och en vågskura men 1978 beslöt man att låta registrera det gamla stadsvapnet för den nya kommunen.

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Borlänge kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
43 854
1975
  
46 208
1980
  
46 794
1985
  
45 858
1990
  
46 671
1995
  
48 461
2000
  
47 206
2005
  
46 987
2010
  
49 251
2015
  
50 988
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 10 337, eller 20,38 % av befolkningen (hela befolkningen: 50 715 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 378, eller 11,43 %.[7]

Utrikes födda

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borlänge kommun 50 715 personer. Av dessa var 7 849 personer (15,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar

Distrikt (socknar) inom Borlänge kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

Tätorter

Det finns åtta tätorter i Borlänge kommun.[10]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.

Nr Tätort Befolkning
1 Borlänge (centralort) &&&&&&&&&&041955.&&&&&041 955
2 Romme &&&&&&&&&&&01735.&&&&&01 735
3 Ornäs &&&&&&&&&&&01083.&&&&&01 083
4 Torsång &&&&&&&&&&&&0712.&&&&&0712
5 Halvarsgårdarna &&&&&&&&&&&&0317.&&&&&0317
6 Idkerberget &&&&&&&&&&&&0252.&&&&&0252
7 Norr Amsberg &&&&&&&&&&&&0238.&&&&&0238
8 Repbäcken &&&&&&&&&&&&0233.&&&&&0233

Kommunikationer

Från nordöst till nordväst genomkorsas kommunen av E16 i en rak vinkel genom Borlänge. Från sydöst mot nordöst löper riksväg 70 och från sydväst till nordöst riksväg 50. Från öster mot sydväst löper Bergslagsbanan som trafikeras av Tåg i Bergslagens regionaltåg mellan Gävle och Örebro. Från nordväst mot sydöst genomkorsas kommunen av Dalabanan mellan Mora och Uppsala som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Tåg i Bergslagens regionaltåg.

Politik

Kommunstyrelsens ordförande / Kommunalråd

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Jan Bohman Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Yvonne Karlén
Förste vice ordförande
M
Anna Granlund
Andre vice ordförande
S
Olle Rigborn
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Arbetsmarknads- och socialnämnden
S
Kenneth Persson
MP
Nicklas Vidlund Bjurman
Barn- och bildningsnämnden
S
Mari Jonsson
V
Byggnadsnämnden
S
Ronny Beyer
V
Germund Åcerclinth
Fritidsnämnden
S
Ola Brossberg
OFA
Per Hillerström
Kulturnämnden
V
Rikard Rudolfsson
S
Hans Björke
Miljönämnden
MP
Elina Brodén
S
Kerstin Rahm
Omsorgsnämnden
S
Anita Nordström
OFA
Lars-Erik Skoglund
Valnämnden
S
Bertil Stoltz
C
Hans Nyström

Mandatfördelning i valen 1970–2014

ValårVSMPTMVOfaSPISDNYDCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703341563
3341563
6191,0
4714
197333411634
3341634
6191,0
4615
197623511544
351544
6190,2
4516
197933321247
3331247
6188,4
4318
19823362929
33699
6189,8
4318
19854324669
4324669
6187,7
3823
19884316767
4316767
6183,2
3922
1991330326449
33036449
6183,6
3922
199443645228
436458
6184,2
3229
199873243249
7324349
6178,07
3229
2002531315637
53135637
6176,21
3328
200642823254211
42835411
6178,47
3427
201052424742211
52447411
6182,36
3229
201442232125229
42231259
6183,87
3823
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter

  • Kupolen, köpcentret, som om den varit en glob hade varit större än Globen i Stockholm. Kupolen kallas ibland, på grund av sin form, för "Tunatutten".
  • Frostbrunnsdalen, som antas ha varit en plats för asadyrkan alltsedan 1000-talet, fram till kristnandet, då den dock fortsatte att ha en andlig betydelse. Dyrkandets centralpunkt har varit den nu igenfyllda frökällan (se guden Frö). I Frostbrunnsdalen finns en brunn där man kan dricka rent och friskt grundvatten från rullstensåsen Badelundaåsen.
  • Torsång, en by söder om Borlänge längs Dalälven där utflöde från sjön Runn möter älven. Framförallt känd för sin tidstypiska medeltidskyrka från tidigt 1300-tal och som är Dalarnas äldsta kyrka. Bredvid vid älvkanten finns välbekanta Torsångs café som är ett populärt stop vid färd på vägarna längs älven eller vid färd runt sjön Runn och man kan avnjuta den berömda "hästräkan" (smörgås) med bl a Gustafskorv och räksallad.
  • Ornässtugan, här gömde sig enligt sägnen den blivande kungen Gustav Vasa undan danskarna. När de var nära att hitta honom flydde han ut genom dasshålet. Guidade turer ordnas.

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Externa länkar