John E. Sulston

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
John E. Sulston Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2002
John Sulston.jpg
Född27 mars 1942
Buckinghamshire
Död6 mars 2018[1]
Cambridge
NationalitetBrittisk
Alma materPembroke College[2] Blue pencil.svg
SysselsättningBiolog, genetiker
ArbetsgivareUniversity of Manchester
Universitetet i Cambridge
UtmärkelserDarwinmedaljen (1996)[3]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (2002)[4][5]
Prinsessan av Asturiens pris för teknisk och vetenskaplig forskning (2001)
Robert Burns Humanitarian Award
George W. Beadle Award
Gairdner Foundation International Award (2002)
EMBO-medlemskap
Alfred P. Sloan, Jr. Prize (2002)[6]
Rosenstielpriset (1997)
Annual Review Prize Lecture (2002)[7]
Dan David-priset (2002)
Companion of Honour (2017)[8]
W. Alden Spencer-priset (1986)
Knight Bachelor (2001)[9]
Redigera Wikidata
John Sulston

John E. Sulston, född 27 mars 1942 i Fulmer i Buckinghamshire, död 6 mars 2018 i Cambridge,[10] var en brittisk biolog som tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2002. Han tilldelades priset för sina "upptäckter rörande genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd". Han delade priset med amerikanen H. Robert Horvitz och sin landsman Sydney Brenner.

Sulston tog doktorsexamen vid University of Cambridge, England, 1966. 1992-2000 var han chef för Sanger Centre i Cambridge. 1986 valdes han in i Royal Society.

I människokroppen finns hundratals olika celltyper och alla härstammar från den befruktade äggcellen. Under fosterutvecklingen sker en mycket omfattande ökning av antalet celler, som specialiseras för att bilda kroppens olika vävnader och organ. Även i den vuxna individen nybildas dagligen stora mängder celler. Parallellt med denna celltillväxt förekommer, både hos foster och vuxna, celldöd som en normal process för att rätt antal celler i vävnaderna ska upprätthållas. Denna finstämda, kontrollerade eliminering av celler kallas programmerad celldöd.

Brenner införde rundmasken Caenorhabditis elegans som modellorganism där man i detalj kunde studera celldelningar och cellspecialiseringar från befruktad äggcell till vuxen individ. Sulston fortsatte arbetet och kartlade ett "cellsläktträd", där varje celldelning och cellmognad kunde följas under utvecklingen av en vävnad i C. elegans. Han visade att bestämda celler genomgår programmerad celldöd som en del av den normala utvecklingen och identifierade den första mutationen i en gen som deltar i celldödsprocessen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ läs online,
  2. ^ John E. Sulston, Aspects of oligoribonucleotide synthesis, 1966, doi: 10.17863/CAM.16307
  3. ^ läs online,
  4. ^ läs online,
  5. ^ läs online,
  6. ^ GM Cancer Previous Prize Winners (på engelska), läs online, läst: 12 augusti 2012
  7. ^ läs online, läst: 12 april 2017,
  8. ^ läs online,
  9. ^ doi: 10.1371/journal.pgen.0020225
  10. ^ Weil, Martin (10 mars 2018). ”John E. Sulston, Nobel-winning scientist who helped decode human genome, dies at 75” (på en-US). Washington Post. ISSN 0190-8286. https://www.washingtonpost.com/local/obituaries/john-e-sulston-nobel-winning-scientist-who-helped-decode-human-genome-dies-at-75/2018/03/10/55de9c94-23c9-11e8-badd-7c9f29a55815_story.html. Läst 11 mars 2018. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]