Erwin Neher

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Erwin Neher Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1991
Erwin neher 2007 lindau.jpg
Född20 mars 1944[1][2] (78 år)
Landsberg am Lech
MedborgarskapNazityskland och Tyskland
Utbildad vidUniversity of Wisconsin–Madison
Göttingens universitet
Münchens universitet
Münchens tekniska universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiofysiker, universitetslärare, kemist
ArbetsgivareGöttingens universitet
Utmärkelser
Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 1991
Se lista
Redigera Wikidata

Erwin Neher, född 20 mars 1944 i Landsberg am Lech, Bayern, Tyskland, är en tysk biofysiker. Han tilldelades, tillsammans med Bert Sakmann, Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1991 för sin upptäckt av enskilda jonkanalers funktion i celler.[3][4][5]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Neher var son till Elisabeth (född Pfeiffer), lärare, och Franz Xaver Neher, chef på ett mejeriföretag.[6] Han studerade fysik vid Münchens tekniska universitet från 1963 till 1966.

År 1966 tilldelades han Fulbrightstipendiet för att studera i USA. Han tillbringade ett år vid University of Wisconsin–Madison, och tog en magisterexamen i biofysik. Under tiden vid Charles Stevens-laboratoriet vid Yale University för postdoktorat träffade han forskarkollegan Eva-Maria Neher, som han gifte sig med 1978 och fick fem barn tillsammans med – Richard, Benjamin, Carola, Sigmund och Margret.[7]

År 2003 var Neher en av 22 Nobelpristagare som undertecknade det humanistiska manifestet.[8]

Vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

Neher och Sakmann var först med att notera strömmarna av singeljonkanaler på en levande cell (de noterades först genom lipid bilayeren-metoden) genom deras utveckling av patch clamp-tekniken,[9][10][11][12] ett projekt Neher påbörjade som en postdoctoral forskningassistent i laboratoriet hos Charles F. Stevens på Yale University.

Från 1983 blev han föreståndare vid Max Planck-institutet for Biophysical Chemistry i Göttingen och ledde institutionen för membranbiofysik. Han har sedan 2011 varit direktör emeritus för institutet. Han är också professor emeritus vid universitetet i Göttingen och medordförande för Bernstein Center for Computational Neuroscience Göttingen.

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Erwin Neher, 24 juli 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: neher-erwin, omnämnd som: Erwin Neher, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000020218, omnämnd som: Erwin Neher, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Erwin Neher – självbiografi”. Nobelprize.org. http://nobelprize.org/medicine/laureates/1991/neher-autobio.html. 
  4. ^ ”Neurotree - Erwin Neher Family Tree”. neurotree.org. https://neurotree.org/neurotree/tree.php?pid=1206. 
  5. ^ Dean, Chris. ”Erwin Neher - Science Video Interview”. Vega Science Trust. http://www.vega.org.uk/video/programme/40. 
  6. ^ ”Erwin Neher – Biographical, The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1991”. nobelprize.org. Nobel Media AB. https://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1991/neher-bio.html. Läst 15 december 2019. 
  7. ^ Schoenfeld 2006, sid. 264.
  8. ^ ”Notable Signers”. Humanism and Its Aspirations. American Humanist Association. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121005105825/http://www.americanhumanist.org/Humanism/Humanist_Manifesto_III/Notable_Signers. Läst 4 oktober 2012. 
  9. ^ ”The patch clamp technique”. Scientific American 266 (3): sid. 44–51. mars 1992. doi:10.1038/scientificamerican0392-44. PMID 1374932. 
  10. ^ Neher E (1992). ”[6] Correction for liquid junction potentials in patch clamp experiments”. Correction for liquid junction potentials in patch clamp experiments. Methods in Enzymology. "207". sid. 123–131. doi:10.1016/0076-6879(92)07008-C. ISBN 978-0-12-182108-1 
  11. ^ Neher E (september 1988). ”The use of the patch clamp technique to study second messenger-mediated cellular events”. Neuroscience 26 (3): sid. 727–734. doi:10.1016/0306-4522(88)90094-2. PMID 2462183. 
  12. ^ ”The extracellular patch clamp: a method for resolving currents through individual open channels in biological membranes”. Pflügers Archiv 375 (2): sid. 219–228. juli 1978. doi:10.1007/BF00584247. PMID 567789. 
  13. ^ läs online, www.uhasselt.be.[källa från Wikidata]
  14. ^ GRANTS AND AWARDS PROGRAM FACT SHEET (på engelska), läs online, läst: 14 januari 2013.[källa från Wikidata]
  15. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1991, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  16. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 30 januari 2021.[källa från Wikidata]
  17. ^ Doctor honoris causa: Erwin Neher (på spanska), Universidad de Alicante, läs online.[källa från Wikidata]
  18. ^ Kinas utbildningsministerium, läs online, läst: 11 april 2019.[källa från Wikidata]
  19. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 259, läs online.[källa från Wikidata]
  20. ^ Erwin Neher (på tyska), Pour le Mérite för vetenskap och konst, läs online.[källa från Wikidata]
  21. ^ Chronik für das Jahr 1997 (på tyska), Stadtarchiv Göttingen, läs online.[källa från Wikidata]
  22. ^ Erwin Neher (på engelska), Okinawa Institute of Science and Technology, läs online.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, www.physoc.org, läst: 2 maj 2017.[källa från Wikidata]
  24. ^ 2010 Honorees (på engelska), Tel Aviv-universitet, läs online.[källa från Wikidata]
  25. ^ hämtat från: engelskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]

Ytterligare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]