C14 (tunnelbanevagn)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
C14
C14 tunnelbanevagn.jpg
C14 (1372) främst i ett tunnelbanetåg mot Norsborg i Bredäng 11 oktober 2007.
Fordonstyptunnelvagn
Tillverkningsår1985–1989
Byggt antal126
TillverkareASEA, ASJ, Hägglund & Söner
AxelföljdBo'Bo'
Längd17 620 mm
Drivhjulsdiameter864 mm
Spårvidd1 435 mm (normalspår)
Drivmedellikström (strömskena)
Effekt440 kW
Största tillåtna hastighet80 km/h
Maxhastighet80 km/h
Tjänstevikt29 ton
Sittplatser48
OperatörerMTR
ÄgareAB Storstockholms Lokaltrafik (SL)
Korgbredd2 800 mm

C14 är en tunnelvagn tillverkad av ASEA och Hägglund i 126 exemplar under åren 1985–1989. Precis som föregångaren C13 har C14 en hel del utrustning återanvänd från äldre C2–C3 vagnar till skillnad mot exempelvis C6–C9 som var nya konstruktioner från start.

Vagnskorgen utgörs av C6 typ medan viss elektrisk utrustning kommer från de utrangerade C1–C3. Till skillnad från C13 fick C14 modern tyristorreglering av start och broms, samma typ som på C9. Hyttombyggnad är genomförd på samtliga C14 vagnar utom 4 enheter. Hyttombyggnaden på C14 påbörjades i samma veva som C6H under mitten av 90-talet. C14 trafikerade främst gröna linjen men i samband med att C20 tog över all trafik på Gröna linjen i slutet av 2003 kom C14 att flyttas över till röda och blå linjen.

Under början 2000-talet fräschades inredningen upp och dörrarana moderniserades med varningssignaler av liknande typ som C20. Samtliga 126 C14 enheter går numera parkopplade med semipermanent dragstång, precis som för C15 vilket innebär att två vagnar i princip går som en enhet. Endast vid tyngre underhåll sker isärkoppling. C14 är den vagnstyp som levererades sist av Cx-vagnstyperna. Produktionen skedde samtidigt som efterföljaren C15. C14 är tillsammans med C6 och C15 de enda kvarvarande CX-vagnstyperna i passagerartrafik för närvarande (2018). C14-vagnarna har nummerserien 1274–1399.[1]

Branden i Rinkeby 16 maj 2005[redigera | redigera wikitext]

Vagnstypen C14 har varit inblandad i en större brandincident som skedde i Rinkeby den 16 maj 2005 där ett norrgående tunnelbanetåg på väg mot Hjulstablå linjen började brinna. Det var i vagnsparet C14 1300–1301 som befann sig i mitten av tåget som branden startade strax efter kl 08:00 på morgonen. Problemen började redan efter avgång från Rissne där resande i tåget noterat röklukt och kraftiga ljussken/blixtar under tåget. I samband med trafikuppehållet för resande på plattformen i Rinkeby övergick överslagen i underredet på vagn 1301 till en fullt utvecklad brand. Det var ett större elfel i underredet på vagn 1301 där ett antal överslag i kombination med att banmatningens skyddsfunktioner ej fungerade resulterade i brandens förlopp. 12 personer rökskadades och släck/räddningspådraget i samband med branden blev mycket omfattande. Trafikstoppet på blå linjen blev även den omfattande. Det brandskadade vagnparet stod under en längre tid uppställt i Rissnedepån då beslut om vagnarnas öde ännu ej var beslutat. År 2012 sattes vagnarna åter i trafik efter en omfattande reparation.

Framtid[redigera | redigera wikitext]

I samband med en kommande uppgradering av röda linjen där bland annat signalsystemet byts ut, en ny tunnelbanedepå i Norsborg byggs samt inköp av en helt ny tunnelbanevagnstyp ingår, så kommer samtliga kvarvarande CX-vagnstyper i tunnelbanan att försvinna, och under åren 2018–2021 ersättas av den nya vagntypen C30.[2]

Trycka källor[redigera | redigera wikitext]

  • Diehl, Ulf och Nilsson, Lennart (2003). Svenska Lok & motorvagnar 2003. Förlagsstallet HB Göteborg. ISBN 91-85098-98-1 
  • Diehl, Ulf och Nilsson, Lennart (2009). Svenska Lok & motorvagnar med personvagnar 2009. Förlagsstallet HB Göteborg. ISBN 978-918519504-6 
  • Alfredsson, Björn och Berndt, Roland samt Harlén, Hans (2000). Stockholm Under 50 år – 100 stationer. Brombergs. ISBN 91-7608-832-4 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.pantograph.se, Bruse LF Persson,. ”SL C14 - Svenska Spårvägssällskapet” (på sv-SE). www.sparvagssallskapet.se. https://www.sparvagssallskapet.se/vagnhallen/typ.php?typ_id=292. Läst 1 april 2017. 
  2. ^ ”Nya tunnelbanetåg på Röda linjen”. sll.se. Arkiverad från originalet den 25 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160125154449/http://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/Aktuella-projekt/Roda-linjen/Nya-tunnelbanetag/. Läst 6 januari 2016. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]